KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning O1 DOM Sida 1 (11) Mål nr 606-09 KLAGANDE Veolia Transport Sverige AB 2009-04-01 Meddelad i Stockholm Ombud: Advokat Carl Bokwall och Jur.kand. Lena Salomonsson Advokatfirman Cederquist KB Box 1670 111 96 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE AB Storstockholms lokaltrafiks beslut den 22 januari 2009, dnr SL-2009- 0379, se bilaga SAKEN Utlämnande av allmänna handlingar Veolia Transport Sverige AB (Veofia) yrkar att kammarrätten ska upphäva AB Storstockholms lokaltrafiks (SL) beslut. Veolia yrkar därvid att MTR Corporation Ltd:s (MTR) anbud i SL:s upphandling av tunnelbaneverksamhet i Stockholms län ska lämnas ut i sin helhet med endast maskering av de delar som omfattar prisuppgifter. Veolia anför till stöd för sin talan bl.a. följande. De aktuella handlingarna är allmänna handlingar och någon grund för sekretess föreligger inte enligt 6 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100). Det föreligger inte heller skäl att med stöd av 8 kap. 10 § sekretesslagen sekretessbelägga begärda handlingar. Det enda som framgår av MTR:s anbud i den utlämnade versionen är rubriker och enstaka inledande stycken. I den aktuella upphandlingen har anbudsgivarna själva fått beskriva för SL vilka uppgifter de anser omfattas av sekretess. MTR har begärt att deras anbud i sin helhet ska omfattas av sekretess. SL måste oaktat detta göra en självständig prövning av sekretessfrågan. De lösningar som MTR anger i sitt anbud är helt anpassade till att driva just tunnelbanan i Stockholm enligt SL:s speciella kravställning i upphandlingen. MTR:s anbud ger ingen Dok.Id' 143669 Postadress Box 2302 103 17 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 5 Telefon Telefax 08-561 690 00 08-14 98 89 E-post: kammarrattenistockholm@dom.se www.kammarrattenistockholm.domstol.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-16:00 Sida 2 Mål nr 606-09 vägledning om MTR:s affärsmässiga och strategiska upplägg i allmänhet eller avseende kommande upphandlingar, vare sig de avser SL:s upphandlingar eller andras avseende tunnelbanedrift eller annat. När det om åtta eller fjorton år är dags för att ånyo upphandla driften av tunnelbanan har MTR:s nu erbjudna lösningar förlorat aktualitet och därmed all relevans. Även om sekretess skulle vara motiverat för vissa uppgifter, motiverar inte detta att samtliga uppgifter i anbudet maskeras. SL argumenterar utifrån att ett utlämnande skulle kunna vara till nackdel för SL i ett kommande anbudsförfarande, då färre anbudsgivare möjligen skulle lämna anbud då anbuden inte till fullo sekretessbeläggs. Ett sådant scenario är för det första högst osannolikt eftersom uppdrag från SL är åtråvärda och alltid föregås av kraftig konkurrens. För det andra kan ingen anbudsgivare räkna med att fä sitt anbud sekretessbelagt varför detta inte utgör en relevant faktor när anbudsgivare bestämmer sig för att lämna anbud på offentliga upphandlingar. SL:s skäl är under alla förhållanden så pass allmänt hållna att de inte kan anses utgöra tillräcklig grund för antagandet att ett utlämnande av begärda handlingar skulle medföra ekonomisk skada för SL. Om de lösningar för driften av tunnelbanan som enligt SL är de bästa skulle komma till andra anbudsgivares kännedom kommer informationen att föranleda anbudsgivarna att försöka överträffa den tidigare högsta nivån eftersom risken annars är stor att kommande upphandlingar förloras. I egenskap av upphandlande enhet gagnas således SL av att anbuden lämnas ut. Det är i en upphandling viktigt att anbudsgivare som inte erhållit kontrakt kan kontrollera att upphandlingen genomförts korrekt. Detta är en del av EG-rättens krav på effektiva rättsmedel vid upphandlingar. Om den upphandlande enheten slentrianmässigt sekretessbelägger det vinnande anbudet i helhet, omöjliggör detta för övriga anbudsgivare att bedöma om tex. den vinnande anbudsgivaren faktiskt uppfyller samtliga krav i Sida 3 Mål nr 606-09 förfrågningsunderlaget, eller att upphandlingen i övrigt har genomförts korrekt. Veolia har även uppmärksammat SL på bestämmelsen i 14 kap. 9 § sekretesslagen som möjliggör att SL lämnar ut de sekretessbelagda handlingarna med förbehåll om att uppgifterna inte får användas på visst sätt, t.ex. utanför ramen för överprövningsprocessen. En sådan åtgärd är mindre ingripande än att helt och hållet sekretessbelägga handlingar och uppgifter som är helt avgörande för att en leverantör ska kunna tillvarata sina rättigheter enligt det upphandlingsrättsliga regelverket. Tillämpning av 14 kap. 9 § sekretesslagen möjliggör för SL att eliminera den skada som sekretessen påstås skydda och samtidigt uppfylla sina skyldigheter att lämna insyn under hela upphandlingsförfarandet som följer av det EG-rättsliga och svenska upphandlingsrättsliga regelverket. Att SL:s sekretessprövning inte är korrekt framgår tydligt av det förhållandet att avslaget även omfattade Veolias egna handlingar som MTR sam101ikt erhållit via Järnvägsstyrelsen. Denna uppenbart felaktiga bedömning visar att SL:s sekretessprövning varit slentrianmässig och det kan på goda grunder befaras att detsamma gäller andra delar av MTR:s anbud. SL har även medgett att bedömningen varit felaktig genom att ompröva sekretessbeslutet avseende dem1a del. Det är orimligt att närmast hela anbudet skulle bestå av uppgifter som är specifika företagshemligheter vars offentliggörande kan antas medföra skada för MTR. Enligt SL skulle såväl MTR som SL lida skada, om upphandlingen skulle göras om, av att MTR:s anbud kom till Veolias kännedom. Resonemanget är inte korrekt och saknar under alla förhållanden den grad av konkretisering som krävs för att det raka skaderekvisitet ska vara uppfyllt. Om upphandlingen skulle rättas kommer en sådan åtgärd, oavsett vilken rättelseåtgärd som skulle kunna komma i fråga, inte att medföra att Veolia eller övriga anbudsgivare kan dra nytta av uppgifterna i MTR:s anbud eftersom anbudsgivarna inte kan justera sina anbud. SL anför i yttrande bl.a. följande. Veolia har via SL fått kännedom om vilka omständigheter som SL:s tilldelningsbeslut är grundat på både från ett pris- och från ett kvalitetshänseende. Eftersom SL inte slutit något upphandlingskontrakt och länsrätten fattat interimistiskt beslut att upphandlingen tills vidare inte får avslutas har Veolia därför också både i teorin och i praktiken möjlighet att tillvarata sin rätt på det sätt som stipuleras enligt EG-rätten. I stort sett hela MTR:s anbud - med undantag för innehållsförteckningar, inledningen, vissa allmänna fraser per avsnitt, vissa bilagor som fullmakter, etc. - utgörs nämligen enligt SL:s mening av företagshemligheter/affärsstrategiska uppgifter och ett offentliggörande skulle ur konkurrenshänseende allvarligt kunna skada MTR. Det går inte att utesluta att SL tvingas rätta eller göra om upphandlingen, vilket naturligtvis skulle innebära en irreparabel skada för MTR såväl som SL om MTR:s anbudsinnehåll kom en av MTR:s huvudkonkurrenter till kännedom. Veolias rätt att få upphandlingen prövad i sak är inte heller beroende av att Veolia får del av MTR:s anbud eftersom varken Veolia eller förvaltningsdomstolarna har att ifrågasätta SL:s materiella utvärdering av anbudens kvalitet. Såvitt SL kan förstå har Veolia missförstått vad BO-rättens krav på insyn i upphandlingsförfaranden innebär. EG-rätten ställer inte krav på att anbudsgivare ska ha rätt att ta del av sina konkurrenters anbud. Detta följer t.ex. av BO-domstolens dom i C-450/06 av den 14 februari 2008. I domen framhåller BO-domstolen att huvudsyftet med det BO-rättsliga upphandlingsregelverket är att området öppnas upp för icke-snedvriden konkurrens i alla medlemsstater. BO-domstolen betonar vikten av att upphandlande myndigheter till fullo ska respektera den konfidentiella naturen hos all information från leverantörerna. En upphandlande enhet som röjer en enskilds företagshemlighet kan dessutom ådra sig skadeståndsansvar enligt lagen om företagshemligheter. Härutöver är det Sida 4 Mål nr 606-09 Sida 5 Mål nr 606-09 inte endast utlämnande av uppgifter som kan kvalificeras som företagshemligheter som kan innebära skada för det allmänna och det enskilda, detsamma kan gälla andra uppgifter rörande affärs- och driftsförhållanden. Vad avser 14 kap. 9 § sekretesslagen kan sägas att sedan Veolia en gång fått kännedom om MTR:s företagshemligheter/affärsstrategiska uppgifter, det inte går att sudda ut denna kunskap från Veolias medvetande och än mindre att säkerställa att kunskapen inte nyttjas på ett illojalt sätt utanför målet. De aktuella uppgifterna kan därför enligt SL inte heller med tillämpning av 14 kap. 9 § sekretesslagen lämnas ut till Veolia med förbehåll för att de inte får nyttjas utanför överprövningsprocessen. Från SL:s sida är det oerhört viktigt att konkurrensen bland trafik­ entreprenörerna inte snedvrids eller hämmas. Konkurrensen på den aktuella marknaden som är global är nämligen mycket begränsad. Det är endast en handfull stora, etablerade spårtrafikföretag som har möjlighet att uppfylla de relevanta kraven. I upphandlingen deltog totalt sex anbudsgivare. Företagen i fråga konkurrerar med jämna mellanrum mot varandra i upphandlingar runt om i världen. Om MTR:s anbud offentliggörs eller om MTR eller andra aktörer som önskar göra affärer med SL bedömer att de på grund av att de deltar i SL:s trafikupp­ handlingar riskerar att deras affärsmässigt mycket känsliga uppgifter offentliggörs och de därigenom även lider allvarlig ekonomisk skada, finns risk för att antalet anbudsgivare minskar framöver. Inte minst gäller detta internationella företag vars ägare inte är helt införstådda med hur offentlighetsprincipen och svenska domstolar fungerar. Den minskade konkurrens som då skulle uppstå skulle kunna innebära en icke obetydlig skada för SL liksom även skattebetalarna. Detta eftersom stark konkurrens bidrar till en väl fungerande marknad, inklusive en kostnadseffektiv kollektivtrafik av hög kvalitet. Ett offentliggörande av vissa typer av anbudsuppgifter innebär dessutom en i det närmaste helt Sida 6 Mål nr 606-09 irreparabel skada för anbudsgivaren. Anledningen är att ett anbuds im1ehåll i mycket hög grad (dess struktur i lägre grad) ur ett konkurrenshänseende är av stort strategiskt intresse i fler upphandlingar än i den i vilken anbudet först lämnats in. Även om ett bra anbud anpassas efter varje upphandlings unika förutsättningar kan ett företags strategiska och affärsmässiga överväganden såsom de kommer till uttryck i en enskild upphandling i mångt och mycket, efter anpassning och om det, helt eller delvis, visat sig vara en framgång, återanvändas i andra upphandlingar. Innehållet i ett anbud som lämnas in till SL kan alltså vara av mycket stor betydelse i en trafikupphandling som genomförs någon ammnstans i världen. Ett anbud kan vidare vara strategiskt värdefullt under en mycket lång tid. Detta kan illustreras av att SL inför uppstarten av den aktuella upphandlingen fick förfrågningar om utlämnande av anbud som Veolia lämnat till SL i trafikupphandlingar som genomfördes för över tio år sedan. Ett av Veolias argument är att om SL:s sekretessprövning är korrekt så skulle det innebära att i stort sett hela MTR:s anbud utgörs av företagshemligheter och detta verkar enligt Veolia vara en orimlighet i sig. Enligt SL är detta dock helt naturligt eftersom det är den typen av uppgifter som normalt efterfrågas och utvärderas i en upphandling, i vart fall om man som SL i upphandlingen mycket tydligt har betonat kvalitet och man dessutom har genomföti kvalificeringen av leverantörerna i ett tidigare, separat skede. Troligtvis är det också av denna anledning som MTR i sitt anbud i stort sett helt avhållit sig från att inkludera den typen av allmänna generella företagspresentationer som ibland förekommer i upphandlingar. Om inte MTR:s anbud i så hög grad hade innehållit redogörelser för företagshemligheter eller affärsstrategiska uppgifter hade nog anbudet vidare inte fått de mycket höga kvalitetsbetyg som det fick i upphandlingen. Veolia anför härefter bl.a. följande. Av 14 kap. 5 § sekretesslagen följer att en leverantör som är pati i ett överprövningsmål har rätt att ta Sida 7 Mål nr 606-09 del av allt material i målet. Det innebär att en leverantör, som inte anser sig ha fått tillräckligt med uppgifter om ett tilldelningsbeslut, som part i ett mål kan få tillgång till material som är sekretessbelagt. Den enda begränsningen av denna rätt är om det med hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift inte röjs. Denna begränsning är självfallet avsedd att tillämpas restriktivt. Även när begränsningsregeln är tillämplig ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller, i den mån det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda. I svensk rätt är synnerlig vikt som bekant ett mycket högt ställt krav. De skäl SL hittills har anfö1i som motivering till att sekretess­ belägga handlingarna ger inget stöd för att det skulle vara av synnerlig vikt för vare sig SL eller MTR att uppgifterna inte röjs. Det är först efter Veolias påpekande av tillämpningen av 14 kap. 5 § sekretesslagen som SL i beslutet om omprövning påstår att det är av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs i det aktuella målet. I nuläget är det endast SL som kan bedöma om MTR:s anbud uppfyller samtliga skallkrav. Sekretessbeslutet hindrar även en verifiering av SL:s bedömning av hur väl anbuden svarar mot SL:s tilldelningskriterium Utöver att SL:s avslagsbeslut inte har stöd i sekretesslagen strider således SL:s tillämpning av sekretesslagen mot EG-rättens tvingande krav på insyn i ett upphandlingsförfarandes alla stadier och leverantörers rätt till effektiva rättsmedel som i praktiken gör det möjligt för leverantörer att ta tillvara sin rätt till överprövning eller skadestånd. Detta följer bl.a. av BO-domstolens avgörande i Alcatel­ målet (C-81/98). 11 kvalitet11 Om SL:s tillämpning av sekretesslagen accepteras innebär detta att SL, i strid mot det upphandlingsrättsliga regelverket, i praktiken förbehållits fri prövningsrätt eftersom ingen utom SL kan kontrollera om prövningen och utvärderingen av anbuden har gått rätt till. • Sida 8 Mål nr 606-09 Vad gäller regeln om förbehåll enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen kan användas anser Veolia att SL:s misstanke för det första är obefogad och ogrundad. För det andra innebär SL:s resonemang att bestämmelsen aldrig skulle kunna tillämpas. Genom ett förbehåll uppkommer tystnadsplikt för den person förbehållet riktar sig till. Överträdelse är straffbelagt i 20 kap. 3 § brottsbalken. Om SL:s resonemang, angående att det föreligger risk för att antalet anbudsgivare minskar i SL:s trafikupphandlingar om inte SL sekretessbelägger samtliga uppgifter som företagen anser kan vara affärsmässigt känsliga, skulle accepteras skulle SL alltid kunna åsidosätta offentlighetsprincipen när anbudsgivare med utländska ägare deltar i en upphandling. SL åberopar pågående utländska upphandlingar som konkurrensskäl för att inte lämna ut begärda handlingar. Såvida inte förfrågningsunderlagen i de utländska upphandlingarna som SL hänvisar till är i det närn1aste identiska med förfrågningsunderlaget i upphandlingen av tunnelbaneverksamheten i Stockholm saknar SL:s invändning relevans. DOMSKÄL SL har i det överklagade beslutet lämnat ut MTR:s anbud till Veolia med stora delar av texten överstruken. Därefter har SL i skrivelse till kammarrätten den 27 januari 2009 angett att SL i vissa delar omprövat sitt avslagsbeslut varvid de delar av MTR:s anbud som utgörs av handlingar upprättade av Connex lämnats ut till Veolia. Att vissa ytterligare handlingar lämnats ut motiverar SL med att det kommit till Veolias kännedom att MTR inkluderat de aktuella handlingarna i sin · anbudsstrategi och då innehållet i handlingarna redan var känt för Veolia fanns det inte anledning för SL att sekretessbelägga dem. SL har i beslut den 19 februari 2009 på begäran av Veolia gjort en förnyad sekretess­ prövning avseende utlämnande av MTR:s anbud och har därvid lämnat ut vissa ytterligare delar av tlet inledande avsnittet av MTR:s anbud. Sida 9 Mål nr 606-09 I detta mål återstår således för kammarrätten att pröva om MTR:s anbud kan lämnas ut i vidare mån än vad som redan skett genom SL:s beslut den 22 januari 2009 och de därefter av SL företagna omprövningarna enligt ovan. Enligt 8 kap. 10 § första stycket första meningen sekretesslagen (1980:100) gäller - såvitt nu är av intresse - sekretess hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för enskild som har trätt i affärsförbindelse med myndigheten, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Det är inte endast utlämnande av uppgifter som kan kvalificeras som företagshemligheter som kan innebära skada för det allmänna eller enskilda. Även utlämnande av andra uppgifter rörande affärs- eller driftförhållanden kan innebära skada för enskild (se prop. 2001/02: 142 s. 64). Handlingen ifråga innehåller en mängd uppgifter om MTR:s affärs­ och driftförhållanden och vid en prövning enligt 8 kap. 10 § sekretess­ lagen bedömer kammarrätten att det av särskild anledning kan antas att MTR kommer att lida skada om uppgifterna i anbudet lämnas ut i vidare mån än som redan skett. Sekretess enligt nämnda bestämmelse gäller därför för de ej utlämnade uppgifterna. Såvitt avser sekretess till förmån för det allmäm1as ekonomiska intressen i ett upphandlingsärende gäller enligt 6 kap. 2 § första stycket första meningen sekretesslagen sekretess för uppgift som hänför sig till ärende angående förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller am1an nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Vad som förekommit i målet utgör tillräcklig grund för antagande att ett utlämnande av im1ehållet i MTR:s anbudshandlingar i vidare mån än vad som redan skett kan resultera i att SL lider ekonomisk skada vid kommande upphandlingar eftersom anbudsförfaranden kan påverkas Sida 10 Mål nr 606-09 negativt av att ytterligare uppgifter lämnas ut i detta ärende. Sekretess ska därför gälla även enligt 6 kap. 2 § sekretesslagen för de ej utlämnade uppgifterna. Veolia har anfört att SL skulle kunna lämna ut ytterligare uppgifter i handlingarna med stöd av regeln om förbehåll i 14 kap. 9 § första stycket sekretesslagen. Denna bestämmelse föreskriver att om myndighet fi1mer att sådan risk för skada, men eller atman olägenhet, som enligt bestämmelse om sekretess utgör hinder att lämna uppgift till enskild, kan undanröjas genom förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten uppställa sådant förbehåll när uppgiften lämnas till honom. Kammarrätten instämmer i SL:s bedömning att uppgifterna inte heller kan lämnas ut till Veolia med förbehåll enligt nämnda bestämmelse. Fråga är därmed om Veolia intar ställning som part enligt 14 kap. 5 § sekretesslagen, vilket i så fall skulle medföra att Veolia kan ha rätt att ta del av handlingar hos SL som annars är föremål för sekretess. I 14 kap. 5 § sekretesslagen föreskrivs nämligen att sekretess inte hindrar att sökande, klagande eller annan part i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet tar del av handling eller annat material i målet eller ärendet. Handling eller annat material får dock inte lämnas ut, i den mån det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådant fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller, i den mån det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda. Bestämmelsen om partsinsyn i sekretesslagen ger inte i sig någon rätt att ta del av material eller att få en handling utlämnad, utan denna rätt måste framgå av annan lagstiftning eller följa av allmänna rättsgrundsatser (jfr RÅ 2001 ref. 27). Stadgandet i 14 kap. 5 § sekretesslagen reglerar istället Sida 1 1 Mål nr 606-09 kollisionen mellan den rätt till partsinsyn som kan finnas enligt t.ex. förvaltningsprocesslagen (1971:29 1 ) eller rättegångsbalken och sekretesslagens bestämmelser om sekretess. Till skillnad från rätten till partsinsyn hos en domstol i överprövningsmål enligt bestämmelserna i 10, 12 och 18 §§ förvaltningsprocesslagen fim1s det ingen författnings­ bestämmelse som ger Veolia rätt till motsvarande partsinsyn hos SL i den aktuella upphandlingen oaktat att Veolia har lämnat ett eget anbud i upphandlingen. Därmed kan Veolia inte med stöd av 14 kap. 5 § sekretesslagen ta del av handlingar hos SL som annars är föremål för selaetess. Kammarrätten finner således att hinder för begärt utlämnande föreligger varvid överklagandet ska avslås. DOMSLUT Kammarrätten avslår överklagandet. HUR MAN ÖVERKLAGAR (fonnulär 2) se bilaga. l ), '\,l Thomas Wiji,an~ kammargi.11&räci ll1v11L (!;jvv!L Kerstin Bynander tf assessor referent j .....__,,\. (!LQ· ' AB Storstockholms Lokaltrafik 2009-01-22 1(3) AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) har av Carl Bol4 lntcmo! Plusgl(O Si.SI! 5&i�6-7 ·i 1 I oro.nr 1I 556013-0883 jI ij AB Storstockholms Lokultrafik 2009-.01-22 2(3) Dalum Olarlonummm SL..2009-0379 kvalitets - och mlljöstyrning, säkerhet och trygghet, trafik- och omloppslöst1ingar1 fordonsunderhäll och depådrift. Av uppgjfterna framgår MTRs affärsmässiga och strategiska upplägg, De visar vilka överväganden som har gjorts utifrån erfarenheter som förvärvats under lång tld och till stora kostnader, Ett offentliggörande av de aktuella uppgifterna som SL valt att sekreiessbelägga skulle ge konkurrenterna Insikt i hur MTR valt att dlfferentlera sig och därmed försämra företagets konkurrensmöJllgheter på marknaden. Vad gäller prisuppglfter I anbudet så bedömer SL att Totalpriset 0fr definitionen i förfrågningsunderlagef) som är det belopp sorn det fiktiva prlspåslaget Ufr Kvalltetsutvärderingen) adderats ti!L liksom grundprisE![ är offentliga och Veolia har redan fått information orn dessa i samband med upplysning om tilldelningsbeslut daterad den 20 januari. övriga prlsuppgiftar anser SL omfattas av sekretess. Ett utlämnande av awpriserna skulle ge !wnkurrentema en upplysning om MTRs strategiska och affärsmässiga upplägg för anbudet, vilket skulle vara negativt för MTR Inför nästa Sekretess I det allmflnna.s intresse Beaktas bör att det rör sig om en begränsad marknad. Det är endast stora, etablerade spårtraflkiöretag som har möjlighet att uppfylla de krav som SL har ställt l anbudsunderlaget avseende tunnelbaneverksamheten. Totalt deltog sex anbudsgivare l upphandlingen, Det är från SL:s sida viktigt att konkurrensen främjas och att. så många spårtrafikföretag som möjligt deltar I kommande upphandlingar. Bedömer anbudsgiv$rna att de riskerar· att. tvingas lämna ut affärsmässigt känsliga uppgifter och därigenom lida el