Dok.Id 1191457
Postadress
115 76 Stockholm
Besöksadress
Tegeluddsvägen 1
Telefon Telefax
08-561 680 00
E-post: avd31.fst@dom.se ,vww.domstol.se/forvaltningsratt
Expeditionstid
måndag-fredag 08:00-16:00
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM
I STOCKHOLM 2020-03-11
Mål nr 22904-19
Sida 1 (16)
 Avdelning 31
SÖKANDE
Meddelad i Stockholm
  Piteå Församling, 252004-2868
r(RONKURREf\JSVERi<El J,Enhet
t: 20 -03- 11
Ombud: Advokaterna Amir Daneshpip och Christian Martinsson Reuterman Advokatbyrå AB
Drottninggatan 22
411 14 Göteborg
MOTPART
Arbetsförmedlingen 113 99 Stockholm
SAKEN
Offentlig upphandling
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avslår ansökan om överprövning.
    
Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22904-19
I STOCKHOLM BAKGRUND
Arbetsförmedlingen genomför en upphandling benämnd Arbetsintegreran­ de övningsplatser nationell, Af-2018/0046 3654. Upphandlingen genomförs som ett förenklat förfarande enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphand­ ling (LOU). Upphandlingen avser samtliga län i Sverige förutom Gävle­ borgs län och varje leveransområde ska enligt upphandlingsdokumentet uppfattas som en egen upphandling. Arbetsförmedlingen avser att teckna ramavtal med samtliga leverantörer vars anbud uppfyller ställda krav.
I punkt 3.3 i upphandlingsdokumentet anges bl.a. följande. Upphandlingen är reserverad för leverantörer som uppfyller nedanstående krav, vilka ska vara uppfyllda vid anbudslämning. Leverantören ska utgöra en skyddad verkstad eller vara en leverantör vars främsta syfte är social och yrkes­ mässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden (verksamhetskrav). Minst 30 procent av de som sysselsätts i den skyddade verkstaden, hos leveran­ tören eller i programmet för skyddad anställning, är personer med funk­ tionsnedsättning eller personer som har svårt att komma in på arbets­ marknaden (andelskrav). Anbudsgivaren ska styrka att denne är kvalificerad att delta i denna reserverade upphandling genom att bifoga till exempel stadgar, bolagsordning eller motsvarande styrdokument, årsredovisning eller annan lämplig dokumentation till anbudet. Dokumentationen ska visa att leverantören uppfyller såväl verksamhetskravet som andelskravet.
Piteå församling (församlingen) har lämnat anbud för leveransområde Norrbotten. Arbetsförmedlingen har bedömt att församlingens anbud inte uppfyller verksamhetskravet och förkastat anbudet.

Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22904-19
I STOCKHOLM YRKANDEN
Församlingen ansöker om överprövning av upphandlingen och yrkar i första hand att upphandlingen ska rättas genom en ny utvärdering där anbudet från församlingen ska ingå. I andra hand yrkas att upphandlingen ska göras om.
Arbetsförmedlingen yrkar att ansökan ska avslås. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Utgångspunkter för prövningen
Enligt 4 kap. 1 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet.
Av 20 kap. 6 § LOU framgår att om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § LOU eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts.
Prövningen i förvaltningsrätten utgör en kontroll av om det på grund av vad sökanden har framfört i målet finns grund för att ingripa mot upphandlingen enligt 20 kap. 6 § LOU. Det är den som ansöker om överprövning som på ett klai1 och tydligt sätt ska ange vilka omständigheter talan grundas på och visa att upphandlande myndighet har agerat i strid med LOU (jfr RÅ 2009 ref. 69). För att ett ingripande ska bli aktuellt är det inte tillräckligt att sökanden anser sig lida skada eller kunnat komma att lida skada, utan
 
Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22904-19
I STOCKHOLM
sökanden ska också visa att så varit fallet på grund av de brister som påtalats
(HFD 2013 ref. 53).
Enligt 4 kap. 18 § LOU :far en upphandlande myndighet för en upphandling 1. reservera deltagandet för skyddade verkstäder eller för leverantörer vars
främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, eller 2. föreskriva att ett kontrakt ska fullgöras inom ramen för ett program för skyddad anställning. En förutsättning för att en leverantör ska :fa delta i en sådan upphandling är att minst 30 procent av dem som sysselsätts i den skyddade verkstaden, hos leverantören eller i programmet för skyddad anställning är personer med funktionsnedsättning eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Genom 4 kap. 18 § LOU genomförs artikel 20.1 i direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (LOD-direktivet). Av förarbetena till paragrafen fram­ går bl.a. följande. När det gäller leverantörens syfte med verksamheten uppställer inte direktivet något krav på att leverantören ska ha en särskild associationsrättslig form eller företagsstruk.iur. Enligt direktivet ska social och yrkesmässig integration vara leverantörens främsta syfte. Det :far därför inte råda några tveksamheter om att verksamhetens övergripande syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Bedömning­ en av om villkoren är uppfyllda ska göras utifrån det underlag som leveran­ tören har gett in i form av exempelvis bolagsordning eller stadgar. Bedöm­ ningen av om andelskravet är uppfyllt ska göras i förhållande till leveran­ törens verksamhet i dess helhet (se prop. 2015/16:195 s. 461--462). Vidare anges i förarbetena att ordalydelserna i direktivets artiklar inte ger stöd för något annat än att kravet på verksamhetens syfte tar sikte på verksamheten i dess helhet. Detta innebär att även om det rör sig om en leverantör där

Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22904-19
endast 30 procent av arbetstagarna är personer med funktionsnedsättning ska verksamheten i dess helhet ha det ovan beskriva syftet som det främsta syftet (se SOU 2014:51 s. 55).
Vad innebär verksamhetskravet?
Församlingen har framfört att Arbetsförmedlingen har gjort en felaktig bedömning avseende innebörden av verksamhetskravet. Förvaltningsrätten har därmed inledningsvis att pröva om Arbetsförmedlingens tolkning av verksamhetskravet (punkt 3.3 i upphandlingsdokumentet) är i enlighet med LOU.
Församlingen har i denna del anfört bl.a. följande. Församlingen bedriver verksamheten S:t Mary som är ett socialt företag och en del av församlingens diakonala arbete. S:t Mary drivs som en separat verksamhet inom församlingens ram och målet med verksamheten är att stötta människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens tolkning av verksamhetskravet, dvs. att kravet ska gälla hela den juridiska personens verksamhet och att det därför inte är möjligt att dela upp verksamheten, har inte stöd i LOU eller dess förarbeten. Vad som anges i SOU 2014:51 avseende "verksamheten i dess helhet" ska förstås som att andelskravet ska sättas i relation till den aktuella verksamheten vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration. I förarbetena anges tydligt att det inte krävs att hela syftet med verksamheten är social och yrkesmässig
integration utan att det som förenar leverantörerna är syftet med deras verksamheter, hela eller delar av dem.
Arbetsförmedlingen har satt likhetstecken mellan begreppet "leverantör" och "juridisk person" på grund av uppfattningen att verksamhetskravet omfattar hela den juridiska personens verksamhet. Leverantör i LOU motsvarar begreppet ekonomisk aktör i LOD-direktivet och ska därför
I STOCKHOLM

Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22904-19
tolkas mycket vitt. Arbetsförmedlingens tolkning innebärande att en leverantör måste vara en juridisk person, dvs. att en leverantör inte kan vara en verksamhet inom en juridisk person, är felaktig. Detta blir särskilt tydligt när det i LOD-direktivet anges att andra former av enheter som inte är fysiska personer, alldeles oavsett om de är juridiska personer, offentliga eller privata, omfattas av begreppet ekonomisk aktör. Det framgår inte heller i direktivet att skyddade verkstäder eller sociala företag ska vara juridiska personer. En enhet som bedriver en viss verksamhet behöver inte heller vara en egen juridisk person för att klassificeras som ett företag. Ett företag kan mycket väl vara en del av en juridisk person. Detta innebär att en avgränsad enhet inom en juridisk person, där verksamheten skiljer sig från vad den juridiska personen gör i övrigt, ska klassificeras som en leverantör enligt
4 kap. 18 § LOU.
Arbetsförmedlingens tolkning av begreppet leverantör har begränsat konkurrensen på ett otillbörligt sätt i strid med LOU. Församlingen delar inte Arbetsförmedlingens uppfattning att syftet med reserverade kontraki skulle riskera att gå förlorat om det skulle vara möjligt för en leverantör att dela upp sin verksamhet i olika delar utan att vara skilda juridiska personer. Arbetsförmedlingens tolkning om att en leverantör kan uppfylla dessa krav endast genom att bilda en egen juridisk person medför orimliga konse­ kvenser eftersom fullt fungerande och seriösa ideburna organisationer måste dela upp sig i olika juridiska personer. Detta utgör för övrigt ingen garanti mot kringgåenden av bestämmelsen.
Arbetsförmedlingen har anfört bl.a. följande. Kravet i punkt 3.3 i upphandlingsdokumentet har formulerats i enlighet med 4 kap. 18 § LOD. Såväl LOD-direktivet som LOD och förarbetena till bestämmelsen ger stöd för att det är verksamheten som helhet som ska bedömas när det avgörs om verksamhetskravet är uppfyllt. I förarbetena används också begreppet över­ gripande syfte. Detta kan inte tolkas på annat sätt än att det är verksamheten
I STOCKHOLM

Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22904-19
som helhet som ska bedömas när det avgörs om verksamhetskravet är uppfyllt. Detta innebär dock inte att hela syftet med verksamheten ska vara social och yrkesmässig integration av avsedda målgrupper. Det får däremot inte råda någon tveksamhet om att det främsta syftet med verksamheten i dess helhet är social och yrkesmässig integration.
Möjligheten att reservera kontrakt innebär ett avsteg från likabehandlings­ principen och innebär en positiv särbehandling av vissa leverantörer. Om det skulle vara möjligt för en leverantör att uppfylla verksamhetskravet genom att endast en mindre del av verksamheten uppfyllde kravet, skulle ett företag kunna ha en enda person som har till sin uppgift att arbeta med social och yrkesmässig integration och definiera denna verksamhet som en egen enhet och på så sätt uppfylla kravet.
En verksamhetsdel omfattas inte heller av begreppet ekonomisk aktör enligt LOD-direktivet och kan därför inte betraktas som en leverantör i upp­ handlingsrättslig mening. Begreppet leverantör har inte getts en snävare innebörd än vad som följer av lagtexten och konkurrensen har inte heller begränsats på ett otillbörligt sätt. Även om församlingens sociala företag, S :t Mary, skulle vara en leverantör i upphandlingsrättslig mening, vilket bestrids, är det församlingen som har lämnat anbud varför det är för­ samlingens verksamhet som ska bedömas. Det relevanta är således att avgöra om församlingens främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Förvaltningsrätten gör följande bedömning.
Förvaltningsrätten konstaterar att verksamhetskravet i punkt 3.3 i upphandlingsdokumentet är ett obligatoriskt krav som leverantören måste uppfylla för att kunna kvalificeras i upphandlingen. Kravet är vidare till sin
I STOCKHOLM

Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22904-19
ordalydelse i överensstämmelse med bestämmelsen i 4 kap. 18 § LOU. Redan av bestämmelsens ordalydelse framgår att den avser bl.a. skyddade verkstäder och leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning och av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det framgår vidare uttryckligen av förarbetena att det inte får råda något tvivel om att verksamhetens över­ gripande syfte är social och yrkesmässig integration av de grupper som anges i bestämmelsen. Bestämmelsen innebär att vissa leverantörer av sociala hänsyn får positivt särbehandlas och har som syfte att möjliggöra för de leverantörer som åsyftas att tilldelas kontrakt som de annars skulle sakna möjlighet till att få under normala konkurrensförhållanden Ufr skäl 3 6 i LOD-direktivet). Med hänsyn till vad som anges i direktivet och förarbetena till lagen anser förvaltningsrätten att lagstiftarens syfte med verksamhets­ kravet måste vara att det ska gälla leverantörens verksamhet i sin helhet. Vad församlingen har anfört utgör inte skäl för en annan bedömning. Enligt förvaltningsrättens mening utesluter dock verksamhetskravet inte auto­ matiskt leverantörer som även bedriver annan verksamhet, så länge leveran­ tören kan visa att det främsta syftet med leverantörens verksamhet är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning och personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Församlingen har även gjort gällande att Arbetsförmedlingen har gett begreppet leverantör en alltför snäv innebörd och att detta begränsar konkurrensen på ett otillbörligt sätt. Förvaltningsrätten konstaterar att det är församlingen som har gett in anbudet, varför frågan om verksamhetskravet är uppfyllt ska prövas mot församlingens hela verksamhet. Vad församlingen har anfört i denna del innebär således inte att det finns skäl för ingripande enligt LOU.
I STOCKHOLM

Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22904-19
I STOCKHOLM
Är verksamhetskravets utformning i strid med LOU?
Församlingen har också framfört att upphandlingen ska göras om i det fall rättelse inte kan ske, på grund av att verksamhetskravet är otydligt och i strid med transparensprincipen. Förvaltningsrätten har därmed att pröva om utformningen av verksamhetskravet kan anses vara i strid med LOU mot bakgrund av vad församlingen har framfört.
Församlingen har anfört bl.a. följande. Det är oklart vilka leverantörer som kan anses uppfylla verksamhetskravet och på vilket sätt detta ska styrkas. Även om det är lagtexten i 4 kap. 18 § LOU som anges kan inte en otydlig lagtext, införd som ett obligatoriskt krav i ett förfrågningsunderlag, anses uppfylla kravet på transparens. Det måste av förfrågningsunderlaget framgå vad det är som efterfrågas och vad som har betydelse för den bedömning som ska göras. De många turerna beträffande kvalificering och diskvali­ ficering av anbudsgivare samt rättade tilldelningsbeslut som Arbetsför­ medlingen har gjort kan inte förstås på annat sätt än att även Arbetsför­ medlingen har varit osäker på hur punkt 3.3 i upphandlingsdokumentet och 4 kap. 18 § LOU ska förstås. För det fall Arbetsförmedlingen hade klargjort vad som avsetts med kravet hade anbudsgivarna kunnat anpassa sin verk­
samhet och upprättat ett anbud som hade uppfyllt verksamhetskravet. I förevarande fall har den otydliga kravformuleringen gett Arbetsförmed­ lingen ett stort utrymme för godtycklighet och i princip fri prövningsrätt.
Arbetsförmedlingen har anfört bl.a. följande. Verksamhetskravet i upphandlingsdokumentet är inte otydligt. Formuleringen av kravet är direkt hämtad från 4 kap. 18 § LOU och är således ingen formulering som Arbets­ förmedlingen har tagit fram på egen hand. Av kravet går inte att utläsa att det är tillräckligt att en delverksamhet hos en leverantör har det aktuella syftet. Församlingen har inte heller ställt en fråga om detta under tiden för "Frågor och svar". Även om kravet skulle anses som något otydligt, måste

Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22904-19
även förfrågningsunderlag som inte är optimalt utformade godtas under förutsättning att det inte br;ter mot de principer som bär upp det upphand­ lingsrättsliga regelverket.
Förvaltningsrätten gör följande bedömning.
Kraven i punkt 3.3. i upphandlingsdokumentet anger de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att få lämna anbud i en reserverad upphandling såsom de anges i 4 kap. 18 § LOU. Det framgår även tydligt att leverantören ska visa att kravet uppfylls genom att bifoga exempelvis stadgar, bolags­ ordning, årsredovisning eller liknande dokument. Kravet kan enligt förvaltningsrättens mening inte anses stå i strid med transparensprincipen. Det finns därmed inte skäl för ingripande enligt LOU mot bakgrund av vad församlingen har anfört i denna del.
Uppfyller församlingen verksamhetskravet?
Församlingen har för att visa att kravet uppfylls till sitt anbud bifogat dokument i form av en verksamhetsberättelse för S:t Mary 2018 i Piteå. Av denna framgår bl.a. att S:t Mary är en del av församlingens diakonala arbete och drivs som en separat verksamhet inom församlingens ram. Syftet med verksamheten är bl.a. att stötta människor som står långt ifrån arbetsmark­ naden att komma närmare den.
Frågan är om församlingen genom de till anbudet bifogade dokumentet visat att verksamhetskravet i punkt 3.3 i upphandlingsdokumentet är uppfyllt.
Församlingen har anfört bl.a. följande avseende kravets uppfyllelse. För­ samlingens sociala företag, S:t Mary, utgör en leverantör i LOU:s mening. Verksamhets- och andelskriterierna i 4 kap. 18 § LOU ska bedömas i för­ hållande till den verksamhet som S:t Mary bedriver. Det är ovidkommande
I STOCKHOLM

Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22904-19
huruvida församlingen även bedriver annan verksamhet, som inte omfattas av verksamhetskravet. Det relevanta är att det i församlingens verksamhet bedrivs verksamhet med det avsedda syftet. Församlingen har genom bifogade dokument visat att verksamhets- och andelskravet uppfylls.
S:t Mary kan mycket väl även utgöra en skyddad verkstad. I svar på fråga 26 i "Frågor och svar" har Arbetsförmedlingen bl.a. angett att en skyddad verkstad kan avse en arbetsplats som är speciellt anpassad för personer med funktionsnedsättning men att det också kan vara en arbetsplats anpassad för personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden av andra skäl än
en funktionsnedsättning. Detta är Arbetsförmedlingens definition av skyddad verkstad och som utgör en del av förfrågningsunderlaget. På motsvarande sätt skulle S:t Mary kunna utgöra en skyddad verkstad.
Arbetsförmedlingen har anfört bl.a. följande. Verksamheten S:t Mary är inte en egenjuridisk person. Även om S:t Mary hade varit en egen juridisk
person, vilket bestrids, och eventuellt uppfyllt kraven för ett arbetsintegrerat företag, är det fortfarande församlingen som är anbudsgivare och därmed den leverantören vars verksamhet ska bedömas. Av de bifogade handlingarna framgår inte att församlingens främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Verksamheten utgör inte heller en skyddad verkstad.
Förvaltningsrätten gör följande bedömning.
Förvaltningsrätten noterar att församlingen framfört att det är det sociala företaget S:t Mary som uppfyller verksamhetskravet. Att församlingens hela verksamhet skulle uppfylla verksamhetskravet har inte påståtts av försam­ lingen och framgår inte heller av de handlingar som bifogats anbudet. Som ovan angetts ska leverantörens främsta syfte vara social och yrkesmässig
I STOCKHOLM

Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22904-19
I STOCKHOLM
integration av de grupper som anges i bestämmelsen. Eftersom det är församlingen som, i egenskap av leverantör, har lämnat anbud anser förvaltningsrätten att det i målet inte är visat att leverantörens främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Församlingen har vidare angett att S:t Mary mycket väl kan vara en skyddad verkstad. Förvaltningsrätten konstaterar att det varken i lag eller förarbeten finns någon definition av vad en skyddad verkstad är. Förvaltningsrätten anser dock att församlingen genom det underlag som bifogats anbudet inte visat att församlingens verksamhet utgör en skyddad verkstad i enlighet med LOU.
Sammanfattningsvis anser förvaltningsrätten att församlingen genom det bifogade underlaget inte visat att verksamhetskravet i punkt 3.3 i upphand­ lingsdokumentet är uppfyllt. Arbetsförmedlingen har därför rätteligen uteslutit församlingens anbud. Det finns därmed inte grund för ingripande mot bakgrund av vad församlingen har anfört i denna del.
Har Arbetsförmedlingen handlat i strid med likabehandlingsprincipen?
Församlingen har gjort gällande att Arbetsförmedlingen har handlat i strid med likabehandlingsprincipen och har i denna del anfört bl.a. följande. Ett flertal anbud har erhållit tilldelning i olika leveransområden trots att anbuden inte kan anses uppfylla verksamhetskravet och andra obligatoriska krav. Ett flertal anbudsgivare har vidare inkommit med nya uppgifter till Arbetsförmedlingen efter anbudstidens utgång vilket inte ryms inom ramen för vad som är tillåtet enligt 4 kap. 9 § LOU. Flera anbudsgivare har på eget initiativ kontaktat Arbetsförmedlingen och därvid getts möjlighet att förtydliga eller komplettera sina anbud för att påvisa att verksamhetskravet uppfylls. Flera anbudsgivare som först diskvalificerats på grund av att de

Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22904-19
inte ansetts kvalificerade har efter förtydligande eller komplettering ansetts uppfylla kravet och därvid kvalificerats. Arbetsförmedlingen har i strid med principen om likabehandling inte gett församlingen, som befunnit sig i samma situation, någon möjlighet att förtydliga eller komplettera sitt anbud på samma sätt. Arbetsförmedlingens agerande i form av ett stort antal rättelser genom nya tilldelningsbeslut visar på den godtycklighet som har präglat upphandlingen.
Arbetsförmedlingen har anfört bl.a. följande. Bedömningen av anbuden har inte varit godtycklig. Eftersom varje fall måste bedömas utifrån förutsättningarna för just den verksamheten som är aktuell i den enskilda upphandlingen, har bedömningen av andra anbudsgivares förutsättningar att erhålla kontrakt ingen relevans för bedömningen av församlingens anbud och förutsättningar. Bedömningen av övriga anbud påverkar dessutom inte bedömningen av församlingens anbud eftersom samtliga anbud som uppfyller kraven har antagits. Detta innebär att församlingen inte kan anses ha lidit skada av hur andra leverantörers anbud har bedömts.
Förvaltningsrätten gör följande bedömning.
Likabehandlingsprincipen innebär att lika situationer inte får behandlas olika och att olika situationer inte får behandlas lika, såvida det inte finns sakliga skäl för en sådan behandling. Om den upphandlande myndigheten tillåter att en leverantör förtydligar en viss punkt i sitt anbud, ska den tillåta samtliga leverantörer i samma situation att göra motsvarande förtydligan­ den.
Förvaltningsrätten konstaterar att det i upphandlingsdokumentet anges att varje leveransområde ses som en egen upphandling och anbuden utvärderas var för sig för respektive del. Arbetsförmedlingen avser vidare att teckna avtal med samtliga leverantörer vars anbud uppfyller ställda krav. Försam­ lingen har lämnat anbud för leveransområde Norrbotten. Församlingen kan
I STOCKHOLM

Sida 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22904-19
därför endast anses lida eventuell skada i förhållande till Arbetsförmed­ lingens agerande avseende anbud som lämnats för leveransområde Norrbotten. Förvaltningsrätten har som ovan angivits bedömt att Arbets­ förmedlingen rätteligen har förkastat församlingens anbud. En anbudsgivare vars anbud rätteligen har förkastats kan, enligt förvaltningsrättens mening, normalt sett inte anses lida skada till föijd av felaktigheter begångna i ett upphandlingsförfarande. Det kan emellertid finnas skäl att pröva den sökan­ de anbudsgivarens invändningar även i ett sådant fall om invändningarna skulle medföra att det inte finns något annat anbud att anta Ufr EU-dom­ stolens dom i mål C- 1 00/ 1 2, Fastweb SpA och Kammarrätten i Stockholms dom den 13 oktober 2015 i mål nr 6420-15). En sådan situation skulle möjliggöra en ny upphandling där församlingen skulle ha möjlighet att inkomma med ett nytt anbud.
Församlingen har invänt mot Arbetsförmedlingens agerande avseende anbud som lämnats av bl.a. Sömnadskollektivet i Luleå ekonomisk förening (Sömnadskollektivet) för leveransområde Norrbotten. Förvaltningsrätten konstaterar att endast detta anbud har antagits för leveransområdet vilket innebär att en ny upphandlings skulle möjliggöras om församlingens invändningar mot anbudet skulle medföra att det inte finns något annat anbud att anta.
Församlingen har bl.a. anfört följande. Sömnadskollektivet har till sitt anbud bifogat dokumentet "3.3". Av detta framgår bl.a. att Sömnadskollektivet erbjuder textilt återbruk, skrädderitjänster, hållbart mode och inrednings­ sömnad samt öppen verkstad och kurser i sömnad för hobbyintresserade. Det framgår även att Sömnadskollektivet finns med i registret för arbets­ integrerade sociala företag på Sofisams hemsida. Sömnadskollektivet har inte lämnat in stadgar eller liknande och det enda beviset på att de uppfyller verksamhetskravet utgörs av att de är antagna på Sofisams hemsida. Det är
I STOCKHOLM

Sida 15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 22904-19
därför oklart på vilka grunder Arbetsförmedlingen ansett att Sömnads­ kollektivet uppfyller verksamhetskravet.
Förvaltningsrätten konstaterar att det är församlingen som på ett klart och tydligt sätt ska ange vilka omständigheter talan grundas på och visa att Arbetsförmedlingen har agerat i strid med LOU. Församlingen har framfört
invändningar mot Sömnadskollektivets anbud. Församlingen har dock inte gett in Sömnadskollektivets anbud eller tydligt angett på vilket sätt de anser att anbudet inte uppfyller verksamhetskravet. Det finns därmed enligt för­ valtningsrättens mening inte skäl för ingripande enligt LOU mot bakgrund av de invändningar som församlingen har framfört. Eftersom det finns ett antaget anbud för leveransområde Norrbotten och det inte är visat att Arbetsförmedlingens agerande står i strid med LOU kan inte församlingen antas ha lidit eller riskerat att lida skada av Arbetsförmedlingens agerande. Vad församlingen har anfört i denna del kan därmed inte ligga till grund för
ett ingripande enligt LOU.
Sammanfattning
Sammantaget anser förvaltningsrätten att församlingens anbud inte kan anses uppfylla kraven i punkt 3.3 i upphancllingsclokumentet och att kraven är förenliga med LOU. Arbetsförmedlingen har därmed rätteligen förkastat anbudet. Församlingen kan inte heller anses ha lidit eller riskerat att lida skada av Arbetsförmedlingens bedömning av andra anbud. Ansökan om överprövning ska därmed avslås.
I STOCKHOLM

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM
DOM HUR MAN ÖVERKLAGAR
Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga (FR-05).
Johan Lundmark Chefsrådman
Föredragande juristen Narin Demirel har föredragit målet.
Sida 16
22904-19

 I..
 .t!ll
SVERIGES DOMSTOLAR
Hur man överklagar
Den som inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan överklaga. Här framgår hur det går till.
Överklaga skriftligt inom 3 veckor
Tiden räknas oftast från den dag som ni fick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet.
För myndigheten räknas tiden alltid från beslutets datum.
Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut.
     Vilken dag går tiden ut?
Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om ni exempeh-is fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars.
Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs­ afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag.
  Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling
I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter 10 dagar från det att domstolen avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut, och i
vissa fall får myndigheten ingå avtal omedelbart. Efter att avtal har slutits får kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden för överklagande fortfarande gäller.
FR-05
Närmare regler finns i den lag som gäller för målet, se rutan längst ner på nästa sida för hänvisningar.
Gör så här
1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer.
2. Förklara varför ni tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner).
3. Tala om vilka bevis ni vill hänvisa till. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.
4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer.
Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer.
Om ni har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter.
5. Skickaellerlämnainöverklagandettill förvaltningsrätten - adressen finns i beslutet.
Vad händer sedan?
Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan­ det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller.
Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten.
Sida 1 av 2
  www.domstol.se

r,
Har ni tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten s kicka brev på detta sätt.
Prövningstillstånd i kammarrätten
När överklagandet kommer in till kammar­ rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning.
Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall.
Vill ni veta mer?
Ta kontakt med förvaltningsrätten om ni har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet.
Mer information finns på www.domstol.se.
    För fullständig information, se:
• lag (201 6:1 1 45) om offentlig upphandling, 20 kap.
• lag(2016:1146)omupphandlinginom försörjningssektorerna, 20 kap.
• lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 16 kap.
• lag(2016:1147)omupphandlingavkoncessioner, 16 kap.
• lag(2016:1145)omoffentligupphandling,20kap.
• lag(2016:1146)omupphandlinginom försörjningssektorn, 20 kap.
 •
•
•
•
Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings­ rätten dömt rätt.
Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet.
Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts­
tillämpningen.
Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning.
 Om ni inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt ni vill föra fram.
Sida 2 av 2
 www.domstol.se