KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 02 Sida 1 (5) Mål m 2200-15 DOM 2015-04-27 Meddelad i Stockholm KLAGANDE '), '' - ""r 04 Avd Dnr KSnr Ombud: Advokaten Carl Bokwall och advokaten Lina Håkansson Bokwall Rislund Advokatbyrå KB Funkens gränd 1 111 27 Stockholm MOTPARTER 1. Köpings kommun 2. Sala kommun 3. Västra Mälardalens kommunalförbund Ombud: Jur.kand. Christoffer Stavenow och jur.kand. Hampus Stefansson Stavenow & Partners Skeppsbron 40 111 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Uppsalas beslut den 17 februari 2015 i mål m 4644-14, se bilaga A SAKEN Offentlig upphandling KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens beslut och visar målet åter för prövning i sak. Samsung Electronics Nordic AB, 556445-4345 u...:u �" - ., 0 Aktbll ,·, (,.; · Dok.Id 335844 Postadress Box2302 103 17 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 5 Telefon Telefax 08-561 690 00 08-14 98 89 E-post: kammarrattenistockholm@dom.se www.kammarrattenistockholm.domstol.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00 KONKURRENSVERKET . KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 02 DOM Sida2 Mål nr 2200-15 YRKANDEN M.M. Samsung Electronics Nordic AB (Samsung) yrkar att kammarrätten ska fastställa att bolaget har talerätt och återförvisa målet till förvaltningsrätten för prövning i sak. Som grund för talan framför bolaget i huvudsak följande. Av EU-domstolens praxis följer att begreppet leverantör och rätten att ansöka om överprövning ska ges en vidsträckt tolkning i linje med det övergripande syftet med upphandlingsreglerna, dvs. att öppna för en så bred konkurrens som möjligt. Förvaltningsrättens antagande att det är uteslutet att ett företag som endast säljer till återförsäljare och inte deltagit i upphandlingar tidigare är att anse som leverantör är felaktigt. I och med denna utgångspunkt har även bedömningen i övrigt blivit felaktig. Bolaget bestrider inte att dess produkter huvudsakligen avsätts via distributörer. Det sker dock inte uteslutande. Detta innebär inte att bolaget ska anses vara en underleverantör i upphandlingsrättslig mening eller saknar intresse av en viss upphandling. Bolaget ingår avtal direkt med både offentliga och privata slutkunder och har deltagit i offentliga upphandlingartidigare, både med eget anbud och i partnerskap. Bolaget vill öka sitt deltagande i offentliga upphandlingar av digitala verktyg men hindras på grund av kravställningen i kommunernas upphandling och i liknande upphandlingar. Bolaget har från början varit utestängt från deltagande i upphandlingen och har därför inte lagt ner tid och resurser på att planera ett anbud. Något krav på att klagande företag måste styrka sin avsikt att lämna anbud har inte uppställts i praxis. Bolaget både kan och vill utgöra en leverantör till kommunerna och har ett intresse av att lämna anbud i upphandlingen. Köpings kommun, Sala kommun och Västra Mälardalens kommunalförbund (kommunerna) anser att överklagandet ska avslås och framför i huvudsak följande. I den aktuella upphandlingen upphandlas ett helhetskoncept med surfplattor och elevdatorer med tillhörande konsultjänster som Samsung inte visat att de har tillgång till. Samsungs påstående om att de avser att öka sitt deltagande i offentliga KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 02 DOM Sida 3 Mål nr 2200-15 upphandlingar har inte visats. Samsung är inte en leverantör till offentlig sektor idag och har inte lämnat anbud i någon känd upphandling sedan 2004. Det förekommer att Samsungs produkter har upphandlats av myndigheter. Samsung som företag har dock inte lämnat anbud utan produkterna har upphandlats via återförsäljare. Det kan inte anses att Samsung haft ett intresse av att tilldelas just detta kontrakt oc_ h att de än mindre kan anses lida eller riskera att lida skada av det påstådda felet. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Frågan i målet är om Samsung har rätt att ansöka om överprövning av kommunernas upphandling av surfplattor, datorer och relaterade tjänster. Rätt att begära överprövning enligt 16 kap. 4 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, har leverantör som anser sig ha lidit eller kunna komma att lida skada. För att talerätt ska föreligga krävs således i första hand att den som ansöker om överprövning har ställning som leverantör i den mening som avses i LOU. Begreppet leverantör definieras i 2 kap. 11 § första stycket LOU som den som på marknaden tillhandahåller varor eller tjänster eller utför byggentreprenader. Leverantörsbegreppet är avsett att ha samma innebörd som begreppet ekonomisk aktör i direktiv 2004/18/EG. Ekonomisk aktör definieras i artikel 1.8 i det nämnda direktivet som varje fysisk eller juridisk person som på marknaden erbjuder sig att tillhandahålla varor och tjänster. Av definitionen följer att det inte har någon betydelse om den som anser sig vara leverantör har lämnat ett anbud i den aktuella upphandlingen eller inte. Begreppet leverantör har givits en vidsträckt innebörd och omfattar i princip alla fysiska eller juridiska personer så länge de erbjuder sig att tillhandahålla varor och tjänster på marknaden. Även uttrycket "marknaden" KAMMARRÄTTEN DOM Sida 4 I STOCKHOLM Avdelning 02 Mål m 2200-15 har tolkats i vid mening. Av EU-domstolens dom i mål C-305/08 CoNISMa framgår bl.a. att det inte krävs att den ekonomiska aktören är stadigvarande verksam på den aktuella marknaden. I doktrinen anges att en entreprenör som inte är verksam inom den marknad som upphandlingen avser ändå kan vara en leverantör i lagens mening. Om överprövning sker innan en anbudsansökan eller ett anbud har getts in får det förutsättas att leverantören i överprövningsansökan redovisar på vilket sätt denne är leverantör på marknaden. Ett företag eller en juridisk person som inte har gjort gällande att denne är leverantör av de typer av varor eller tjänster som upphandlingen avser omfattas nämligen inte av lagens skyddsintresse (Rosen Andersson m.fl., Lagen om offentlig upphandling: en kommentar, 2013, s. 154). Möjligheten till överprövning ska enligt EU-domstolen vara öppen för varje aktör som har eller har haft ett intresse av att få ett offentligt kontrakt (se EU-domstolens dom i mål C-26/03 Stadt Balle). Det krävs vidare inte att den som ingår ett avtal med en upphandlande myndighet direkt ska kunna utföra den avtalade prestationen med egna resurser för att anses vara ekonomisk aktör, utan det är tillräckligt att denne är i stånd att utföra den aktuella prestationen genom att lämna nödvändiga garantier härför (se bl.a. EU-domstolens dom i mål C-305/08 CoNISMa). Enligt kammarrätten innebär den gemenskapsrättsliga definitionen av "ekonomisk aktör" och EU-domstolens rättspraxis sammanfattningsvis att begreppet leverantör omfattar varje fysisk eller juridisk person som anser sig vara lämpad att och intresserad av att ensam eller tillsammans med underleverantörer säkerställa att kontraktet genomförs. Detta gäller oberoende av om denne är stadigvarande verksam på marknaden eller inte. Med hänsyn till upphandlingsregleringens konkurrensfrämjande syfte anser kammarrätten att det inte kan ställas alltför hårda krav på att den som anser sig vara leverantör i en situation som den nu aktuella ska visa exakt hur KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 02 DOM Sida 5 Mål m 2200-15 denne avsett att uppfylla kontraktsföremålet. Det kan inte heller krävas att leverantörens intresse att tilldelas ett visst kontrakt ska ha manifesterats genom deltagande i liknande upphandlingar vid tidigare tillfälle. Samsung är en juridisk person och bolaget har på ett konkret sätt förklarat att det tillhandahåller eller har förmåga att tillhandahålla varor och tjänster på den för upphandlingen aktuella marknaden. Kammarrätten anser att utredningen ger tillräckligt stöd för att Samsung kan utföra prestationen i den aktuella upphandlingen och att Samsung har visat intresse av att tilldelas det aktuella kontraktet. Samsung ska därför betraktas som leverantör i den mening som avses i LOU. Samsung har också redogjort för att bolaget riskerar att lida skada genom att kommunerna ställt upp vissa krav på upphandlingsföremålet som gjort att Samsung varit förhindrad att lägga anbud. Samsung har därmed rätt att få ansökan om överprövning upptagen till sakprövning. Vad kommunerna har framfört medför ingen annan bedömning. Förvaltningsrättens beslut ska därför upphävas och målet visas åter för prövning i sak. ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 9). Mari Andersson Mona Aldestam Jonas Karlsson lagman kammarrättsråd tf assessor ordförande Anna Eriksson Vallin föredrag3:nde · �U/1-fo2? FÖRVALTNINGSRÄTTEN I UPPSALA Enhet 2 SÖKANDE BESLUT 2015-02-17 Meddelat i Uppsala Mål m 4644-14 E Sida 1 (8) Samsung Electronics Nordic AB, 556445-4345 Ombud: Advokat Carl Bokwall Jur.kand. Lina Håkansson Bokwall Rislund Advokatbyrå Funckens gränd 1 111 27 Stockholm MOTPARTER 1. Köpings kommun 2. Sala kommun 3. Västra Mälardalens kommunalförbund, 222000-1578 Ombud 1-3: Jur.kand. Cbristoffer Stavenow Jur.kand. Hampus Stefansson Stavenow & Partners Skeppsbron 40 111 30 Stockholm SAKEN Offentlig upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU BESLUT Förvaltningsrätten avvisar ansökan om överprövning. Förvaltningsrättens interimistiska beslut att avtal inte f'ar ingås innan något annat har beslutats upphör att gälla. Dok.Id 137947 Postadress Box1853 751 48 Uppsala Besöksadress · KUQ.gsgatan49 Telefon Telefax 018-4316300 018-4316343 E-post: forvaltningsratteniuppsala@dom.se Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:00 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I UPPSALA BAKGRUND BESLUT Sida2 4644-1 4 Köpings kommun, Sala kommun och Västra Mälardalens kommunalför­ bund (kommunerna) gör en upphandling av elevdatorer och surfplattor enligt 1- till 1- koncept, 2014, dnr VMKF-U 2014.47. Samsung Electronic Nordic AB (bolaget) har ansökt om överprövning av upphandlingen. Förvaltningsrätten förordnade den 9 september 2014 interimistiskt att avtal inte rar ingås innan något annat har beslutats. YRKANDENM.M. Bolaget ansöker om överprövning av upphandlingen och yrkar att förvalt­ ningsrätten förordnar att den görs om. Till stöd för sin talan anför bolaget i huvudsak följande. Kommunerna har i strid med förbudet i 6 kap. 4 § LOU hänvisat till en leverantörs varumärken i de tekniska specifikationerna. Detta missgynnar bolaget samtidigt som det otillbörligt gynnar andra företag i strid mot lika­ behandlingsprincipen i 1 kap. 9 § LOU. Bolaget är en av Apples största konkurrenter och kan inte med hänsyn till hur upphandlingen är utformad lämna ett ändamålsenligt eller konkurrenskraftigt anbud. Bolaget och dess produkter är därmed helt utestängda från upphandlingen. Upphandlings­ felet medför därför att bolaget lidit eller riskerat att lida skada. Kommunerna bestrider bifall till bolagets ansökan och yrkar i första hand att ansökan avvisas och i andra hand att den avslås. Till stöd för sin talan anför kommunerna i huvudsak följande. Bolaget sak­ nar ställning som part i överprövningen. För att vara part i en överpröv- FÖRVALTNINGSRÄTTEN I UPPSALA BESLUT Sida 3 4644-14 ningsprocess av en upphandling krävs det att leverantören erbjuder sådana produkter som efterfrågas. I den här upphandlingen upphandlas en funktion bestående av ett helhetskoncept med elevdatorer och surfplattor med tillhö­ rande konsulttjänster, något som bolaget inte erbjuder. Bolaget är inte en leverantör till offentlig sektor och har inte· lämnat anbud i någon känd upp­ handling. Det förekommer att bolagets produkter har upphandlats av myn­ digheter men bolaget har som företag inte lämnat anbud utan bolagets pro­ dukter har sålts av återförsäljare. Bolaget har aviserat att det kommer att sluta med försäljning av bärbara datorer i Europa, vilket gör att det inte kan antas vara en pålitlig leverantör av hårdvara, vilket avtalet förutsätter, en­ ligt vilket tjänsterna och hårdvaran ska kumia levereras kontinuerligt under en tid upp till fyra år. Bolaget har inte haft något intresse av avtalet i upphandlingen eftersom det inte kan erbjuda de utbildningstjänster som efterfrågas i underlaget, inte är leverantör till offentlig sektor idag utan endast levererar hårdvara genom återförsäljare och det inte finns några indikationer på att bolaget avser att bli leverantör till offentlig sektor. Bolaget tillhandahåller, kommunerna veterligen, inga operativsystem som är likvärdiga med de som efterfrågas i upphandlingen. Det är inte tillåtet för bolaget att lämna anbud tillsamII1,ans med Atea och Caperio, eftersom det skulle strida mot konkurrensrättens regler. Bolaget har endast ett indirekt intresse av upphandlingen och intar i detta avseende snarare en position som är att likna vid en intresseorganisation för bolagets återförsäljare. Bolaget kan även betraktas som underleverantör till sina återförsäljare. Ingen av dessa kategorier har ansetts ha talerätt i mål om överprövning av offentliga upphandlingar (se prop. 2009/10:180 s.175 ff. och Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 328-05). Eftersom FÖRVALTNINGSRÄTTEN BESLUT I UPPSALA Sida 4 46 44-1 4 bolaget inte haft intresse i upphandlingen kan det heller inte lida skada av kommunernas utformning av förfrågningsunderlaget. För det fall att bolagets talan skulle tas upp till prövning ska ansökan av­ slås med hänsyn till att det inte angetts något varumärke i de tekniska spe­ cifikationerna, och att förfrågningsunderlaget formulerats med hänsyn till helhetsansvaret för att ett IT-system med tillhörande digita,la enheter för lärande i skolan ska fungera fullt ut. Bolaget genmäler och anför i huvudsak följande. För att inte upphandlande myndigheter ska kunna göra sådan invändning som kommunerna har leverantörsbegreppet i LOU gjorts mycket brett och innefattar alla juridiska och fysiska personer som kan tänkas vilja delta i en upphandling. Det finns inte ens något krav på tidigare deltagande i upp­ handlingar för att anses som leverantör. Kommunernas uppfattning om de upphandlingsrättsliga leverantörs- och skadebegreppen är minst sagt inno­ vativ och saknar helt rättsligt stöd, särskilt mot bakgrund av rätten för an­ budsgivare att enligt11 kap.1 2 § LOU åberopa andra leverantörers kapa­ citet och samarbeta vid anbudslämning. Det kan inte råda någon tveksam­ het om att bolaget är att anse som leverantör och har lidit skada i den me­ ning som avses i LOU eftersom det hindrats från att lämna anbud och un­ der alla förhållanden hindrats från att lämna sitt mest konkurrenskraftiga anbud. Det är riktigt att bolaget i vart fall tillfälligt har upphört med nyförsäljning av datorer i Europa. Bolagets datorer säljs dock fortfarande via dess åter­ försäljarnätverk på den svenska marknaden. Sortimentsförändringar sker ideligen inom branschen och ingångna avtal om försäljning av produkter, lagerhållning, reservdelar, service och support honoreras naturligtvis även om en produkt tas ur ett sortiment. En stor del av det som kommunerna FÖRVALTNINGSRÄTTEN BESLUT I UPPSALA Sida 5 4644-14 avser upphandla utgörs dessutom av surfplattor vilket bolaget är leverantör a�. Utbildningsinsatserna knutna till ett så kallat 1: I-koncept är inget unikt för Apple, även om kommunerna tycks tro det och specifikt efterfrågat "Apples 1 till I koncept inom skolan" och ställt skall-krav på att leverantö­ ren ska vara Apple Solution Expert Education-återförsäljare. Även andra erbjuder ett 1: I-koncept mot skolan såsom bolaget och andra aktörer, tex. Atea och Caperio, vilka är samarbetspartners med bl.a. bolaget. Bolaget deltar ibland med egna anbud i offentliga upphandlingar och ibland i partnerskap och är en av de ledande aktörerna på marknaden avse­ ende sur:fplattor, vilket utgör den värdemässigt största delen i upphandling­ en. Bolaget vill dessutom öka sitt deltagande på den offentliga marknaden för digitala verktyg, vilket är en av anledningarna till den förevarande an­ sökan om överprövning. För det fall bolaget inte skulle anse sig kunna till­ handahålla samtliga delar av uppdraget på egen hand kan man samarbeta med andra företag på olika sätt, exempelvis genom att lämna ett gemen­ samt anbud eller genom att åberopa annans kapacitet. Någon konkurrens­ rättslig bedömning av sådant samarbete är inte aktuell i mål om offentlig upphandling (se Förvaltningsrätten i Malmös mål nr 11846-13). SKÄL FÖR BESLUTET Förvaltningsrätten har först att pröva om bolaget har.talerätt i den aktuella_ .. upphandlingen. Enligt 16 kap. 4 § LOU får, efter ansökan av leverantör som anser sig ha lidit eller riskerat att lida skada, förvaltningsrätt överpröva en upphandling. I art. 1.3 i Rådets direktiv 89/665/EEG anges följande. Medlemsstaterna ska se till att ett prövningsförfarande med detaljerade regler enligt med­ lemsstaternas bestämmande införs och att det kan åberopas av var och en, som har eller har haft intresse av att få avtal om viss offentlig upphandling FÖRVALTNINGSRÄTTEN BESLUT I UPPSALA av varor eller bygg- och anläggningsarbeten, och som har skadats eller riskerat att skadas av en påstådd överträdelse. Enligt förarbetena (prop. 1992/93:88 s. 101) riktar sig bestämmelsen främst till den leverantör som finner att en pågående upphandling sker på ett sådant sätt att han inte kan delta på ett korrekt och i lagen förutsatt sätt. I förslag till hur den offentliga upphandlingen borde regleras (Ds 1 992:62) lät man tidigare föreslagna begreppen anbudsgivare och anbudssökande ersättas med begreppet leverantör för att inte utesluta den som velat vara med i upphandlingen, men som inte kunnat bli vare sig anbudsgivare eller anbudssökande. Kammarrätten i Sundsvall fann, med hänvisning till nämnda förarbeten samt Rådets direktiv i mål nr 328-05 att en underleve­ rantör inte kunde anse_s vara leverantör i upphandlingsrättslig mening (se även samma kammarrätt i mål nr 2113-1997). Svea Hovrätt prövade i målnr T 1009/98 frågan huruvida en underentre­ prenör kunde vara att anse som leverantör enligt den då gällande lagen (1 992:1 528) om offentlig upphandling (se RH 1 999:122). Hovrätten in­ stämde i den bedömning som gjorts av tingsrätten mot bakgrund av utta­ landen som gjorts i direktiv och förarbetet samt uttalade i likhet med tings­ rätten följande. Med leverantör i lagens mening avses anbudsgivare och anbudssökande samt även den som avsett att lämna anbud eller att ansöka om att få lämna anbud men till följd av fel i-upphandlingen inte fått göra detta. Förvaltningsrätten delar Svea Hovrätts bedömning att begreppet leverantör förutsätter att det är fråga om någon som i vart fall haft för avsikt att lämna anbud i upphandlingen. Förvaltningsrätten anser inte att det faktum att be­ dömningen gjorts mot bakgrund av den äldre upphandlingslagstiftningen gör den överspelad, eftersom den inbegripit tolkning av aktuell bestäm­ melse i det fortfarande gällande direktivet 89/665/EEG, vilken inte ändrats Sida 6 4644-14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN BESLUT I UPPSALA Sida 7 4644-14 genom senare direktiv. Tolkningen torde i aktuellt hänseende inte påverkas av senare direktiv, såsom tex. direktiv 2004/18/EG. I förarbetena till nuva­ rande LOU angavs bl.a. att begreppet "leverantör" i den nya lagstiftningen inte innebar någon ändring i sak i förhållande till den tidigare men att det bordeutformasinäraöverensstämmelsemeddirektiven(seprop. 2006/07:128 s. 150). Kommunen har invänt mot bolagets ansökan om överprövning att den bör avvisas eftersom bolaget inte är att anse som leverantör i LOU:s mening och bl.a. anfört att bolaget inte deltar i offentliga upphandlingar och är att betrakta som underleverantör. Bolaget har mot kommunens invändning anfört bl.a. följande. Leverantörsbegreppet i LOU har gjorts mycket brett och innefattar alla juridiska och fysiska personer som kan tänkas vilja delta i en upphandling. Det finns inte ens något krav på tidigare.deltagande i upphandlingar för att anses som leverantör. Bolagets datorer säljs fortfa­ rande via dess nätverk av återförsäljare på den svenska marknaden. Bolaget deltar ibland med egna anbud i offentliga upphandlingar och ibland i part­ nerskap och är en av de ledande aktörerna på marknaden avseende surfplat­ tor, vilket utgör den värdemässigt största delen i upphandlingen. Bolaget vill dessutom öka sitt deltagande på den offentliga marknaden för digitala verktyg, vilket är en av anledningarna till den förevarande ansökan om överprövning. Förvaltningsrätten drar följande slutsats. Leverantörsbegreppet är visserli­ gen vitt utformat varför det normalt inte finns anledning att vid prövning ex officio ifrågasätta att ett företag, som ansöker om överprövning, är att anse som leverantör i LOU:s mening. Sålunda har bolaget utan särskild prövning godtagits som behörig sökande i ett upphandlingsmål vid annan förvaltningsrätt (se Förvaltningsrätten i Malmö, målm 6495-14). Situat­ ionen är en annan, när sökandens behörighet, såsom nu är fallet, särskilt sätts i fråga. Enligt förvaltningsrättens uppfattning bör det anses som ute- Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN BESLUT 4644-14 I UPPSALA slutet att ett företag, som endast säljer till återförsäljare men som aldrig lägger anbud eller har för avsikt att lägga anbud i upphandlingar skulle kunna ansöka om överprövning av upphandlingar för att på så sätt bevaka intresset av den totala avsättningen till slutanvändare av sina produkter. I föreliggande mål har bolaget med anledning av kommunens invändning mot bolaget ställning såsom leverantör bl.a uppgett att det ibland deltar med egna anbud i offentliga upphandlingar och ibland i partnerskap, är en av de ledande aktörerna på marknaden avseende sur:fplattor och dessutom vill öka sitt deltagande på den offentliga marknaden för digitala verktyg, vilket är en av anledningarna till den förevarande ansökan om överpröv­ ning. Det kan konstateras att bolaget, som normalt avsätter sina produkter genom återförsäljare, endast i generella ordalag beskrivit sitt intresse av den ifrågasatta upphandlingen och aldrig klargjort varken att det skulle haft för avsikt att lägga anbud om upphandlingen hade varit annorlunda utfor­ mad eller har för avsikt att lägga anbud i densamma för det fall att förvalt­ ningsrätten förordnar att den görs om. Rätten finner mot denna bakgrund att bolaget, såvitt :framkommit av skriftväxlingen, inte har sådant intresse av upphandlingen som berättigar till talerätt enligt LOU. Bolagets ansökan om överprövning ska därför avvisas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3109/lA LOU) �'-- Karin Åsberg rådman Målet har handlagts av Carl Martin Gölstam. p� Wl HUR MAN OVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling bar angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Omsistadagenföröverklagandeinfallerpåenlördag,söndagellerhelgdag,midsommar-,jul-eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. I mål om överprövning enligt lagen (2007: 1 09 1 ) om offentlig upphandling eller lagen (2007: 1 092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster får avtal slutas innan tidenföröverklagandeavrättensdomellerbeslutharlöptut.Vanligtvis:far,dåkammarrättenintehar fattat något interimistiskt beslut om att upphandlingen inte :far avslutas, avtal slutas omedelbart. I de fall där kammarrätten har fattat ett interimistiskt beslut om att upphandlingen inte :far avslutas, :far avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upphävt det interimistiska beslutet. Ett överklagande av rättens avgörande :far inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 1 6 kapitlet i de ovan angivna lagarna. .. Bilaga Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostadenochmobiltelefon.Dessutomskaadressochtelefonnummertillarbetsplatsenocheventuellannan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. dv 689-LOU Formulär9