FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM !LULEÅ 2016-06-09 Mål nr 703-16 Sida 1 (16) Enhet 1 SÖKANDE Meddelad i Luleå Br Lidströms Grävmaskiner AB, 556906-0576 Ombud: Erik Backlund Erik Backlund Juridik AB Västerled 33 245 64 Hjärup MOTPART AB PiteEnergi, 556330-9227 Ombud: Advokat Magnus Ericsson Advokatbyrån Kaiding Handelsbolag Box 112 971 04 Luleå SAKEN KONKURRENSVERKET "'OH' -06- 1 3 I..' i� lwd Onr Ansökan öm överprövning enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten bifaller ansökan på så sätt att upphandlingen ska göras om beträffande tjänsteområdena B2, B3, B4, B6, C2, C3, C6, D l , D4 och D5.2. Förvaltningsrätten avslår ansökan om överprövning i övriga delar. Aktbll Dok.Id 75414 Postadress Box 849 971 26 Luleå Besöksadress Skeppsbrogatan 43 Telefon Telefax 0920-29 54 90 0920-22 04 59 E-post: forvaltningsrattenilulea@dom.se www.domstol.se/forvaltningsratt Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00 1 KSnr FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2016-06-09 BAKGRUND AB PiteEnergi (PiteEnergi) har, genom öppet förfarande, genomfört en upphandling av ramavtal inom området maskintjänster och upphandlingen omfattar flera olika tjänstekategorier. Av de administrativa föreskrifterna i förfrågningsunderlaget framgår att an­ bud som är ekonomiskt mest fördelaktigt för varje tjänstekategori, (A-D) kommer att antas. PARTERNAS INSTÄLLNING VadBr Lidströms Grävmaskiner AB framför Br Lidströms Grävmaskiner AB (bolaget) yrkar att upphandlingen ska göras om.. Bolaget framför i huvudsak följande. Utvärderingskriteriet "Entreprenörens organisation, tillgänglighet, miljöpo­ licy, resurser och leveransvillkor" strider i ett flertal avseenden mot LUF och de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna. Anbudsutvärde­ ringen har inte varit förutsebar för bolaget. Dessutom har bolaget lidit skada av bristerna i utvärderingen då dessa omöjliggjort för bolaget att avge ett optimalt anbud och i praktiken gett PiteEnergi fri prövningsrätt vid utvärde­ rmgen. För kriteriet anges följande i förfrågningsunderlaget 2.5. 2: Under denna utvärderingspunkt kommer miljöcertifiering, miljöpolicy, leverantörsvillkor, vilka resurser som finns i organisationen och organisationens tillgänglighet för PiteEnergi. Beskriv organisationen som skall jobba med PiteEnergi. Vad, var och hur? Bifoga miljöpolicys och certifieringar. PiteEnergi kom- Sida2 703-16 !LULEÅ Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 703-16 2016-06-09 mer också att värdera Euroklass på aktuell fordonspark. Leverantör bifogar en fordonslista för aktuella uppdrag med EU-klassning. Det kan konstateras att a) kriteriet inte avser upphandlingsföremålet utan i stället utgör en bedömning av anbudsgivaren, b) hela beskrivningen av kri­ teriet och de däri angivna olika delarna uppenbart strider mot principen om transparens och c) den faktiska utvärderingen synes, oaktat nyssnämnda brister, inte ha skett i enlighet med vad som anges i kriteriet. Utvärderingskriteriet saknar koppling till upphandlingsföremålet Miljöcertifiering, miljöpolicy och organisationens resurser är inte lagliga att användas som utvärderingskriterier då de rätteligen hör hemma i kvalifice­ ringsfasen. Detta då dessa kriterier är ägnade att bedöma anbudsgivarnas förmåga att utföra upphandlingens kontrakt och inte att identifiera det eko­ nomiskt mest fördelaktiga anbudet. Av EU-domstolens och av svensk rätt­ praxis framgår att leverantörskvalificering och anbudsutvärdering är två separata bedömningar som inte får sammanblandas och som styrs av olika regler. I EU-domstolens mål C 601/13 besvarades frågan om artikel 53.1 a i direk­ tivet 2004/18/EG utgjorde hinder för att upphandlande myndighet, vid upp­ handling av intellektuella tjänster, inför ett tilldelningskriterium som gör det möjligt att bedöma kvaliteten hos de arbetslag som anbudsgivarna har före­ slagit för kontraktets fullgörande och som tar hänsyn till arbetslagets sam­ mansättning samt erfarenhet och meriter hos dem som ingår i det. EU­ domstolen fann att artikeln inte utgör hinder för att den upphandlande myn­ digheten inrör ett sådant kriterium. I kammarrättsavgörande underkändes referenstagning av arbetsledning och ledande montör som utvärderingskriterium i en upphandling och golvbe- ILULEÅ Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 703-16 ! LU LEÅ 2016-06-09 läggningsarbeten (Kammarrätten i Sundsvalls mål nr 2197-15). I domskälen hänvisades till EU-domstolens praxis och konsterades att golvbeläggnings­ tjänster inte var att anse som intellektuella tjänster. I nuvarande upphandling är det inte fråga om intellektuella tjänster eller tjänster över huvud taget. Upphandlingen avser byggentreprenader i LUF:s mening (huvudgrupp 45.5 i bilaga 1 till LUF, förteckning och byggentre­ prenadkontrakt). Det är således över huvud taget inte tillåtet att utvärdera miljöcertifiering, miljöpolicy och organisationens resurser då dessa kriterier de facto är äg­ nade att bedöma anbudsgivarnas förmåga att utföra kontraktet och inte att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Detta vinner även stöd av EU-domstolens avgörande i Lianakis-målet. Utvärderingskriteriet strider mot tranparensprincipen Generellt för beskrivningen av utvärderingskriteriet är den i stort sett totala avsaknaden av information om hur bedömningen faktiskt skulle komma att ske. Det saknas således helt information om på vilka närmare grunder Pi­ teEnergi avser att bedöma och ge mervärde för de olika angivna kriterierna. Beskrivningen av kriteriet i för:frågningsunderlaget ger med andra ord ingen information om vilka närmare aspekter som man avser premiera vid utvär­ deringen. I beskrivningen anges vad som kommer att bedömas, men inte hur detta kommer att bedömas. Vad är t.ex. bra eller dåligt avseende miljöcerti­ fiering, miljöpolicy eller leverantorsvillkor? Anbudsgivarna kan inneha och prestera i hög grad varierande sådana. Vad menas med och hur kommer "Vad, vad och hur?" att bedömas? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2016-06-09 I enlighet med de upphandlingsrättsliga principerna om transparens och öp­ penhet räcker det inte att tala om vad man avser bedöma. Det måste även anges hur bedömningen ska ske. Om så inte sker omöjliggörs per definition anbudsgivamas möjligheter att med vetskap om hur bedömningen kommer att ske, avge ett optimalt anbud. Samtidigt innebär det att den upphandlande enheten skapar sig en fri prövningsrätt vad gäller bedömningen av kriteriet, vilket är otillåtet. Av kriteriet framgår att "leverantörsvillkor" ska utvärderas. Förutom att det är högst oklart vad som menas med detta finns det inte någon information om hur detta kommer att bedömas och det synes inte heller av tilldelnings­ beslutet ha utvärderats. Vid genomgång av övriga anbudsgivares anbud kan inte ens återfinnas något som rimligtvis skulle kunna tolkas som "leveran­ törsvillkor" varför någon utvärdering av detta, oaktat ovanstående, rimligen inte har kunnat genomföras. Underkriteriernas viktning har inte angivits iförväg Det saknas även helt information om vilken inbördes vikt de olika delarna av kriteriet har haft. Det är enligt praxis ett krav att detta anges. Se exem­ pelvis EU-domstolens avgörande i Lianakis-målet. Utvärderingen har inte genomförts i enlighet medförfrågningsunderlaget I tilldelningsbesluten framgår att i samtliga fall bolaget har bedömts i krite­ riet har följande skäl angetts: "Br Lindström får 6 poäng, baserat på en liten organisation för uppdraget, finns inte på orten idag vilket ger ett avdrag gäl­ lande tillgänglighet, samt avsaknad av miljöcertifieringar. Det saknas information om att och hur övriga delar av kriteriet har bedömts. Då de skäl som anges i ett tilldelningsbeslut är ägnade att förklara i det här Sida 5 703-16 !LULEÅ Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 703-16 2016-06-09 fallet hur bedömningen har skett kan det antas att det inte har skett någon bedömning av övriga delkriterier, vilket i så fall är i strid med principen om transparens. På samma sätt som en upphandlande enhet inte kan gå utöver den beskrivning av utvärderingen som getts i ett förfrågningsunderlag kan den inte heller underlåta att tillämpa eller bedöma något som angetts ska tillämpas eller bedömas. Information om vad som är att anse som en "liten", "lagom" eller "stor" organisation för uppdraget saknas helt i förfrågningsunderlaget. Bolaget har med andra ord inte haft möjlighet att veta vad som efterfrågats i detta avse­ ende och har därmed inte haft möjlighet att utforma sitt anbud i överens­ stämmelse med dessa förutsättningar. Bedömningen är fel i sak och bryter dessutom mot principen om icke­ diskriminering eftersom avdrag har gjorts med anledning av att bolaget "finns inte på orten idag vilket ger ett avdrag gällande tillgänglighet". Bola­ get har i anbudet under rubriken "Tillgänglighet för PiteEnergi" tydligt an­ gett att bolaget kommer att placera en filial i Piteå kommun för att alltid kunna vara tillgängliga för PiteEnergi och kunna hålla en kort ledtid och service. Det stridet mot principen om icke-diskriminering att bedöma anbudsgivare beroende på deras geografiska hemvist eller lokalisering. Dessutom strider det mot principen om proportionalitet att kräva eller ge mervärde för att en anbudsgivare innan tilldelning av kontrakt, i en filial eller på annat sätt, finns geografiskt placerad där den upphandlande enheten befinner sig. Ett annat synsätt skulle medföra ett orimligt risktagande i att anbudsgivare skulle behöva bekosta dyra förberedelser för fullgörande av kontrakt innan man är garanterad kontraktet. I LULEÅ FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2016-06-09 När det gäller avsaknad av miljöcertifieringar kan, utöver vad som angetts om att detta avser leverantören och inte upphandlingsföremålet, konstateras att en upphandlande enhet inte har rätt att kräva certifiering som bevis för styrkande av ett miljöarbete eller miljöledningsarbete. Avsaknaden av just certifiering är således inget som kan leda till en sämre bedömning av bolaget i detta avseende. Sammarifattande brister Det är den upphandlande enhetens exklusiva rättighet och skyldighet att i ett förfrågningsunderlag i en upphandling utforma detta, inklusive utvärde­ ringsmodellen. Detta ska ske i enlighet med de grundläggande upphand­ lingsrättsliga principerna. Leverantörer har med andra ord ingen möjlighet att påverka utformningen av bland annat utvärderingsmodellen och har där­ med även en rättighet att i egenskap av anbudsgivare inte bli negativt drab­ bade av en bristfälligt utformad utvärderingsmodell. Även om PiteEnergi har genomfört en utvärdering av anbuden och en be­ dömning av det aktuella kriteriet så är den avgörande bristen att förfråg­ ningsunderlaget inte ger information om hur bedömningen ska ske. Det är därför omöjligt att lagligen därefter fastställa en viss poäng för en anbudsgi­ vare. Kriteriet är till övervägande del även olagligt då det ägnat att bedöma förmågan och inte det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Vidare saknas information om viktning och övervägande delar av kriteriet har inte be­ dömts. Skaderekvisitet Då upphandlingen innehåller ett utvärderingskriterium som är olagligt enligt ovanstående är det omöjligt att ange hur resultatet skulle ha blivit om felet inte hade funnits. Det kan konstateras att bolaget på den övervägande delen Sida 7 703-16 !LULEÅ Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 703-16 ILULEÅ 2016-06-09 av upphandlingens delområden erhållit högst poäng i priskriteriet. En fördel som helt ätits upp av den oförutsägbara och i övrigt olagliga utvärderingen. Bolaget har därmed lidit skada i de delområden där man erhållit högst poäng i priskriteriet. I övriga delområden har åtminstone risk för skada förelegat, vilket enligt LUF är tillräckligt för att skaderekvisitet ska vara uppfyllt. Bo­ laget har inte kunnat lämna ett optimalt anbud. Vad PiteEnergi framför PiteEnergi motsätter sig bifall till ansökan och framför följande. Sökanden har ansökt om överprövning av samtliga tilldelningsbeslut avse­ ende maskintjänster 2016 (kategorierna Al-A5, Bl-B6, Cl-C6, D1-D5). Som grund för ansökan har angetts olika brister beträffande utvärderingskri­ teriet "Entreprenörens organisation, tillgänglighet, miljöpolicy, resurser och leveransvillkor". Det vitsordas att delar av momenten vid utvärderingen utgörs av kriterier som även skulle ha kunnat utgjort krav i kvalificeringsfasen. PiteEnergi har utformat förfrågningsunderlaget på det sätt som gjorts för att öka möjlighet­ erna för så många entreprenörer som möjligt att delta i upphandlingen och därmed öka konkurrensen. Vid upphandling där det avgörande är vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga har den upphandlande enheten betydande frihet avseende vilka kriterier som ska prövas vid utvärderingen. Vissa kriterier är dock såd­ ana att det kan vara svårt att kategoriskt fastställa om de ska tillhöra kvalifi­ ceringsfasen eller utvärderingsfasen. PiteEnergi har gjort bedömningen att samtliga utvärderingskriterier är tillåtna och inte nödvändigtvis måste utgöra kvalificeringskriterier för att vara med. Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 703-16 I LU LEÅ 2016-06-09 När det gäller tydligheten framgår i förfrågningsunderlaget att viktningen av det ifrågasatta kriteriet utgör25 procent, att det som bedöms är miljöcertifie­ ring, miljöpolicy, leverantörsvillkor, vilka resurser som finns inom organi­ sationen och organisationens tillgänglighet för PiteEnergi. Organisationen ska beskrivas. Som hjälp har angetts att anbudsgivaren ska tänka och ange "vad, var och hur?" Miljöpolicys och certifieringar ska bifogas. Även for­ donsparken utifrån Euroklass kommer att värderas. Dessutom lämnas ett exempel på hur utvärderingen går till. PiteEnergi vidgår att man kunde ha utformat aktuellt utvärderingskriterium ännu tydligare. Dock görs gällande att eventuella otydligheter inte är av den karaktären och nivån att det ska anses innebära en överträdelse av grundläg­ gande upphandlingsrättsliga principer och LUF. Inte heller EU-domstolens domar i Lianakis-målet eller i C 601/13 eller svensk praxis medför att det aktuella kriteriet har sådana allvarliga brister att det finns skäl för ingripande av domstol. Utvärderingen har varit tillräcklig preciserad och utvärdering har skett i en­ lighet med förfrågningsunderlaget Sökanden har lämnat anbud på samtliga utförandeentreprenader utom D2 och D3. Enligt sökandens egna uppgifter har de inte nödvändiga maskiner för dessa två områden. Någon skada eller risk för skada har således inte fö­ relegat i dessa delar. När det gäller Al, A2, A4 och C4 har sökanden inte kvalificerat sig för ut­ värderingsfasen p.g.a. bristande maskinklass och kan därför varken ha lidit skada eller riskerat att lida skada av utvärderingen inom dessa områden. Sökanden har haft invändningar mot ett av tre utvärderingsmoment. Såsom det får förstås görs gällande att sökanden inte har kunnat prestera ett opti- Sida 10 FÖRVA LTNINGSRÄTTEN DOM 703-16 !LULEÅ 2016-06-09 malt anbud avseende detta utvärderingsmoment på grund av bristerna i bland annat tydlighet. Det kan göras en hypotetisk prövning och anpassning av sökandens anbud utifrån dessa angivna oklarheter och med utgångspunkten att sökanden såle­ des hade kunna föra in ytterligare värdehöjande egenskaper i upphandlingen och sökanden då skulle ha erhållit maximala 10 poäng för detta moment i samtliga kategorier. Även vid ett sådant hypotetiskt resonemang skulle det inte ha medfört någon förändring avseende utfallet för sökanden beträffande den övervägande de­ len av kategorierna. I följande kategorier hade sökanden i vilket fall som helst inte erhållit högst totalpoäng och vunnit upphandlingen: A3, A5, B 1, B2, B5, Cl, C2, C3, C5, D5.l, D5.3 och D5.4. Detta medf'ör att sökanden inte heller beträffande ovan nämnda kategorier kan anses ha lidit eller riske­ rat att lida skada. Beträffande exempelvis A3 och A5 hade det inte heller påverkat bolagets placering. Sökanden kan således inte vinna bifall i kategorierna Al, A2, A3, A4, AS, Bl, B2, Cl, C2, C3, C4, C5, D2, D3, D5.l, D5.3 och D5.4 på grund av bris­ ter i skaderekvisitet. Detta gäller oaktat bedömningen av utvärderingskrite­ riets utformning. Det är vidare inte tillräckligt med påstående om skada. Er risk för skada måste vara adekvat och reell. VadBr Lidströms Grävmaskiner AB framför Bolaget tolkar PiteEnergis yttrande som att de i stort sett medger de om­ ständigheter för ansökan som bolaget har åberopat, men anser att bristerna Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 703-16 2016-06-09 inte är av den allvarlighetsgraden att felrekvisitet är uppfyllt. Vidare anser PiteEnergi att skaderekvisitet oavsett vilket inte är uppfyllt. När det gäller det aktuella utvärderingskriteriet har PiteEnergi ansett att kri­ teriet även skulle ha kunnat vara kvalificeringskrav. Detta stämmer inte ef­ tersom det antyder att det skulle vara lagligt att använda detta kriterium både som kvalificeringskrav och/eller utvärderingskriterium. Om ett kriterium inte avser upphandlingsföremålet är det inte lagligt att använda som utvärde­ ringskriterium. När det gäller bristen på tydlighet i beskrivingen av hur bedömningen ska ske är bristerna långt mer omfattande än vad som enligt rättspraxis anses vara brister av mindre betydelse som inte medför att gränsen för det tillåtna har passerats. PiteEnergi har inte bestridit eller kommenterat det faktum att underkriterier­ nas viktning inte har angetts i förväg och inte heller vad bolaget har framfört om att utvärderingen inte har skett i enlighet med vad som angetts i förfråg­ ningsunderlaget. PiteEnergi hävdar att bolaget avseende flertalet kategorier i upphandlingen, oavsett hur det aktuella kriteriet hade varit utformat, ändå inte hade vunnit upphandlingen. I upphandlingen har kontrakt tilldelats i rangordning. Det är alltså inte fråga om endast en tilldelad leverantör per kategori. Det stämmer således i sak att bolaget inte hade erhållit högst sammanlagd poäng och kommit på första plats i de kategorier som PiteEnergi anger. Däremot hade bolaget kunnat komma på en högre plats i rangordningen i de olika kategorierna än den nuvarande placeringen, vilket innebär att felrekvi­ sitet är uppfyllt. I denna del hänvisas till en dom från Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 2547-15. I LULEÅ Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 703-16 2016-06-09 Det är dessutom omöjligt att spekulera i ett utfall i en annan situation med ett korrekt utformat utvärderingskriteriumjämfört med utfallet med den nu oklart formulerade kriteriet. Beroende på hur ett sådant kriterium sett ut skulle detta ha inneburit möjligheter till kommersiella överväganden avse­ ende framförallt priset. Detta då uppfyllande av faktorer som ger mervärde i utvärderingen ofta är förknippade med någon form av kostnad. Bolaget har inte haft möjlighet att utforma ett optimalt anbud. Ett korrekt utformat kriterium hade inneburit möjligheter för bolaget att i flertalet kategorier i upphandlingen komma på en högre plats i rangordningen. S KÄ LEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Enligt 1 kap. 24 § LUF ska upphandlande enheter behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. Om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande prin­ ciperna i 1 kap. 24 § LUF eller någon annan bestämmelse i denna lag, och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska domstolen enligt 16 kap. 6 § LUF besluta att upphandlingen ska göras om eller rättas. För att förvaltningsrätten ska fatta beslut om åtgärd enligt LUF krävs såle­ des dels att fel förekommit i upphandlingen, dels att felet varit till men för den sökande. I LULEÅ Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 703-16 2016-06-09 Bolagets invändningar är samtliga hänförliga till ett utvärderingskrav rö­ rande entreprenörens organisation, tillgänglighet, miljöpolicy, resurser och leveransvillkor. Bolaget har dock inte lämnat anbud i områdena D2 och D3 och inte kvalifi­ cerat sig till utvärdering i områdena Al, A2, A4 och C4. Även om bolaget tilldelats full poäng för det omtvistade utvärderingsvillko­ ret i områdena A3, A5, Bl, B5, Cl, C5, D5.l, D5.3 och D5.4 skulle det inte ha påverkat bolagets ställning, så att bolaget antagits som leverantör eller att de som antagen leverantör skulle ha erhållit en högre rangordning, inom dessa områden. Bolaget kan därför inte anses ha lidit eller riskerat att lida skada i något av dessa områden. Att bolaget inte kunnat lämna ett optimalt anbud eller att förutsättningarna kunnat förändras om upphandlingen görs om även inom dessa områden innebär inte att de riskerat att lida skada. Även vad bolaget anfört i övrigt föranleder ingen annan bedömning. Ansökan ska avslås i dessa delar. Det som då kvarstår att pröva är områdena B2, B3, B4, B6, C2, C3, C6, D1, D4 och D5.2. Inom samtliga dessa områden skulle bolaget- om de tilldelats full poäng avseende det omtvistade utvärderingsvillkoret- ha antagits som leverantörer eller som redan antagen leverantör ha erhållit en högre rang­ ordning. Inom dessa områden har bolaget lidit eller riskerat att lida skada av de på­ stådda bristerna hänförliga till detta utvärderingskriterium om bristerna in­ nebär brott mot LUF. I LULEÅ Sida 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 703- 1 6 2016-06-09 Av de administrativa föreskrifterna, 2.5.2, framgår följande formulering av det aktuella utvärderingskriteriet. Entreprenörens organisation, tillgänglighet, miljöpolicy, resurser och leveransvillkor. (25 %) Under denna utvärderingspunkt kommer miljöcertifiering, miljöpolicy, leverantörsvillkor, vilka resurser som finns i organisationen och organisationens tillgänglighet för PiteEnergi. Beskriv organisationen som skalljobba med PiteEnergi. Vad, var och hur? Bifoga miljöpo­ licys och certifieringar. AB PiteEnergi kommer också att värdera Euroklass på aktuell for­ donspark. Leverantör bifogar en fordonslista för aktuella uppdrag med EU-klassning. Därutöver finns även ett räkneexempel ägnat att tydliggöra utvärderingen av samtliga villkor. Miljökrav kan användas såväl som kvalificeringskrav som utvärderingskrav då miljökrav vid utvärderingen av vad som är det ekonomiskt mest fördel­ aktiga anbudet anses generera ett mervärde. Det är inte uteslutet att även andra krav som vanligtvis är hänförliga till le­ verantören också under vissa förutsättningar och beroende på hur förfråg­ ningsunderlaget utformats kan anses generera ett sådant mervärde att de skulle kunna användas som utvärderingskriterier. När det gäller beskrivning av organisationen och dess resurser är detta dock typiskt sett villkor som syftar till att säkerställa att leverantören kommer att klara av det tilltänkta uppdraget, d.v.s. kvalificeringskrav. Det framgår inte av förfrågningsunderlaget något som klargör att avsikten med dessa krav är kopplat till någon form av mervärde för den upphand­ lande enheten så att kraven därför kan anses ha tillräcklig koppling till upp­ handlingsföremålet och därmed vara godtagbara som utvärderingskriterier. I LU LEÅ Sida 15 FÖRVA LTNINGSRÄTTEN DOM 703-16 I LU LEÅ 2016-06-09 Förvaltningsrätten anser därför att det har skett en sådan sammanblandning av kvalificerings- och utvärderingskrav som är otillåten enligt LUF. När det gäller bolagets tillgänglighet har PiteEnergi i ett flertal av upphand­ lingens områden gjort ett avdrag i utvärderingen eftersom bolaget inte finns på orten idag. Bolaget har framf'drt att det strider mot principen om icke-diskriminering att bedöma anbudsgivare utifrån deras lokalisering samt att det är oproportion­ erligt att redan innan tilldelning av kontrakt kräva verksamhet eller ge mer­ värde åt anbudsgivare som har verksamhet i det geografiska område där den upphandlande enheten finns. Bolaget har i sitt anbud även angett att de avser att placera en filial i Piteå kommun om de tilldelas kontrakt. PiteEnergi har inte utvecklat sin inställ­ ning avseende något av detta. Förvaltningsrätten konstaterar att ett krav på tillgänglighet inte i sig är dis­ kriminerande. När det som i aktuell upphandling leder till ett avdrag i utvär­ deringen då en anbudsgivare inte redan vid anbudstidpunkten är etablerad på orten får det dock en diskriminerande effekt. Såsom PiteEnergi har utvärde­ rat sitt krav på tillgänglighet strider det mot principen om icke­ diskriminering och proportionalitet i LUF. Detta gäller även avseende den del av utvärderingen som gäller miljöcertifi­ ering där avsaknad av sådan har åberopats som skäl för att nedsätta po­ ängen. Förvaltningsrätten anser att den av bolaget åberopade otydligheten rörande utvärderingskriteriet är så betydande att PiteEnergi erhållit i princip fri prövningsrätt, vilket strider mot LUF och dess principer. Sida 16 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 703-16 I LULEÅ 2016-06-09 Underkriterier som inte har viktats tillsammans med att utvärderingskriteriet är så generellt formulerat måste anses ha omöjliggjort för anbudsgivarna att avge ett så ändamålsenligt och konkurrenskraftigt anbud som möjligt. Ut­ värderingen har därtill inte skett i enlighet med kriteriet. Även detta strider mot LUF och dess bakomliggande principer. Sammantaget anser förvaltningsrätten att ovanstående brister i forfrågnings­ underlaget är av sådan art att PiteEnergi har brutit mot LUF och mot unions­ rätten. Vad PiteEnergi har anfört föranleder ingen annan bedömning. Bolaget har dessutom visat på att de lidit eller i vart fall riskerat att lida skada i tjänsteområdena B2, B3, B4, B6, C2, C3, C6, Dl, D4 och D5.2. Eftersom bristerna är hänförliga till det konkurrensuppsökande skedet är det inte tillräckligt med rättelse utan upphandlingen måste i dessa delar göras om. Bolagets ansökan ska därför bifallas avseende dessa områden. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i formulär DV 3109/1 C LOU (se bilaga 1). Jonas Hägerlind Linda Olofsson har föredragit målet. 1 ( ( O m Ni vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska Ni skriva till Kammarrätten i Sundsvall. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvalt­ ningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden :fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för över­ klagandet för offentlig part räknas från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstill­ stånd om där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet - och om de fortfarande är aktuella - behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e­ postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska änd­ ringen utan dröjsmål anmälas till kammarrät­ ten. 2. den dom/beslut som överklagas med upp­ gift om förvaltningsrättens namn, målnum­ mer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av do­ men/beslutet. I vissa mål får avtal slutas innan tiden för över­ klagande av rättens dom eller beslut har löpt ut. Detta gäller mål om överprövning enligt: • lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, • lagen(2007:1092)omupphandlinginom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster,eller • lagen (2011:1029) om upphandlingpå för- svars- och säkerhetsområdet. I de flesta fall rar avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upp­ hävt ett interimistiskt beslut. I vissa fall får avtal slutas omedelbart. Ett överklagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 16 kapitlet i de ovan angivna lagarna. Behöver Ni fler upplysningar om hur man över­ klagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten. HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND 00 0..... � 3. detäravviktförledningavrättstillämpning­ en att överklagandet prövas av högre rätt, el­ ler 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står för­ valtningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att pröv­ ningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress 1 . 2. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, det inte utan att sådant tillstånd meddelas går attbedömariktighetenavdetslutsomför­ valtningsrätten har kommit till, www.domstol.se