FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I HÄRNÖSAND 2013-07-30 Meddelad i Härnösand SÖKANDE AllTele Allmänna Svenska Telefonaktiebolaget (publ), 556626-2407 Box 42017 126 12 Stockholm Dok.Id 54398 Postadress Box 314 871 27 Härnösand Besöksadress Backgränd 9 Telefon Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00 MOTPARTER 1. Landstinget Västernorrland 871 85 Härnösand 2. Ånge kommun 841 81 Ånge 3. Timrå kommun 861 82 Timrå 4. Härnösands kommun 871 80 Härnösand 5. Kramfors kommun 872 80 Kramfors 6. Sollefteå kommun 881 80 Sollefteå 7. Örnsköldsviks kommun 891 88 Örnsköldsvik 8. Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand 9. Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen Järnvägsgatan 80 872 34 Kramfors 10. Medelpads Räddningstjänstförbund Björneborgsgatan 40 854 60 Sundsvall Telefax 0611 - 34 98 10 forvaltningsrattenihamosand@dom.se Mål nr Sida 1 (24) 4274-12 E 4287-12 E -- 4295-12 E Ombud: Advokaterna Mikael Dubois och Fredrik Linder Hamilton Advokatbyrå KB Box 715 101 33 Stockholm 0611 - 34 98 00 E-post: Sida 2 4274-12 E 4287-12 E -- 4295- 12 E Överprövning av upphandling enligt lagen (2007:109 1) om offentlig upp­ handling, LOU FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten bifaller ansökan om överprövning och beslutar att upp­ handlingen i den del den avser operatörstjänster för fast- och mobiltelefoni ska göras om. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I HÄRNÖSAND Ombud för 1-10: Håkan Kalmermo c/o Landstinget Västernorrland Landstingsservice Upphandling 871 85 Härnösand SAKEN Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E BAKGRUND Landstinget Västernorrland, tillsammans med flera andra myndigheter och kommuner (härefter myndigheterna), inbjöd leverantörer att inkomma med anbud på operatörstjänster för fast- och mobiltelefoni samt internetaccess. Landstinget genomförde på uppdrag av de andra upphandlande myndighet­ erna upphandlingen, i vilken öppet förfarande tillämpades i handläggning­ en. Upphandlingen var uppdelad i två anbudsområden (operatörstjänster respektive internetaccess) och det skulle tecknas ett avtal per anbudsom­ råde med respektive myndighet, i den utsträckning myndigheten efterfrå­ gade båda anbudsområdena. Ramavtalet avsågs träda ikraft den 1 april 2013. Avseende anbudsområdet operatörstjänster lämnade två leverantörer anbud, AllTele Allmänna Svenska Telefonaktiebolaget (publ) (AllTele), samt TeliaSonera Sverige Aktiebolag (Telia). Genom tilldelningsbeslut den 6 december 2012 tilldelades Telia kontraktet avseende operatörstjänster. YRKANDEN OCH GRUNDER M.M. AllTele ansöker om överprövning av upphandlingen avseende anbudsom­ rådet operatörstjänster. AllTele yrkar i första hand att upphandlingen avse­ ende operatörstjänster f'ar avslutas först sedan rättelse gjorts och i andra hand att den ska göras om. AllTele anför bl.a. följande. Telia har lämnat ett orent anbud som skulle ha förkastats. Myndigheterna har därför handlat i strid med likabehandlings- och transparensprincipen samt 1 kap. 9 § LOU. Den information som lämnats i förfrågningsunderlaget avseende vilka andra aktörer utöver de upphandlande myndigheterna, vilka kan komma att teckna avtal, är mycket otydlig och skapar betydande osäkerhet beträffande upphandlingens omfattning. Vidare är utformningen av bör-kraven i upp­ handlingen samt förutsättningarna för poängsättning av dessa mycket otyd­ lig, varför leverantörerna saknat möjlighet att förutse vad som skulle till­ mätas betydelse vid utvärderingen. Förfrågningsunderlaget strider därför mottransparensprincipenoch1kap.9 §LOU. Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E Prissättningen i Telias anbud innebär att detta är orent och skaförkastas Telia har lämnat priser för offererade servicenivåer i upphandlingen, utan att sådan prissättning varit tillåten. Prissättningen strider mot förutsättning­ arna i upphandlingen, vilka framgår av punkt 4 i leverantörskraven, krav­ specifikationen och prissättningsmallen. Ett resultat av Telias prissättning har varit att priserna för servicenivåerna inte har ingått i utvärderingen av Telias anbudspris. Telia har således lämnat ett orent anbud. Vid sådant förhållande skulle Telias anbud rätteligen ha förkastats av myndigheterna. Av likabehandlingsprincipen följer att orena anbud, som inte är förenliga med de förutsättningar för anbudsgivning som ställts upp i en upphandling, inte kan antas. Detta följer också av kammarrättspraxis Gfr. Kammarrätten i Sundsvalls dom den 29 november 2011, mål nr 2520 -11). Det framgår tydligt av punkt 4 i leverantörskraven att priser för tjänster som offereras i anbudsområde operatörstjänster ska anges i prisbilagan. Av vad som anges i prissättningsmallen ( som är en del av prisbilagan) framgår att prissätt­ ningen innefattar två delar; dels prisposterna där det finns i förväg angivna volymer för multiplicering, dels prissättning av tjänsterna i de bör-krav som räknas upp i prissättningsmallen. Den senare delen av prissättningen ska också ingå i upphandlingens utvärdering, även om det är upp till an­ budsgivaren om dessa bör-krav/tjänster över huvud taget ska offereras och prissättas. I kravspecifikationen anges ett stort antal bör-krav. För några av dessa bör-krav anges att kostnader för att offerera aktuella tjänster ska re­ dovisas i prisbilagan. Dessa bör-krav är de som räknas upp i prissätt­ ningsmallen och vars priser alltså ingår i prisutvärderingen. I kravspecifi­ kationen finns härutöver ett stort antal bör-krav för vilka det inte anges att kostnader ska redovisas i prisbilagan. Inget av de senare nämnda bör­ kraven ingår heller i den uppräkning som finns i prissättningsmallen. Sammantaget innebär detta att prissättning endast får ske avseende de bör­ krav för vilka det i kravspecifikationen anges att kostnader ska redovisas i prisbilagan och som räknas upp i prissättningsmallen. Av detta följer att Sida5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E om en anbudsgivare offererar tjänster som anges i andra bör-krav än de som nu nämnts, f'ar dessa inte prissättas särskilt. Vad gäller bör-kravet i kravspecifikationens punkt 1.3.2 Garanterade servicenivåer, anges inte att kostnader ska redovisas i prisbilagan och bör-kravet räknas inte upp i pris­ sättningsmallen. Vidare kan konstateras att det i bilagan "Servicenivåer och viten" inte anges någonting om att servicenivåerna kan prissättas i upphandlingen. Således står det klart att offererade servicenivåer i upp­ handlingen inte får prissättas särskilt. AllTele har offererat servicenivåer enligt bör-kravet i kravspecifikationens punkt 1.3.2 . Eftersom dessa ser­ vicenivåer inte kan prissättas särskilt i upphandlingen har AllTele inte gjort det, utan i stället beaktat kostnaderna för att kunna erbjuda servicenivåer som en del i kalkyleringen av sitt anbudspris i upphandlingen. Också Telia har offererat servicenivåer enligt punkt 1.3.2 i kravspecifikationen. Telia har emellertid, i strid med förutsättningarna för prissättning i upphandling­ en, åsatt särskilda månadspriser för servicenivåerna. Detta innebär att Te­ lia, till skillnad från AllTele, inte har behövt beakta kostnaderna för att offerera aktuella servicenivåer när Telia kalkylerat anbudspriset, eftersom Telia avsett att ta betalt för servicenivåerna i enlighet med angivna må­ nadspriser. AllTele och Telia har alltså offererat väsentligen samma ser­ vicenivåer i upphandlingen, dock med den stora skillnaden att AllTeles kostnader för att erbjuda servicenivåer har belastat utvärderingspriset, i enlighet med förutsättningarna, medan Telias kostnader för att erbjuda ser­ vicenivåer inte har belastat utvärderingspriset, i strid med förutsättningarna för prissättning. Telias anbud är därmed orent. Skada Telias anbud skulle rätteligen ha förkastats avseende anbudsområdet opera­ törstjänster i upphandlingen. Om så skett hade AllTele kunnat antas som leverantör. AllTele har således lidit skada i den mening som avses i 16 kap. 6 § första stycket LOU. FÖRVALTNINGSRÄTTEN I HÄRNÖSAND DOM Sida 6 4274-12 E 4287-12 E -- 4295-12 E Myndigheterna anser att ansökan om överprövning ska avslås då grund för ingripande enligt LOU saknas. Prissättningen i Telias anbud innebär att detta är orent och skaförkastas AllTele har anfört att Telia har lämnat ett orent anbud och att myndighet­ erna agerat i strid mot likabehandlings- och transparensprinciperna i 1 kap. 9 § LOU genom att inte förkasta Telias anbud. Påståendet hänför sig till förfrågningsunderlaget bilaga T3, kravspecifikation punkt 1.3.2, i vilken anges följande: "Garanterad servicenivå. Anbudsgivaren bör erbjuda servicenivåer enligt [b]ilaga 2 Servicenivå och vite". Bakgrunden till kravet är följande. Upphandlingen omfattar sammanlagt52 olika Primary Rate Interface (PRI), fördelade bland de olika upphandlande myndigheterna. Myndigheterna kan ha olika önskemål om servicenivåerna på sina respektive PRI beroende på tilltänkt användningssätt. Genom kra­ vet på olika servicenivåer har myndigheterna velat försäkra sig om denna flexibilitet i service. Av bilaga T3 framgår att anbudsgivarna ska svara ja eller nej på frågan om de uppfyller kravet - och eventuellt bifoga en kom­ mentar. Av instruktionerna till bilagan framgår att ett betyg kommer att sättas på kravuppfyllandet. AllTele har vid ifyllandet av bilaga T3 vid po­ sition 1.3.2 svarat att bolaget uppfyller kravet på de olika servicenivåerna. Dessutom har AllTele angett att servicenivå 2 ingår i deras anbud: "Vi erbjuder alla service[]nivåer och vite enligt bilaga 2. I anbudet ingår det SLA 2 på PRI[-]anslutningama". I denna skrivning ligger underförstått, får antas, att övriga servicenivåer inte ingår i anbudet utan kommer att faktureras särskilt. AllTele har tillde­ lats en poäng för sin kravuppfyllnad på denna position. Telia har också Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E under punkten 1.3.2 angett att bolaget uppfyller kravet på de olika service­ nivåerna. Dessutom har Telia angett att servicenivå 6 ingår i anbudet: "Telia erbjuder precis som ni efterfrågar ett antal valbara servicenivåer.[... ] [N]är det gäller er nivå 7 ersätter vi den med nivå 6 som ligger som basnivå i vårt erbju­ d a n d e . [ . . .] P r i s e r o c h n i v å e r r e d o v i s a s i 2 a - u n d e r b i l a g a T 3 . 1 " . Också av denna skrivning får underförstått anses framgå att övriga service­ nivåer inte ingår i anbudet utan kommer att faktureras särskilt. Det som härvid skiljer Telias anbud från AllTeles är att Telia angett priserna för de servicenivåer som inte ingår i anbudet. Också Telia har tilldelats en poäng för sin kravuppfyllnad på denna position. Om myndigheterna godtar AllTe­ les resonemang har alltså både AllTele och Telia gjort sig skyldiga till samma fel på position 1 . 3 .2 i bilaga T3 . Enligt myndigheternas bedömning har dock varken AllTele eller Telia besvarat position 1.3.2 i bilaga T3 fel­ aktigt, eftersom båda har lämnat den efterfrågade informationen. Övrig information, d.v.s. information om vilken servicenivå som ingår och inte ingår i anbuden har inte efterfrågats av myndigheterna. I konsekvens med det har informationen inte heller utvärderats. Den saknar alltså all bety­ delse för utfallet i upphandlingen. AIITele tillägger i huvudsak följande. Prissättningen i Telias anbud innebär att detta är orent och skaförkastas Myndigheterna anför i yttrande att AllTele angett att servicenivå 2 ingår i AllTeles anbud. Myndigheterna anför vidare bl.a. följande: "I denna skrivning ligger underförstått, få man anta, att övriga servicenivåer [...] inte ingår i anbudet utan kommer faktureras särskilt". Myndigheternas tolkning är helt felaktig. AllTele har i sitt anbud angivit att servicenivå 2 ingår i anbudet som en upplysning om att servicenivå 2 är Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E utgångspunkten för leverans av AllTeles tjänster, d.v.s. om ingen av myn­ digheterna begär något annat så är det servicenivå 2 som kommer att gälla vid leveransen. När det gäller servicenivåer 3 - 7 så innebär dessa nivåer ett mindre omfattande åtagande för AllTele än vad som gäller för service­ nivå 2 , varför det inte finns någon anledning att ta betalt för tillämpning av någon av dessa lägre servicenivåer utöver anbudspriset i upphandlingen. Vad gäller servicenivå1 säger tidigare erfarenhet att denna servicenivå sällan begärs av upphandlande myndigheter. AllTele vill dock fastställa att för det fall någon av myndigheterna skulle begära servicenivå 1, vid något tillfälle under upphandlingens avtalsperiod är AllTeles avsikt och har hela tiden varit, att servicenivå1 då ska levereras utan att detta kommer att fak­ tureras särskilt. Myndigheterna vitsordar att leverans av Telias servicenivåer1-5 kommer att faktureras särskilt, i enlighet med vad AllTele tidigare anfört. Detta framgår också tydligt av Telias anbud, eftersom den lägsta av Telias ser­ vicenivåer (servicenivå 6) är den som ingår i anbudet och eftersom Telia har bifogat månadspriser för övriga servicenivåer som offereras. Detta upp­ lägg ska jämföras med AllTeles anbud, där den näst högsta servicenivån är utgångspunkten för AllTeles offererade tjänster. Alltele har alltså inte haft behov av att fakturera övriga servicenivåer särskilt, utan istället beaktat kostnaderna för leverans av samtliga servicenivåer i sitt anbud. Det har således funnits ett mycket större behov för Telia att fakturera servicenivåer särskilt, eftersom samtliga servicenivåer, utöver den lägsta servicenivå som ingår i Telias anbud, innebär ett större och mer omfattande åtagande för Telias räkning. Vad som nu anförts är förklaringen till den skillnad mellan AllTeles och Telias anbud vilket myndigheterna påpekar, d.v.s. att Telia angett priserna för de servicenivåer som inte ingår i anbudet. Med utgångs­ punkt i vad som anförts är det även myndigheternas uppfattning att Telia har gjort sig skyldigt till ett fel i sitt anbud. FÖRVALTNINGSRÄTTEN I HÄRNÖSAND DOM Sida 9 4274-12 E 4287-12 E -- 4295-12 E Myndigheterna anför bl.a. att information om vilken servicenivå som in­ går/inte ingår i anbuden inte har efterfrågats, att denna information därför inte utvärderats samt att informationen saknar all betydelse för utfallet i upphandlingen. All information som lämnas i ett anbud måste beaktas vid bedömningen av om anbudet kan antas eller inte, oavsett om informationen uttryckligen efterfrågats eller inte av den upphandlande myndigheten (jfr. Kammarrättens i Sundsvall dom i mål nr 2147-11). Vidare har de nu aktu­ ella delarna av Telias anbud, d.v.s. de månadspriser som Telia angivit för servicenivåer att faktureras utöver anbudspriset, inneburit att kostnaderna för erbjudna servicenivåer inte på något sätt har belastat Telias anbudspris. Telias prissättning av sitt anbud i upphandlingen strider därför mot förut­ sättningarna för prissättning och Telias anbud skulle därför ha förkastats. Det faktum att Telia angivit särskilda priser för att leverera servicenivåer i upphandlingen har således haft avgörande betydelse för utgången. Upphandlingens omfattning har varit omöjlig att förutse I punkt 2 i förfrågningsunderlaget anges bl.a. följande. "Sedan 2004 har Västernorrlands [sju] kommuner, ett stort antal kommunala bo­ lag och Länsstyrelse[n i Västernorrlands län] i samarbete med Landstinget Väs­ ternorrland, ett gemensamt avtal avseende operatörstjänster för telefoni (trafik för fast- och mobiltelefoni)". I punkt 2.1 i förfrågningsunderlaget anges bl.a. följande. "I tabellen nedan redovisas översiktligt vilka organisationer som omfattas av upp­ handlingen samt vilka upphandlingsområden respektive myndigheter efterfrågar. [...]Ytterligare berättiga[de] avropare på avtalet är kommunbolag [och] stiftelser som finansieras eller delfinansieras av någon av nedanstående organisationer". I tabellen som nu avses anges var och en av de upphandlande kommunerna och myndigheterna. Enligt en undersökning som AllTele företagit uppgår Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E antalet bolag till fler än 40. Bolagen har inte förpliktat sig att sluta avtal i upphandlingen. Anbudsgivarna kan endast förutse att bolagen är berätti­ gade till att teckna avtal, vilket leder till en betydande osäkerhet i fråga om mängden och identiteten på de upphandlande myndigheter och bolag som kan komma att teckna avtal i upphandlingen. I förfrågningsunderlaget anges det endast översiktligt vilka organisationer som omfattas av upp­ handlingen, vilket ytterligare påvisar bristen på förutsebarhet vad gäller vilka och hur många upphandlande myndigheter eller bolag som kan komma att teckna avtal i upphandlingen. Anbudsgivarna har inte kunnat förutse om något av myndigheternas mer än 40 bolag kommer att välja att sluta avtal i upphandlingen. Detta innebär att förfrågningsunderlaget i dessa delar är mycket otydligt utformat och strider mot transparensprinci­ pen i 1 kap. 9 § LOU. Upphandlingen avseende operatörstjänster måste därför göras om. AllTele hänvisar till Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 10 oktober 2012 i mål nr 1857-12 samt ett i det målet ingivet yttrande från Konkur­ rensverket, dnr 285/2012. Utformningen av bör-kraven ochförutsättningarnaför poängsättning av bör-kraven är otydliga och strider mot 1 kap. 9 § LOU I upphandlingen har det förekommit totalt 56 stycken bör-krav. För vart och ett av dessa har anbudsgivarna kunnat tilldelas noll till tre poäng. To­ talt har anbudsgivarna kunnat tilldelas allt mellan noll och 168 poäng för bör-kraven. Den poäng som ges för varje bör-krav genererar ett visst re­ duktionsvärde. Det totala reduktionsvärdet dras av från anbudspriset i upp­ handlingen för att få fram ett jämförelsepris, som har utvärderats i upp­ handlingen. I kravspecifikationen anges följande angående förutsättningar­ na för poängsättning av bör-kraven: J Kriterieuppfyllnad Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E Bör-kraven berör en mängd olika delar i upphandlingen. Det finns bör-krav under ca 20 olika rubriker i kravspecifikationen. Vad som ska anses utgöra ett "mervärde" måste, p.g.a. att bör-kraven är många och av olika art, spe­ cificeras för vart och ett av bör-kraven för att anbudsgivarna ska kunna förutse vad som ska tillmätas betydelse vid prövningen av bör-kraven. Att poängsättningen ska göras utifrån hur stort mervärde som uppnås kan inte i sig anses innebära att tillräcklig transparens föreligger. Anbudsgivama har i praktiken inte kunnat förutse mer än att ju bättre anbudsgivarens svar anses vara för ett visst bör-krav, desto högre poäng ges för detta. Inte för något av de56 bör-kraven har det angivits vad som ska tillmätas betydelse vid bedömningen, på så sätt att anbudsgivaren kan förutse vad som krävs för att erhålla en viss poäng. Inget av bör-kraven uppfyller LOU:s krav på transparens och förutsebarhet. Redan ett fåtal bristfälliga bör- krav har kun­ nat få avgörande betydelse för utgången i upphandlingen. Otydligheten i förutsättningarna för att tilldelas en viss poäng för bör-kraven avspeglas också i resultatet av myndigheternas bör-kravsprövning, vilket framgår av utvärderingsresultatet. För 44 av totalt56 bör-krav har både AllTele och Telia tilldelats en poäng. Detta resultat har inneburit att anbudspriserna har varit i det närmaste helt avgörande för utgången i upphandlingen, trots att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet skulle antas och trots att hela56 bör-krav har ingått i utvärderingen. Anledningen till att nu nämnt resultat uppkommit är att förutsättningarna för poängsättning och bör-kravens ut­ formning inte har gett någon som helst ledning för vad som ska tillmätas betydelse vid prövningen av bör-kraven, och någon egentlig individuali­ serad prövning av anbudsgivarnas uppfyllelse av bör-kraven har därför inte kunnat göras. Sammantaget är utformningen av bör-kraven och förutsätt­ ningarna för poängsättning av dessa mycket otydlig. Detta har gett myn- Poängsättning Betyg Högt mervärde - Högre funktionalitet/kvalitet än basnivå uppnås med betydande mervärde Visst mervärde - Funktionalitet /kvalitet högre än basnivå uppnås Litet mervärde - Basfunktionalitet/kvalitet eller marginellt högre nivå än basnivå uppnås/redovisas Mervärde saknas - Endast basfunktionalitet/kvalitet uppnås med vissa brister/reservationer 3 2 1 0 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I HÄRNÖSAND DOM Sida 12 4274-12 E 4287-12 E -- 4295-12 E digheterna ett stort utrymme för godtycke och en i princip fri prövningsrätt. Förfrågningsunderlaget strider därför mot transparensprincipen i 1 kap. 9 § LOU. Upphandlingen, avseende upphandlingsområdet opera­ törstjänster, måste därför göras om. AllTele hänvisar till Europeiska domstolens dom den18 oktober 2001 i målC-19/00,KammarrätteniStockholmsdomden1oktober2009 imålnr 3582-09 ochKammarrätteniGöteborgsdomden21december2012imål nr5823-12. Myndigheterna tillägger i huvudsak följande. Prissättningen i Telias anbud innebär att detta är orent och skaförkastas Myndigheterna har inte begärt att anbudsgivama ska ange om någon ser­ vicenivå ingår i anbuden och inte heller utvärderat någon sådan informat­ ion. Om AllTele har tolkat underlaget för upphandlingen på det sättet och låtit denna tolkning påverka prissättningen i upphandlingen, beror det en­ ligt myndigheternas bedömning inte på någon otydlighet från myndighet­ ernas sida i detta avseende. Myndigheterna har inte vitsordat att leverans av Telias servicenivåer1-5 kommer att faktureras särskilt, utan bara gjort den tolkningen av Telias anbud. Som redan nämnts har myndigheterna gjort samma tolkning av AllTeles anbud. Myndigheterna har svårt att se en annan tolkning av AllTeles anbud som given eller ens näraliggande. Påstå­ endet kan därför inte godtas. Såvitt myndigheterna känner till utgör det inte grund för ingripande i en upphandling att en anbudsgivare lämnat mer in­ formation än som efterfrågats, förutsatt att överskottsinformationen inte kan uppfattas som ett otillåtet sidoanbud. Så är enligt myndigheternas be­ dömning inte fallet här. Upphandlingens omfattning har varit omöjlig attförutse Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E AllTele bygger upp sin argumentation kring Förvaltningsrättens i Stock­ holm dom i mål 1857-12 och Konkurrensverkets yttrande i det målet. Uti­ från de speciella omständigheter som förelåg i det målet anser myndighet­ erna att förvaltningsrättens och Konkurrensverkets bedömningar är väl­ grundade. Med det är dock inte sagt att myndigheterna anser att slutsatser­ na i domen kan överföras på den nu aktuella upphandlingen, eftersom de båda upphandlingarna skiljer sig åt på väsentliga punkter. Den mest bety­ delsefulla skillnaden, såvitt här är av intresse, är kretsen av avropsberätti­ gade i respektive upphandling. I upphandlingen som prövades fanns ca 1 200 avropsberättigade. I nu aktuell upphandling finns, utöver myndighet­ erna, 17 avropsberättigade kommunala bolag och en stiftelse ( kommunbo­ lagen). Från dessa kommunbolag ska sju räknas bort, nämligen Örnsköldsviks bolag, då deras avropsvolymer redovisas tillsammans med kommunens i förfrågningsunderlaget. Därefter återstår elva avropsberätti­ gade kommunbolag för vilka den påstådda oförutsebarheten kan föreligga. Historiskt sett står dessa elva kommunbolag för en tämligen begränsad avropsvolym (783500 kr av drygt 165, miljoner kr år 2011). Av denna volym avropade Härnösands båda bolag år 2011 för sammanlagt 515000 kr. Fördelningen mellan Härnösandsbolagens och övriga kom­ munbolags avrop har sett ungefär likadan ut över tid. Av detta kan man bl.a. dra slutsatsen att de övriga kommunbolagens avropsvolymer är myck­ et modesta. Dessa förhållanden måste ha varit kända för AllTele, som de senaste åtta åren har varit leverantör åt myndigheterna och kommunbola­ gen av de aktuella ramavtalstjänsterna. I ljuset av det framstår AllTeles påstående att upphandlingens omfattning varit omöjlig att förutse för All­ Tele som en ren konstruktion. För det fall myndigheterna anses ha brutit mot transparensprincipen i nu aktuellt avseende har det i vart fall inte drabbat AllTele och inte heller medfört någon skada eller risk för skada för AllTele. Sida 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E Utformningen av bör-kraven ochförutsättningarnaförpoängsättning av bör-kraven är otydliga och strider mot 1 kap. 9 § LOU Tilldelningsgrund i upphandlingen är det för myndigheterna ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet med hänsyn till pris och funktion. Av kravspeci­ fikationen framgår det att bedömningen av utvärderingskriterierna utgår från en värderingsmetod, som premierar positiv avvikelse från olika aspekter av en basfunktionalitet hos de efterfrågade tjänsterna, d.v.s. en mervärdesmodell. Detta sker genom betygsättning på en skala från noll till tre av anbudsgivarnas redovisningar på de olika utvärderingskriterierna. Utvärderingsmodellen har använts för att kunna fånga upp innovationer och nya ideer på marknaden, d.v.s. "överraskningar" i förhållande till vad som är gängse i de efterfrågade avseendena. Exakta beskrivningar av vad som kan ge mervärden skulle inte ge utrymme för att kunna tillvarata den dimensionen av utvecklingen på området i upphandlingen. Utvärderings­ modellen är i överensstämmelse med gällande praxis. Att en mervärdes­ modell innehåller subjektiva moment är oundvikligt. Av rättspraxis följer också att man måste acceptera att när en upphandlande myndighet använ­ der andra utvärderingskriterier än enbart pris, är det ofrånkomligt att krite­ rierna i viss mån bedöms subjektivt. Man måste också godta att tilldel­ ningskriterierna är tillräckligt öppna - d.v.s. odetaljerade - för att kunna tillvarata konkurrensfördelar hos det som offereras. Detta gäller inte minst i en mervärdesmodell som uppmuntrar innovationer och nya ideer. Det är riktigt att AllTele och Telia i 44 av56 fall har tilldelats samma po­ äng vid utvärderingen av bör-kraven. Detta beror dock inte på någon bris­ tande transparens i fråga om förutsättningarna för poängsättningen. Snarare är det ett bevis för likabehandlingsprincipens genomslag i utvärderingen. AllTele använder Telias nät och är därmed i stora delar hänvisad till vad Telia kan tillhandahålla i de aktuella avseendena. Att de båda teleoperatö- FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- S i d a 15 4274-12 E 4295-12 E rerna i många fall har fått samma poäng i fråga om funktionalitet är alltså mot den bakgrunden föga förvånande. AIITele anför därefter i huvudsak följande. Prissättningen i Telias anbud innebär att detta är orent och skaförkastas Förutsättningarna för prissättning, sådana de beskrivs av AllTele, har inte bestritts av myndigheterna. Med förutsättningarna för prissättning i upp­ handlingen i beaktande, har AllTele inte angivit några särskilda priser för olika servicenivåer i sitt anbud, och heller inte ens antytt att någon av de av AllTele offererade servicenivåerna kommer att faktureras särskilt. Detta skulle ha stridit mot förutsättningarna för prissättning i upphandlingen. Det finns alltså inget som helst stöd för att göra tolkningen att någon av de of­ fererade servicenivåerna kommer att faktureras särskilt. AllTele finner det därför märkligt att myndigheterna gjort en sådan tolkning av anbudet. Telia har dock uttryckligen angivit att servicenivå 6 ingår i anbudet, samt angivit särskilda månadspriser för servicenivå 1-5. Myndigheterna har gjort tolk­ ningen att Telias servicenivåer 1-5 kommer att faktureras särskilt. Detta har givit Telia en stor fördel i prissättningen av anbudet gentemot AllTele, som i enlighet med upphandlingens förutsättningar beaktat kostnader för offererade servicenivåer i anbudspriset. Telias anbud måste således betrak­ tas som orent, och skulle därför ha förkastats. AllTele vill avslutningsvis i denna del hänvisa till Kammarrättens i Göteborg dom av den 21 december 2012 i mål nr 69 69 -12 , av vilken det framgår att om en anbudsgivare tar särskild ersättning för något som rätteligen skulle ha innefattats i den aktu­ ella upphandlingens anbudspris, är anbudet begränsat i förhållande till fö­ remålet för upphandlingen och därför att beteckna som orent. Upphandlingens omfattning har varit omöjlig attförutse Det finns ingenting i förfrågningsunderlaget som antyder att något av kommunbolagen skulle vara undantagna från berättigandet att göra avrop Sida 16 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E på ramavtalet. Det föreligger således en mycket stor skillnad mellan den uppgift som framgår av AllTeles egen undersökning och den uppgift som myndigheterna anför i målet. Myndigheterna redovisar total avropsvolym för några av bolagen under 20 11 och anför att slutsatsen kan dras att bola­ gens avropsvolymer är mycket modesta. Det finns ingen information angi­ ven i förfrågningsunderlaget vilken ger anbudsgivaren en uppfattning om bolagens avropsvolymer är "modesta" eller inte. Även om nuvarande av­ ropsvolymer för vissa av bolagen redovisas i förfrågningsunderlaget, inne­ bär det vidare inte att det har förelegat erforderliga möjligheter att förutse upphandlingens omfattning. Som tidigare anförts föreligger nämligen en osäkerhet om bolagen över huvud taget kommer att avropa i upphandling­ en eller inte, eftersom inget av bolagen har förpliktat sig härtill. Förvaltningsrätten i Jönköping meddelade den 28 februari 20 13 dom i mål n r 55 8 1 - 1 2 m . fl . I d e n a k t u e l l a u p p h a n d l i n g e n h a d e d e u p p h a n d l an d e m y n ­ digheternas bolag, kommunalförbund och stiftelser möjlighet att göra av­ rop. Totalt antal bolag, förbund och stiftelser uppgick till drygt 40 st. För­ valtningsrätten anförde att förfrågningsunderlaget omöjliggjort eller i vart fall väsentligt försvårat för AllTele att förutse mängden/identiteten på de aktörer som kunnat sluta avtal i upphandlingen. Förfrågningsunderlaget stred därför enligt förvaltningsrätten mot kraven på förutsebarhet och transparens och upphandlingen skulle därför göras om. Utformningen av bör- kraven ochförutsättningarnaför poängsättning av bör-kraven är otydliga och strider mot 1 kap. 9 § LOU Myndigheterna anför bl.a. att utvärderingskriterierna premierar positiv av­ vikelse från olika aspekter av en basfunktionalitet hos de efterfrågade tjänsterna, samt att det måste kunna godtas att tilldelningskriterierna är tillräckligt öppna - d.v.s. odetaljerade - för att kunna tillvarata konkurrens­ fördelar. Inte för något av de56 olika bör-kraven som utvärderats i upp­ handlingen har det angivits vad som ska tillmätas betydelse vid bedöm- Sida17 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E ningen. En sådan brist på tydlighet går långt utöver vad som kan godtas med hänsyn till transparens och förutsebarhet enligt LOU. Dessutom är det fullt möjligt att tillvarata anbudens olika konkurrensfördelar utan att ange "odetaljerade" tilldelningskriterier på det sätt som myndigheterna gjort. Redan av vad som här anförts kan fastslås att bör-kraven och förutsättning­ arna för poängsättning av bör-kraven är mycket otydliga och att upphand­ lingen, avseende anbudsornrådet operatörstjänster, därför måste göras om. AllTele vill särskilt uppmärksamma följande uttalande. "Om utvärderingsmodellen kan allmänt sägas att den använts för att kunna fånga upp innovationer och nya ideer på marknaden, d.v.s. 'överraskningar' i förhål­ lande till vad som är gängse i de efterfrågade avseendena." Myndigheternas argumentation kan inte tolkas på annat sätt än att inte ens myndigheterna själva vid utformningen av förfrågningsunderlaget vetat vad som skulle komma att tillmätas betydelse vid bedömningen av bör­ kraven, eftersom utvärderingsmodellen använts för att f'anga upp "över­ raskningar". Det framgår också att "vad som är gängse i de efterfrågade avseendena" inte har avsetts medföra något mervärde i upphandlingen, varför det varit än mer nödvändigt att precisera vilka slags "överraskning­ ar" som skulle kunna ge ett högt mervärde i utvärderingen. Det är uppen­ bart att anbudsgivarna mot bakgrund härav inte har haft någon som helst möjlighet att förutse vad som skulle tillmätas betydelse i utvärderingen. Myndigheternas angivna syfte med utvärderingsmodellen har inte uppnåtts, eftersom både AllTele och Telia tilldelats en poäng för 44 av totalt56 bör­ krav och anbudsprisema således har varit i det närmaste helt avgörande för utgången i upphandlingen. Myndigheterna har haft ett så stort utrymme för godtycke då en i princip fri prövningsrätt har förelegat. Förfrågningsun­ derlaget strider därför mot transparensprincipen i 1 kap. 9 § LOU. Avslut­ ningsvis i denna del vill AllTele hänvisa till Kammarrättens i Stockholm dom av den 6 februari 2013 i mål nr7362-12. Kammarrätten ansåg att det S i d a 18 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E inte framgått tillräckligt tydligt av förfrågningsunderlaget vad som skulle komma att tillmätas betydelse vid utvärderingen, samt att det varit svårt att utläsa av den utvärderingsrapport som bifogats tilldelningsbeslutet varför vissa anbudsgivare tilldelats en viss poäng eller inte alls för ett visst kvali­ tetskriterium. Upphandlingen skulle göras om p.g.a. att förfrågningsun­ derlaget öppnat för en alltför godtycklig bedömning som inte kunnat förut­ ses av presumtiva leverantörer. Skada Vad avser frågan om AllTele lidit skada ska understrykas att AllTele inte i större utsträckning än någon annan anbudsgivare har känt till om något av bolagen faktiskt kommer att sluta avtal i upphandlingen eller inte. Om för­ utsebarhet hade förelegat i denna del hade AllTele kunnat inkomma med anbud baserat på andra förutsättningar, och därvid kunnat antas som leve­ rantör i upphandlingen. AllTele har således riskerat att lida skada i den mening som avses i 16 kap. 6 § första stycket LOU. Myndigheterna har därefter tillagt följande. Prissättningen i Telias anbud innebär att detta är orent och skaförkastas AllTeles slutsats att Telias anbud är orent är felaktig. Frågan i övrigt är som redan anmärkts ovidkommande för utfallet i upphandlingen. Även om det inte varit AllTeles avsikt konstaterar myndigheterna att AllTeles anbud kan tolkas som att bolaget har möjlighet att begära särskild ersättning för servicenivåerna1 och 3-7. Detta är enligt myndigheternas uppfattning nog för att anse att AllTele har gjort sig skyldigt till samma fel på position1.3.2 i bilaga T3 som AllTele håller emot Telia. Upphandlingens onifattning har varit omöjlig attförutse Myndigheterna medger att omständigheterna i Förvaltningsrätten i Jönkö­ pings dom i mål nr5581-12 m.fl. och nu aktuellt mål uppvisar stora likhet- Sida19 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E --4295-12 E er. Frågan är dock vilken ledning som kan sökas i avgörandet. Förvalt­ ningsrätten i Jönköping förbiser nämligen i sina domskäl en fråga som en­ ligt myndigheternas uppfattning är av avgörande betydelse, nämligen den "subjektiva sidan" vid prövningen enligt 16 kap. 6 § - d.v.s. frågan om le­ verantören har lidit eller kan komma att lida skada p. g. a. ett påstått brott mot LOU. Enligt myndigheternas uppfattning får nämligen 16 kap. 6 § LOU anses förutsätta en individuell prövning av anbudsgivarens skadesitu­ ation. Om en anbudsgivare p.g.a. att denne är eller tidigare varit leverantör åt den upphandlande myndigheten har kännedom om ett förhållande som förfrågningsunderlaget beskriver bristfälligt, så kan anbudsgivaren inte anses skadelidande i den mening som avses i 16 kap. 6 § LOU. AllTeles uppgifter om antalet kommunbolag stämmer i stort sett. Förestå­ ende försäljningar drar ner antalet bolag något. De kommunbolag som har aktivitet, verksamhet och behov nog för att komma i fråga för att avropa de upphandlade tjänsterna uppgår dock till det antal som myndigheterna tidi­ gare uppgett. Avropsvolymen från dessa kommunbolag har, som redan nämnts, varit ungefär lika stor från år till år under de åtta år som AllTele har varit leverantör åt myndigheterna. De mest tillförlitliga uppskattning­ arna av avropsvolymer torde istället göras utifrån statistik, något som All­ Tele kan antas ha efter åtta år som leverantör. I förhållande till de totala volymerna har det rört sig om blygsamma volymer. Mot den bakgrunden kan det förväntas att avropen från kommunbolagen kommer att se ungefär likadana ut även framdeles. Utformningen av bör-kraven ochförutsättningarnaförpoängsättning av bör-kraven är otydliga och strider mot 1 kap. 9 § LOU Operatörsbranschen är dynamisk och utvecklingsinriktad. Myndigheterna förväntar sig att anbudsgivarna har sin egen verksamhetsinriktning och profilering och att detta återspeglas i deras erbjudanden. Att då i bör­ kraven precisera vad som krävs för att få olika poäng skulle enligt myndig- Sida20 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E heternas uppfattning onödigtvis styra anbudsgivama, möjligen också styra dem åt fel håll om de har något innovativt att erbjuda - vilket som redan nämnts uppmuntras i upphandlingen, därav ett betygssystem med mervär­ den i förhållande till basfunktionalitet. Basfunktionaliteten är i de flesta fall mycket bra beskriven i kravspecifikationen och det är inte svårt att med ledning därav tänka sig vad som kan ge mervärden, utan att detta specifice­ ras. I förhållande till leverantörerna är myndigheterna amatörer på området operatörstjänster, med kärnverksamheter som är helt väsensskilda från le­ verantörernas. Myndigheterna förväntar sig därför att leverantörerna har sådana insikter i kommande utveckling och trender inom området opera­ törstjänster, att de på ett proaktivt och framsynt sätt kan leda myndigheter­ na framåt på ett bra sätt. Detta kan innebära att det som myndigheterna är mest betjänta av är något som myndigheterna inte känner till att de behöver eller ens vet att det existerar. I den meningen är det riktigt att myndigheter­ na "inte ens själva vetat vad som skulle komma att tillmätas betydelse" i utvärderingen. Att myndigheterna i sina bör-krav ska kunna precisera för att kunna beakta sådana tjänster och funktioner - d.v.s. "överraskningar" - är orimligt att tänka sig. För att ändå kunna ta till vara sådana överrask­ ningar i anbuden har betygssystemet med mervärden i förhållande till bas­ funktionalitet använts. Enligt myndigheternas uppfattning är det inte möj­ ligt att tillvarata konkurrensfördelar hos anbuden på något annat sätt. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Bestämmelser m. m. Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitetiakttas(1kap.9 §LOU). Sida 21 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E Efter ansökan av en leverantör som anser sig ha lidit eller kunna komma att lida skada får allmän förvaltningsdomstol överpröva 1. en upphandling, och giltigheten av ett avtal som har slutits mellan en upphandlande myndighet och en leverantör (16 kap. 4 § LOU). Om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande prin­ cipernai1kap.9 §ellernågonannanbestämmelseidennalagochdetta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts (16 kap. 6 § första stycket LOU). Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att en utvärderingsmodell ska vara så utformad att den är ägnad att leda till ett rättvisande resultat, d.v.s. att det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt antas, vilket följer av gemenskapsrättens krav på likabehandling, förutsebarhet och transparens. De skiftande förhållanden som förekommer i det ekonomiska livet gör att även utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade får godtas, un­ der förutsättning att de principer som bär upp LOU inte och gemenskaps­ rätten in träds för när (RÅ 2002 ref.50). Förvaltningsrättens bedömning De frågor som förvaltningsrätten har att pröva i målet är dels om Telias anbud varit orent och om de upphandlande myndigheterna handlat i strid med likabehandlings- och transparensprinciperna i LOU när de antagit Te­ lias anbud, dels om omfattningen av upphandlingen varit omöjlig att för­ utse p.g.a. förfrågningsunderlagets utformning och upphandlingen därige­ nom stridit mot transparensprincipen, dels om utformningen och poäng­ sättningen av bör-kraven i förfrågningsunderlaget varit otydlig på ett sätt som strider mot transparensprincipen. Har Telias anbud varit orent? 2. Sida22 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E I förfrågningsunderlagets avsnitt T2 , som innehåller leverantörskraven, anges under punkten 4 att prisbilagan ska innehålla priser på samtliga ef­ terfrågade tjänster och funktioner. I prissättningsmallen, som det i målet är upplyst utgör en del av prisbilagan, specificeras ett antal tjänster för vilka anbudsgivarna får prissätta i egna bilagor, under förutsättning att det då tydligt anges var priserna finns angivna. Enligt förvaltningsrätten får listan på tjänster i detta avseende anses vara uttömmande. Bland de tjänster för vilka prissättning kan ske i egen bilaga anges inte punkten 1.3.2 Garante­ rad servicenivå i kravspecifikationen. Mot denna bakgrund finner förvalt­ ningsrätten att prissättning av tjänsten, för det fall respektive anbudsgivare offererat den, ska ha gjorts direkt i prisbilagan och inte i egen separat bi­ laga. Telia har i prisbilagan angett att bolaget erbjuder servicenivåer i en­ lighet med förfrågningsunderlagets bilaga. Den information som Telia lämnat i sin egen prisbilaga har inte beaktats vid mynddigheternas utvärde­ ring och får enligt förvaltningsrättens bedömning anses vara överskottsin­ formation som inte haft någon inverkan på bör-kravsutvärderingen. Anbu­ det ska därför inte anses vara orent. Har omfattningen av upphandlingen varit omöjlig att förutse? I förfrågningsunderlaget redovisas i avsnitt Tl under punkten 2 .1 Omfatt­ ning en tabell med de tio myndigheterna som omfattas av upphandlingen samt vilka tjänster respektive myndigheter efterfrågar i den aktuella upp­ handlingen. Vidare anges det att ytterligare avropsberättigade är de kom­ munbolag och stiftelser som finansieras eller delfinansieras av någon av myndigheterna. Det har inte närmare preciserats vilka eller hur många dessa kommunbolag eller stiftelser är. Förfrågningsunderlaget innehåller i denna del en sådan brist som omöjliggjort eller i vart fall försvårat möjlig­ heten att förutse vilka och hur många aktörer som kan sluta avtal i upp­ handlingen. Följaktligen f'ar det anses ha varit svårt att bedöma omfatt­ ningen av upphandlingen och därmed också förelegat svårigheter med att beräkna värdet av att delta i upphandlingen. Mot denna bakgrund gör för­ valtningsrätten bedömningen att förfrågningsunderlaget i den del som nu Sida23 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E avses varit så oklart och otydligt att kraven på förutsebarhet och transpa­ rens inte är uppfyllda. Har utformningen av förfrågningsunderlaget varit otydlig? I förfrågningsunderaget har myndigheterna för bedömning av de bör-krav som uppställts angett en betygsskala från noll till tre poäng. Myndigheterna har däremot inte för de olika bör-kraven angett vad som har krävts för att uppnå ett visst betyg. Myndigheterna har anfört att de inte velat precisera vad som krävs för att få olika poäng då detta skulle riskera att onödigtvis styra anbudsgivarna och möjligen styra dem åt fel håll om de har något innovativt att erbjuda, varför ett betygssystem med mervärden i förhållande till basfunktionalitet valts. Vidare har myndigheterna anfört att basfunkt­ ionaliteten i de flesta fall är mycket bra beskriven i kravspecifikationen och att det inte är svårt att med ledning därav tänka sig vad som kan ge mer­ värden, utan att detta specificeras. Högsta förvaltningsdomstolen har fast­ slagit att även utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade får godtas, under förutsättning att de principer som LOU bygger på inte åsido­ sätts. I förfrågningsunderlaget anges den fyrgradiga betygsskala som ska användas för betygssättning av bör-kraven. Det har dock inte angetts eller exemplifierats vad som ska tillmätas betydelse vid bedömningen av re­ spektive bör-krav, d.v.s. vad som för varj e bör-krav har krävts för att få en viss poäng. Grunderna för betygssättningen har därför varit otydlig och har gett myndigheterna utrymme för godtycke i utvärderingen. Förvaltningsrät­ ten finner därför att förfrågningsunderlaget i denna del brister i kravet på förutsebarhet. Har AllTele lidit skada eller riskerat att lida skada? Ett ingripande enligt LOU förutsätter, vid sidan av överträdelse av någon bestämmelse i LOU, att sökanden har lidit eller kan komma att lida skada av åtgärden. Sida24 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4274-12 E I HÄRNÖSAND 4287-12 E -- 4295-12 E Vad gäller den konstaterade bristen i förfrågningsunderlaget avseende för­ utsebarheten gällande hur många kommunbolag och stiftelser som utöver de upphandlande myndigheterna haft rätt att teckna avtal, noterar förvalt­ ningsrätten att AllTele är den nuvarande leverantören av operatörstjänster. I prissättningsmallen anges att statistiken är lämnad från nuvarande leve­ rantör. I målet är upplyst att AllTele är och under de senaste åtta åren har varit leverantör av de nu aktuella tjänsterna till myndigheterna och deras bolag. AllTele får därför anses ha god kännedom om omfattningen av de upphandlade tjänsterna och kan därför, trots bristen på transparens, inte anses ha lidit skada ellerriskerat att lida skada i denna del. Förvaltningsrätten har konstaterat att förfrågningsunderlaget brustit i trans­ parens och förutsebarhet då kriterierna för tilldelning av poäng vid värde­ ringen av bör-kraven varit otydliga och öppnat för godtycke. Härigenom har AllTele lidit skada eller riskerat att lida skada, då AllTele p.g.a. bristen gått miste om möjligheten att lämna ett konkurrenskraftigt anbud baserat på förutsebara bedömningsgrunder. Det föreligger därför grund för ingri­ pande enligt LOU. Mot bakgrund av att den konstaterade bristen som föranleder ingripande enligt LOU har påverkat upphandlingens konkurrensuppsökande skede är det inte tillräckligt att upphandlingen rättas. AllTeles ansökan om över­ prövning ska därför bifallas på så sätt att upphandlingen i den del den avser anbudsområdet operatörstjänster för fast- och mobiltelefoni ska göras om. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3109 /1C LOU). csz;c'4' !J�9JU� Ingela Berggren rådman Målet har föredragits av förvaltningsrättsnotarien Erik Landgraff Hägglöf. I.:,.,�,.�. SVERIGES DOMSTOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Om Ni vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska Ni skriva till Kammarrätten i Sundsvall. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagandet för offentlig part räknas från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyirsafton räcker det att skrivelsen kommer in näs ta vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. detfinnsanledningattbetvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, -, 3. detäravviktförledningav rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges s:unt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet - och om de fortfarande är aktuella - behöver de inte uppges igen. O m klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e­ postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska :indringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövnings tillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet. I mål om överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007: 1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, tramporter och posttjänster får avtal slutas innan tiden för överklagande av rättens dom eller beslut har löpt ut. I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort m:Het eller upph:ivt ett interimistiskt beslut. I vissa fall får avtal slutas omedelbart. Ett överklagande av rättens avgörande fat inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 1 6 kapitlet i de ovan angivna lagarna. Behöver Ni fler upplysningar om hur man ijverklagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1 . I-Jagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postndress och telefonnummer www.domstol.se