FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM I STOCKHOLM 2016-03-30 Avdelning 31 Meddelad i Stockholm SÖKANDE TD-LightSwedenAB, 556730-3697 Sida 1(22) Ombud: AdvokatCbristofferStavenow ochjur. kand. HampusStefansson StavenowPartners Skeppsbron40 111 30Stockholm MOTPART SKL KommentusInköpscentral AB, 556819-4798 117 99Stockholm Mål nr 21106-15 SAKEN Offentlig upphandling 2016 -03.. 3 0.., Avd Dnr KSnr - Dok.Id 674940 Postadress Telefax 08-561 680 01 forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:30 FÖRVALTNINGSRÅTTENSAVGÖRANDE Aktbll Förvaltningsrätten avslårTD-Light SwedenAB:s ansökan omöverprövning. Förvaltningsrättens intermistiska beslutfrån den 30 september 2015 upphör därmedatt gälla. 'I il 115 76 Stockholm E-post: Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon 08-561 680 00 KONKURRENSVERKEr Sida2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21106-15 I STOCKHOLM BAKGRUND, YRKANDEN M.M. SKLKommentusInköpscentral AB (SKI) genomför, som öppet förfarande enligt lagen(2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, en upphandling av ramavtal avseende jl uskällor2015(dnr 10270). TD-LightSwedenAB(TD-Light) har, vid en tidpunkt när inget tilldelnings­ beslut varfattat, sökt överprövning och yrkat att upphandlingen ska göras om. Förvaltningsrättenhar, efterintermistisktyrkandefrånTD-Light, ibeslut meddelat den 30 september2015 och självrättat den 5 oktober2015för­ ordnatattSKI inte får ingåavtal i upphandlingen av innanförvaltningsrätten beslutatannat eller avgjort målet. SKI har sedermera meddelat tilldelningsbeslut genom vilketAuraLightAB tilldelats ramavtal. Aura LightAB har, utanatt inbjudas till detta, gett in en inlaga imåletjämte parternas inlagor. PARTERNAS TALAN TD-Light anför bl.a. följande. Tillåtna krav på standarder I förfrågningsunderlaget harSKI ställt otillåtna krav på standarder i varu­ korgen utan möjligheter för anbudsgivaren att offerera likvärdiga lösningar. Till exempel är det ett krav att anbudsgivama ska ha lysrör enligt standarder som bygger på kvicksilverteknik. Dessa gamla standarder påverkas av nya lagbestämmelser om mijl övänliga produkter och håller påatt utgå ur tillver­ karnas sortiment. TD-Lights miljövänliga men likvärdiga lösningar kan er­ sättasamtliga produkter i upphandlingen. När en standard anges i de tek- Sida 3 FÖRVALTN IN GSRÄTTEN DOM 21106-15 I STOCKHOLM niska specifikationernaför att ange upphandlingsföremålet ska den upp­ handlande myndigheten, enligt 6 kap. 5 § LOU, acceptera likvärdiga lös­ ningar om anbudsgivaren i sitt anbud kan visa attföreslagna lösningar på ett likvärdigt sätt uppfyller kraven enligt de tekniska specifikationerna. SK.I har genomFrågor och svar angett att det endast är de aktuella standarderna som får offereras. En benämning som "fullfärgslysrörT8 830" utgör inte enbart prestanda ochfunktionskrav. Om det inte är standarder som avses får det förutsättas att det är ert typ av produkt. Det saknar betydelse villcenkaraktär benämningarnaför avsedda produkter har, så länge detfinns likvärdiga lös­ ningar på marknaden som också uppfyller samma syften som de efter- frågade produkterna. Under sådanaförutsättningar ska också likvärdiga lös- ningaraccepteras. Oavsetthurproduktbenämningarnaskatolkasskaanting­ en orden "eller likvärdigt" anges, alternativt ska likvärdiga tekniska lös­ ningar accepteras enligt 6 kap. 5§ LOU. Att inte ta med orden "eller likvär­ digt" efter respektive produktbenämning/standard eller typ av produkt gör at t upphandlingen strider motLOU,jfr EU-domstolens avgörandeC- 359/93,Unix, därettvisstoperativsystemkrävdesutanattangeorden"eller likvärdigt". TD-Light kan inte tolkainatt ett undant ag till 6 kap. 2§ LOU omfattar s.k. EN-standarder. TD-Light erbjuder s.k. retrofit LED-lysrör som är anpassade till befintlig armatur utanatt man behöver bygga om denna. Röret ska varaCE-märkt och ha samma egenskaper som ett traditionellt gasfyllt lysrör och levereras med egen säker glimtändare. TD-LightsS-märkning visaratt produkten är elsäker ochatt ingen elektromagnetisk strålningförekommer som kan på­ verka känslig utrustning, exempelvis på sjukhus där produkterna redan i dag installeras. TD-Light s produkterfungerar i allaarmaturer utom de med elektronisk drossel(HF-don) där en enkel justering måste ske. Det är över­ drivet att kalla dettaför ombyggnad, eftersom det i princip endast handlar om att kopplaförbi och bort drivdonet ur dennaarmaturtypför att det ska fungera med ett LED-lysrör. Den insatsen skulle sparas in under de många Sida4 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 21106-15 I STOCKHOLM gånger ett traditionellt lysrör hade behövt bytas under tiden som. LED­ lysröret brunnit. Lampor har oavsett teknisk lösning ett och samma syfte, nämligen att ge ett visst ljussken från en viss armatur. Kvicksilverlysrör kan ersättas av LED­ lysrör vilka har lysdioder utan miljöfarliga funnen och dessutom. är mindre känsliga för damm och fukt. Den likvärdiga motsvarigheten till fullfärgslysrör T8 830 rörande LED-lysrör är t.ex. 3000 Kelvin (varmvit) sotn finns m.ed olika ljusstyrka, och fullfårgslysrör T8 840 motsvaras av 4000 Kelvin (dags­ ljus) som. också finns i olika ljusstyrka. LED-lysrören finns även i olika färg­ temperaturer från 2700 Kelvin (glödljus, varm), 3000 Kelvin (varm.vit), över 4000 Kelvin (dagsljus) och upp till 5700 Kelvin (blåvitt ljus). LED-lysrör m.ed 6500 Kelvin kan erbjudas. ID-Light har tillgång till fler underleverantö­ rer än det som framgår av företagets hemsida och kan leverera produkter så som. bl.a. lysrör enligt T5 men m.ed LED-teknik. Att ny LED-teknik inte skulle motsvara den traditionella tekniken är ett felaktigt påstående. Även om. inte samtliga produkter kan anses likvärdiga har TD-Light missgynnats av upphandlingens utformning, som riktar sig till leverantörer av gammal teknik. Genom att inte tillåta likvärdiga lösningar strider förfrågningsunderlaget mot 6 kap. 5 § LOU. Ramavtalet begränsar konkurrensen Kravet på en varukorg med det innehåll som SKI anger i förfrågningsun­ derlaget är konkurrensbegränsande, eftersom det rör sig om ett rikstäckande ram.avtal omfattande hela den offentliga sektorns kommuner och landsting. Det absoluta flertalet små och medelstora kommuner använder sig av de nat­ ionella ram.avtalen, vilket gör att upphandlingen i onödan utesluter mindre leverantörer av ljuskällor. I och med att gruppen leverantörer av miljövänliga ljuskällor är förhindrade att delta i upphandlingen på grund av samman­ slagningen i en varukorg begränsas konkurrensen. Detta sker helt i onödan Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21106-15 I STOCKHOLM eftersom TD-Light kan tillhandahålla likvärdiga lösningar i form av miljövän­ liga ljuskällor som täcker de produkter som kommer att avropas från ram­ avtalet. TD-Light kan ersätta traditionell belysning med LED-produkter utan att göra någon åverkan på armaturen, som behåller sin ursprungliga CE­ märkning medan tillverkaren ansvarar för ljuskällan. Den negativa effekten av varukorgens sammanslagning är påtaglig för TD-Light. Det berälmade kontraktsvärdet för ljuskällor under avtalstiden uppgår enligt SKI till cirka 44 miljoner kr under de fyra år ramavtalet kan gälla. Enligt undersökningar av Kammarkollegiet kan antalet anbudsgivare i en upphandling mer än fördubb­ las genom att upphandlingar delas upp i olika delkontrakt. Konsekvensen av SKI:s förfarande blir ett dåligt utnyttjande av skattemedel på grund av högre priser och höga driftskostnader eftersom gammal teknik premieras. I generalklausulen i artikel 32.2 femte stycket i upphandlingsdirektivet 2004/ 18/EG (EU-direktivet) anges att ramavtal inte får användas på ett otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller sned­ vrids. Enligt TD-Lights tollming av Konkurrensverkets yttrande av den 30 maj 2012, dnr 285/201, kan generalklausulen ges direkt effekt vid en dom­ stolsbedömning, även om de enskilda rekvisiten för direkt effekt inte diskute­ ras. Hänvisningen till Konkurrensverkets yttrande är avsedd att understryka att domstolen, under särskilda omständigheter, kan ge generalklausulen direkt effekt med anledning av att den inte är intagen i LOU och eftersom det saknas bestämmelser i lagen som kan tolkas i enlighet med generalklausulens orda­ lydelse och syfte. Problematiken med konkurrensbegränsande avtal diskuteras också i propositionen till nuvarande lagstiftning med hänvisning till direkti­ vets artikel 32.2, se prop. 2006/07:128 s. 172. Att använda ramavtal på ett konkurrensbegränsande sätt strider enligt Konkurrensverket även mot lika­ behandlings- och proportionalitetsprincipen. SK.I upphandlar fem regioner, och fem anbudsgivare kan teoretiskt sett teckna ramavtal. Tyvärr får ett ska­ krav på att tillhandahålla gammal teknik i varukorgen inte en mindre konkur­ rensbegränsande effekt inom en upphandling av ljuskällor. Detta beror på att Sida 6 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 21106-15 bara ett fåtal leverantörer med ett stort gammalt sortiment i lager kan lämna anbud. Dessa kommer sannolikt att lämna anbud inom alla fem ramavtals­ områden. Transporter är inte den stora kostnaden och det finns ingen egentlig vinst med en geografisk indelning. Det finns inga krav på regionala lager eller kontor. En mindre konkurrensbegränsande åtgärd hade varit att dela upp upp­ handlingen på olika varukategorier av ljuskällor istället för en uppdelning i geografiska områden. En sådan uppdelning skulle öppna marknaden för kon­ kurrens om de mest energibesparande och långsiktigt ekonomiskt fördelaktiga ljuskällorna i enlighet med den LCC-kalkyl som SK.I använder i upphand­ lingen. Kravet på att tillhandahålla alla varor i varukorgen är oproportionerligt Kravet innebär att anbudsgivarna måste offerera lysrör med gammal och miljöfarlig teknik baserad på kvicksilver som kan ersättas med nya miljö­ vänliga lysrörsprodukter med lika bra eller bättre prestanda än som krävs i upphandlingen, och dessutom offerera fyra marginella ljuskällor som kunde ha utgjort en egen varukorg. Risken är att leverantörer av viktiga miljö­ innovationer inte kan överleva när SIG i onödan utesluter dessa företag från att delta i en så stor och rikstäckande upphandling. Primärt omfattar upp­ handlingen behovet av lysrör i olika storlekar (cirka 95 procent av upp� handlingens värde). Ett mindre ingripande alternativ hade varit att möjlig­ göra anbudsgivning på enbart ett miljövänligt sortiment enligt moderna standarder och ett tillåtande av likvärdiga lösningar. TD-Light har endast miljövänliga produkter i sitt sortiment och kan därför inte lämna anbud en­ ligt gamla standarder som t.ex. bygger på kvicksilverteknik. Ljuskällor är en viktig aspekt för att Sverige ska kunna uppnå sina nationella åtaganden gentemot EU att minska koldioxidutsläppen. För att uppnå miljömålen finns ett antal miljömässiga principer som det allmänna ska hålla sig till, t.ex. substitutionsprincipen som i svensk lag kommit till uttryck i produktvals­ principen i 2 kap. 4 § miljöbalken. Upphandlingsmyndigheten anger att I STOCKHOLM Sida 7 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 21106-15 I STOCKHOLM upphandling är ett viktigt styrmedel för att nå samhällspolitiska mål, och att det bidrar till hållbar utveckling och till uppnående av de nationella miljö­ kvalitetsmålen att ta miljöhänsyn och social hänsyn i den offentliga upp­ handlingen. Kvicksilver är ett av de farligaste miljöhoten mot både männi­ skors hälsa och miljön. En teskeds mängd kvicksilver kan döda allt liv i en medelstor sjö. Kvicksilver kan inte brytas ned av naturen. TD-Lights lik­ värdiga lösningar har dessutom lång hållbarhet, vilket minskar ljuskällornas underhållkostnader och bytesintervall. Upphandlande myndigheter som TD­ Light varit i kontakt med har visat stort intresse för ny och miljövänlig tek­ nik inom lysrör, men vill inte genomföra egna upphandlingar av dessa utan inväntar SKI:s ramavtalsupphandling. Det finns beräkningar att den offent­ liga sektorn kan minska elkostnaden med 80-90 procent med modernare belysningsteknik. Besparingspotentialen i skolorna uppgår till nästan 350 miljoner kr vilket motsvarar cirka 1000 lärartjänster. Genom att byta ut samtliga landstingens cirka 3 100 000 lysrör mot LED-lysrör skulle en sam­ lad besparing på cirka 73 321 ton koldioxid kunna göras per år. Eftersom kravet på fullt sortiment diskriminerar små och medelstora företag i be­ lysningsbranschen kan det ifrågasättas om kravet på att tillhandahålla alla varor i varu.korgen är proportionerligt i förhållande till l kap. 9 § LOD.Vid en sådan bedömning ska det prövas om kravet är rimligt och ändamålsenligt och därigenom tillåtet att ställa i en rikstäckande ramavtalsupphandling. Det är anmärkningsvärt att SKI genomför en upphandling som aktivt motverkar möjligheten för offentlig sektor att byta ut gammal och miljöfarlig teknik mot nya, giftfria och energibesparande produkter. TD-Light har lidit skada På grund av kraven i upphandlingen och att likvärdiga produkter inte tillåts erbjudas har TD-Light inte kunnat lämna anbud i upphandlingen. TD-Light har därmed lidit skada. Utformningen av upphandlingen strider mot 1 kap. 9 § och 6 kap. 5 § LOU. Skäl för ingripande från förvaltningsrätten före- Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21106-15 I STOCKHOLM ligger alltså. Felet härrör till upphandlingens konkurrensuppsök.ande skede. Upphandlingen skadärför göras om. SKJ anför bl. a. föjl ande. Upphandlingen hänvisar inte till standarder Angivandet av olika sorters ljuskällor i varu.korgen innebär int e en hän­ visningtill standarder, eller ens tekniska specifikationer. Detförefaller som omTD-Lightmedhänvisningentill "standarder"avsernågotannatänstan­ darder enligt LOU.SKI tolkarTD-Lights argumentation som att det som avses egent ligen är de olika artiklarSKI efterfrågar i varukorgen. Termen "standarder" har inte heller varitakt ualiserad i de frågor och svar somTD­ Light hänvisar till. Ifall angivandet av olika ljuskällor i varukorgen ändå anses utgöra tekniska specifikationer - vilketSK.I bestrider- är det uppen­ barligenfråga omfunktionskrav enligt 6 kap. 3 § LOU. Valet av jl uskälla sker utifrånfunktion och säkerhet i de armat urer som de upphandlande myndigheternas behov avser. Den armatur som ljuskällan köpsför ska vara anpassad till den jl uskällan och vice versa. Situationen är enannan än i Unix-fallet där upphandlande myndighet hade h änvisat till ett visst varu­ märke. Att ange ljuskällor av olika slag är inte diskriminerande och hänvisar int e till visst varumärke, patent, typ, ursprung eller tillverkning. Angivandet behöver därför inte enligt 6 kap. 4 § LOUföljas av orden "eller likvärdigt". Det krävs inteatt likvärdiga lösningar tillåts när hänvisningarna är till euro­ peiska EN-standarder, jfr 6 kap. 2§ LOU. TD-Lights lysrör är inte likvärdiga vanliga lysrör Olika jl uskällor är int e likvärdiga eller sinsemellan utbytbara. Detfinns sär­ skilda tveksamheter gällande just användandet av LED-lysrör i gamla lys­ rörsarmaturer. Risker kan uppstå gällande elsäkerhet och elektromagnetiska Sida 9 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 21106- 15 störnin gar. SKI: s defin ition av upphandli ngsför emål et läm nar utr ymmeför alternativa lösni ngar . Detfin ns ett stort antal pr oducenter som er bj uder olika pr odukt er som uppfy ller kr aven, men med sinsemellan olik a egensk aper . G eno m den öppna defin itionen och utvä rderi ngsmodel len medl ivscykel­ kostnad har nyar e tek nik, ifo rm av exempelvis long lif e- och eco- lysr ör , kun nat konkurr er a på lika villkor med billigar e standar dlysr ör . Detkan inteföjlaavLOUattupphandlandemyndigheter har enskyldighet att upphandlaj ustL ED- lampor. Upphandlande myndighet har stor fr ihet när den bestämmer för emåletför sina up handlingar.I den nafr ihet ligger en möj lighetatt upphandlar amavtal omfat tande olikaty per av jl uskällor som skalevererasavenochsammaleverantör. GenomdenavSKI valdaram­ avt alskonstr ukt ionen kan varj e upphandlande myndighet fat a beslut om vil ka lampor de vill ha. Upphandlingsmyndighetenr ekommenderar oli ka kr av på ener gieffekti vitet, livslängd m. m. beroen de på vilken ty p av jl us­ källa som ska upphandlas, se Kr avI D 10738 och 10739v ia myndighetens hemsida, och i nt e gener el alcr avför jl uskäll or som sedanfår uppfy llas av den typ av jl uskäl a som lever antör en er bj uder . R amavtalet komm er att använ das bådeför stör re köp, t ex. vid utbyte av samtliga jl uskällor i en lokal, ochför utbyte av endast tr asiga eller för­ brukade jl uskällor . Olika jl uskällor lyser ol ika. Om ett lysr ör avf ler a i en lokal byts ut mot ettL ED- lysr ör komm er denna inteatt avge et t identiskt jl ussken som övriga lampor i lokal en. Det inver kar negativt påar betsmijl ön. Pr oblem kan uppstå med jl uskvaliteten på gr und avattavr opandem yndig­ hetens befintliga lysr ör sar mat ur er är designadeför attfu nger a optim al tih op medj ust ett slags lysr ör som har en specifi k jl usspridnin g. Många upp­ handlande myndigheter är i nu läget tveksamm a till at t köpaL ED -lysr ör . En över gån gfr ån tr aditionella lysr ör til L ED är endast läm plig när alla jl us­ källor i en lokal ska bytas ut. I STOCKHOLM Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21106-15 I STOCKHOLM Allmän t är de produkt er som TD-L ight anger iyt trande tillförv altni ngs­ rättenmycket sv åra att kontrollera. A rt ikelnummer har genom gående inte anget s och produktern afin ns inte påTD- Lights hem sida, där endastTD­ Lights eget lysrörSt ingyLight anges.Av produktbladetfr am går att TD­ Light på position 6 inte erbjuderfä rgtemperaturen 6500K elv in, v ilc et är ett krav . För positionern a22-25 kräv s lumenvär den om 4500 respektiv e 5000, och där har TD-Light erbjudit de t egn a lysröretStingyLigh t som enligt pro­ duktbladet har ett Lumenvärde om högst 3500, v ilket uppenbarligen inte är en likv är dig produkt . För positionern a 8- 10 och29- 30 därSKI krävt Lu­ menvärdenmellan4800och5200erbjuds, avTD-Light,ValtavaloG3+ med som mest 3190 Lumen; än då görTD-Light gällande likv ärdighet. Enligt produktbladetförStingyLight passar produkten intefö r armatu rer med elekt ron iskaHF-don. S ådana ärvanli ga, fr amför al t gällandeT5-arm aturer, ochm edförattlj usstyrkan kan regleras. Därmed kanTD-Lights produkt er inteanvän dasi alla situationer där tr adi tionella lysrör kan användas.Att in­ st allera lysrör som inte är anp assadeförHF -do n i sådanaarm aturer är int e helt säk ert. Det kan in t efö rutsätt asatt beställare har sådan kun skap om sina armaturerattdevetom dessaharHF-donellerinte.Traditionellalysrörkan använ dasm ed så väl m agnetiska don somHF- don. Varj e upphandlande myn­ dighetm åste få göra sin egen riskbedömn in g. Vidare harTD-Light produkter medsämreprestandaäntraditionellalysrör, eftersomdeintekandimmas. Föratt ytt erligare tyd liggöra orimligheten med den modell somfö respråkas av TD-Light, bifo gas ex am ensarbete t "Moderni sering av lysrörsbelysning m edLED" av G öranÅ hli ngv idC hal mers tekn iska högskola(2015). Åh ling är generel t set positiv till den typ av lösni ng somTD-Light erbjuder, m ed "ret rofit -lysrör". Det är em ellert idtyd ligt att olika ljuskällor läm par sig bäs t för olika behov ochatt mycket gru ndliga utr ednin garm åste göras av föru t­ sättnin garnaför den enskilda lokalen ocharm atureni nnan retrofit- lysrör installeras. Åh ling utgårfr ån attLED-lysrör inte kan använ das iarmatu rer Sida11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21106-15 I STOCKHOLM med HF-don. För att använda dem i armaturer med elektromagnetiska don ­ den enda typ av system som TD Lights produkt lämpar sig för - är en forsta förutsättning att armaturen har en utbytbar glimtändare. Vidare måste un­ dersökas om armaturen har lika många drivdon som lysrör samt om armatu­ ren har HF-don; dessa undersökningar är inte helt okomplicerade. I nästa steg måste reflektorn undersökas, eftersom det är möjligt att armaturen för­ utsätter den 3 60-gradiga belysning som traditionella lysrör avger. Slutligen menar Åhling att den belysta ytan samt lokalens utformning, temperatur och fuktighet bör beaktas. Åhlings utredning visar att LED-lysrör inte kan an­ vändas för att ersätta traditionella lysrör. Förutom att de lyser olika krävs det en grundlig analys för att utreda om LED-lysrör över huvudtaget kan an­ vändas och därefter återstår frågan om det är lämpligt att de används. En uppdelning av ramavtalet skulle vara olämplig SKI har för den nu aktuella upphandlingen genomfört en gedigen förstudie där de avropsberättigade aktörernas behov kartlagts. En central synpunkt som inkommit är att de avropsberättigade aktörerna velat få en leverantör av sina ljuskällor. Det vore mycket omständligt att i exempelvis en kommun ha en ordning där lampor ska köpas från fem olika leverantörer beroende på vilken typ av lampor som ska köpas, särskilt som köp av lampor inte sällan sker "långt ute" i de olika verksamheterna snarare än centralt. Det skulle med ett uppdelat ramavtal inte gå att samla inköp av lampor till vissa till­ fallen för att spara administration och transporter. Det nu upphandlande ra­ mavtalet utgår från det som i nuläget efterfrågas av de avropsberättigade upphandlande myndigheterna. Eftersom ramavtalen är icke-förpliktande för de avropsberättigade aktörerna kan SIG inte driva ett teknikskifte framåt annat än om det efterfrågas av inköpscentralens ägare och kunder. Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21106-15 I STOCKHOLM Huruvida en uppdelning av upphandlingen i flera produktgrupper skulle gynna konkurrensen är enligt SKI:s mening inte relevant for prövningen av målet. Vad som ska prövas är om SK.I bröt mot LOU genom att inte dela upp upphandlingen i fler produktgrupper. Generalklausulen har inte direkt effekt Generalklausulen i 32.2 femte stycket i EU-direktivet nämns inte i 1 kap. 9 § LOU eller någon annan bestämmelse i lagen, och kan inte utgöra grund för en domstols ingripande i en 11pphandling enligt 16 kap. 6 § LOU. SKI delar inte TD-Lights bedömning·att generalklausulen har direkt effekt och kan tillämpas av förvaltningsrätten. För direkt effekt krävs att det av regelns ordalydelse klart ska gå att utläsa en rättighet; det bör inte finnas några tvek­ samma eller vaga ord utan det ska vara uppenbart att regeln uttryckligen ger en eller flera rättigheter för enskilda. SKI kan inte se att generalldausulen innebär några rättigheter för enskilda. Vidare innehåller den i princip endast sådana vaga rekvisit som kan bli föremål för bedömning. I det nya direktivet 20 14/24/EU (nya EU-direktivet) finns den aktuella direktivslaivelsen inte längre med, utan motsvarande skrivning utgör endast skältext. Även detta måste beaktas. Om EU-lagstiftarens avsikt eftersöks är det uppenbart att avsikten inte kan vara att generalklausulen ska kunna åberopas i de nation­ ella domstolarna. TD-Light har inte lidit skada Det är tydligt att ID-Light inte kunnat lida skada av eventuella överträdelser av LOU eftersom LED-ljuskällor inte kan användas som likvärdiga substitut för de efterfrågade positionerna i varukorgen. För att TD-Light ska kunna lida skada av det påstådda upphandlingsfelet gällande de tekniska specifi­ kationerna krävs att TD-Light skulle kunna erbjuda hela SKI:s efterfrågade sortiment med motsvarande likvärdiga LED-lysrör, vilket SKI bestrider. En Sida13 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 21106 -15 I STOCKHOLM hy potetisk up phandling därSK.I hade angett "eller likvärdigt " eft er allaar ­ ti klar skulle int e hai nneburi tattL ED-lysrö r kun nat erbj udas, eft ersom dessa inteärlikvärdiga. Omen uphandlandemyndighetkonkurrensutsätterLED­ ly srö r och tr aditionella lysrör mot varandrak ommer de traditi onella ly srö ­ ren, som kostar en bråk del av vadL ED- ly srö ren kostar, att avgå med segern . SKÅLEN FÖR AVGÖRANDET Förvaltningsrättens prövningsram Enö verprö vning av en offent li g upphandlin g är, till ski llnadfrån defl esta andra mål som en förv altningsrätt har att pröva, en laglighetsp rö vni ng som inte in nefat tar någon lämplighetsprö vnin g.Ö verp rö vnin gen tari nte siktep å upphan dli ngens materiella resultat utan end astp å om myn digh eten förfar ti fo rmellt korrekt och iakttagit de up handlin gsprincip er ochförfar anderegler som anges i LOU, seHö gstaförval tni ngsdomstolen s avgö randeHF D2013 ref. 5 .N är en upp handlandemy ndighet närma re bestäm merföremål etför en upphan dlin g har den storfr ihet, men kr av en som myn digheten ställerfå r intestridamotprincpi ernaomicke-diskrimineringochfrirörlighetförvaror och jt änster och de måste ock så iö vri gt varaförenli ga med uni on srätt en, se Hö gstaförvaltni ngsdom stolens avgö ran deRÅ 2010 ref. 78. Frågano m mi jlö krav i offentlig upp han dling diskut eras utförligt i boken Miljö- och sociala hänsyn i offentlig upphandling avStaven ow/S tenströ m (J ure2013 ) .För fat tarn afr amhåller( s. 9 ) att up handlande my ndigheter "bö r" välja att påverka marlm aden vid upp handling genomat tt a miljö­ hänsy n, men det anges inteatt upphan dlande my ndigh eter i annat fal l bryter motL OU p å sätt som kanföranl edaingri pandefrån förval tni ngsrättens sida. Fö rfattarn a gö r ocks å( s. 41ff. ) en ö versiktö ver EU-domstolens prax is. De konstaterar härv id bl. a. att uppha ndlan de my ndighe terf'ar stä llamiljökr av somär i linj e med EU: smijlö sky ddsän damål och som då kan gåföre den Sida 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21106-15 I STOCKHOLM fria rörligheten (C-379/98 Preussen Elektra ), att dessa krav dock måste vara möjliga att kontrollera och ha samband med kontraktets föremål (C-448/01 Wienstrom ) samt att det inte strider mot likabehandlingsprincipen att ha mil­ jörelaterade tilldelningskriterier som endast ett fåtal företag kan uppfylla (C- 5 13/99 Concordia ) . Det följ er dock inte av de refererade avgörandena att en upphandlande myndighet bryter mot någon princip som LOU bygger på genom att inte ställa vissa miljökrav. Författarna drar (s. 46) slutsatsen att "EU-domstolens rättspraxis har varit vägledande för utvecklingen av möj­ lighet�n att ta miljö- och sociala hänsyn i samband med offentlig upphand- ,, ling", men det som slutleds är alltså en möjlighet och inte en skyldighet. Förvaltningsrätten finner mot denna bakgrund att den inte kan pröva huru­ vida det varit lämpligt att SK.I skulle ställa hårdare miljökrav än de som fak­ tiskt ställts (t.ex. krav på miljöledningssystem i förfrågningsunderlagets punkt 3.6 och på uppfyllande av krav i EU:s ekodesignförordning och - direktiv i punkten 4.2.3). Funktionskrav eller standarder Båda parter har hänvisat till Unix-domen. I målet hade en myndighet i Neder­ länderna, som upphandlade en station för meteorologiskt arbete, ställt som krav att operativsystemet Unix skulle användas. Det angavs inte "eller lik­ värdigt" och Unix var ostridigt inte ett standardiserat system utan ett bestämt märke. Detta stred enligt EU-domstolen mot gemenskapsrätten eftersom det kunde hindra anbud från företag som använder andra motsvarande system, hindra importflödet inom EU samt favorisera dem som använder Unix­ systemet. Liknande slutsatser har dragits i kammarrättspraxis. Kammar­ rätterna har med stöd av 6 kap. 4 § LOU konstaterat att det är svårt att tänka sig en situation när ett krav på ett specifikt varumärke varken gynnar eller missgynnar vissa företag samt att detta är endast tillåtet i undantagssituationer när sådan hänvisning är enda möjliga sättet att beskriva föremålet för upp­ handlingen tillräckligt preciserat eller begripligt: se Kammarrätten i Göte- /•I Sida 15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21 106- 15 I STOCKHOLM borgsdomden30september2010, målnr2193-10, somgälldeaudiovisuella pr ojektorer; Kammarrätten iJönköping s dom den4 augusti 2011, målnr 1903-1913-11, somgälldebl.a. rengöringsmedelochstädartiklar;Kammar­ rätteni Stoc kholms dom den 9 november2012, måln r 5037-12, som gäll de IT- kri ngutru stning. Kriteriernaförattfå ställa krav på varu märken ansågs av kammarrätternaintevarauppfylldaifalletmedprojektorernaelleri fallet medIT-k ringutrustni ng. Det sistnämnda fal let måste dock ty dligt distinger asfr ån Kammar rätt en i Jönköpings dom den 17m aj 2010, mål nr 1001- 10, där det oc ksåu pp­ handlades dator iserad utrustni ng, men där det ifr ågasatta kr avet var att det offererade systemet sku lle kommun ic era med uppha ndlande komm un s be­ fintligadatorsystemavvisstfabrikat. Et sådantkravvarenligtkammar­ rätten berättigat at ställa, oc h det kan enligtför valtningsrättens mening här dras vissapar allel ler medSKI: slcr avat leverantören ska offerera de lampor som passar i armaturer som deavropande kommu nerna har i sina lokaler ( även om den avropande kommu n som vill byta utal laarm atuer- t ex . mot mermijlövänligstandard-givetvishar dennavalmöjlighetockså). Om det där emot är lätt att anpassa den befi ntligau tru stn ingen till det som en an budsg ivar e vill erbju da kan bedömnin gen bl i ena nnan, se Kammarr ätten i Stockh ol ms dom den22 oktober2014, målnr 3560- 14, som gällde avrop av multifunktionsscl rivar e eft erförnyad konkur ren sutsättning från ett ramavtal. Å ven om det sku lle ta avropande myndighet 36 timmar att installera en ny drivrutin är detta en mindre olägenh et änd en konk ur ensbegränsning som orsakades avavr opan de myndighets krav i syft ea t sl ippa en sådanar betsin­ sats, menade ka mmarrät en oc h bes lutadeatt den förny ade konku rrensut­ sättningen sku lle göras om. En vikti g ski l lnad gentemotförevaran de mål, där det är sj älva ramavtal et somu pphandlasär emellert idatt dear bets­ insatser somSKIi ngående beskriver, med stöd avGöranÅh lin gs examens­ uppsatsfr ånChalmers, in te skulle behöva göras endast av en upphandlande rI I' Sida16 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2 1 106-15 I STOCKHOLM myndighet utan av många avropande kommuner och landsting. Dessa kan om arbetsinsatsen uppfattas som för svår eller tidsödande välja att upp­ handla på egen hand istället för att använda sig av ramavtalet, men om många gör så har syftet förfelats med SK.I:s ramavtalsupphandling vilket är att bespara kommuner och landsting bördan att själva genomföra upp­ handlingsförfaranden. Kommuner och landsting kan förväntas vilja avropa lysrör och lampor till armaturer som redan är installerade i lokalen. SK.I hänvisar till Upphand­ lingsmyndighetens KravID 10738 Ljuskällors energieffektivitet och KravID 1 0 7 3 9 Lj u s kä l l o r s l i v l ä n g d . S å s o m fr am h å l l s a v S K. I r e k o m m e n d e r ar U p p ­ handlingsmyndigheten olika standarder för olika ljuskällor, t.ex. raka lysrör med HF-drift, raka lysrör med elektromagnetiskt don, cirkellysrör, halogen­ lampor, rundstrålande LED-lampor och LED-lampor med reflektor. Ett brett sortiment, snarare än ett smalare men mer miljövänligt, strider alltså inte mot Upphandlingsmyndighetens rekommendationer. Detta signalerar enligt förvaltningsrättens mening att det kan vara berättigat att SK.I efterfrågar en ramavtalsleverantör som har hela sortimentet och inte bara har det sortiment som den mest miljövänliga leverantören erbjuder. Krav på standarder som inte är kopplade till varumärken kan i vissa fall ifrågasättas om de utestänger en produkt som i :funktionshänseende är i vart fall likvärdig med de andra produkterna på marknaden, jfr kammarrättens mening i det tidigare nämnda avgörandet RÅ 2010 ref. 78, där Högsta för­ valtningsdomstolen dock godtog kravet med hänsyn till upphandlande myn­ dighets frihet, samt Kammarrätten i Sundsvalls dom den 14 januari 20 15, mål nr 2358-14, som gällde konstgräsmatta och där upphandlande kommun krävt visst framställningssätt. I sistnämnda fall ansågs kravet strida mot 6 kap. 4 § LOU och kammarrätten ansåg att det var belastande för den upp­ handlande myndigheten att kravet verkade sakna koppling till konstgräns­ mattans prestanda och funktion. Sida17 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21106-15 I STOCKHOLM De krav som SKI har ställt kan enligt förvaltningsrättens mening betraktas antingen som funktionskrav eller som krav på att lampor och lysrör ska vara "kommunicerbara" med vissa armaturer, dvs. det ska gå lätt för de avrop­ ande myndigheterna att skruva i dessa. Om detta inte går lätt är, enligt för­ valtningsrättens mening, de offererade lamporna eller lysrören inte likvär­ diga med erbjudna lampor eller lysrör som är lätta att använda i avroparens armaturer. Kraven är enligt förvaltningsrättens uppfattning tillåtna i sig och strider inte mot 6 kap. 4 § LOU, förutsatt att de är proportionerliga, vilket är nästa fråga i målet. Proportionalitetsprincipen Proportionalitetsprincipen anges i 1 kap. 9 § LOU. Den innebär att kraven ska ha naturligt samband med det behov som ska täckas och stå i rimlig pro­ portion till det mål som eftersträvas, se prop. 2006/07:128 s. 132 och 155. I dom av Kammarrätten i Göteborg den 1 mars 2012, mål nr 9636-11, dom av Kammarrätten i Sundsvall den 5 juli 2012, mål nr 1106-12, samt dom av Kammanätten i Stockholm den 28 februari 20 14, mål nr 5832-13, utvecklas proportionalitetsprincipens innebörd med stöd av EU-rätten och kammar­ rätterna anger sammanfattningsvis följande. En bedömning av om pro­ portionalitetsprincipen åsidosatts ska genomföras som en "strukturerad av­ vägning" mellan motstående intressen. Bedömningen består av tre steg varav det andra är det som framträder tydligast i EU-domstolens praxis. För det första ska en bedömning göras av om åtgärden är lämplig och effektiv för att uppnå det eftersträvade syftet. För det andra ska en bedömning göras av om åtgärden är nödvändig för att uppnå det eftersträvade syftet, såtillvida att det inte finns något mindre ingripande alternativ, vilket det åligger den upphandlande myndigheten att visa. För det tredje ska bedömas om den ne­ gativa effekten som åtgärden får, på det intresse eller den rättighet som åt­ gärden inskränker, är oproportionerlig eller överdriven jämfört med det ef- Sida 18 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2110 6- 15 I STOCKHOLM terstr ävade syftet. R egl ern a ska tol kasi funkt ionell at ermer där den prak­ tiska till ämpni ngen och åtgärdens effekter vi d den enskil da upphandli ngen ska bedömas. Förvaltningsrättenanser, eftersomkommunerochlandstingvill kunnaha till gån g til hel a sorti mentet sam t idigt, att kravet på ful varuk org i punkt en 4. 3 iför:fr ågni ngsunderl aget ärl äm pl igt och effektivt, sam t att sa nnol ikt inget mindre ingripande al ternativ finns. (I dom avK am marrätt eni Jönkö­ pi ng den17fe bruari2014, mål nr 206 3-13, ansågs deti nt e strida mot pro­ portional itetsprni ci penat tförkasta ett anbud som sak nade mi ndre än en pro­ cen t av de eft erfrågade produktern a när det iförfrågningsun derl aget fanns kravat t erbj uda samtli ga efterfr ågade produkter. ) I bedömn ingen av proporti onalitet är al lt så steg 1 och steg2 uppfyll da. Av­ seen de steg 3 måste emell ertid beaktas at t det faktum , att det ärfråga om ett rki stäckande ramavtal gör att de negati va eff ektern a med avseen de på kon­ kurr ensbegrän sni ng kan bl i störreän vid en upphan dl ing som inte avser ra­ mavt al . Det avsl utan de st eget i proportionali tetsbedöm ni ngen kan dä rför i ntefri koppl asfrån de rättskäll or somTD-Light åberopat till stödföratt SKI: s upphandl ing har en otlil åten konku rrens begränsande effekt. Detta är den si stafrågan somförval tnin gsrätten har att ta stäl lni ng till . Artikel 32.2 och eventuell konkurrensbegräsning genom ramavtal I EU -dir ektivet s artikel 32. 2fe mte stycket angesatt en upphandl ande myn ­ dighetintefåranvändaramavtal påotillbörligt sättellerpåettsådantsättatt konku rrensen förhin dras, begränsas ell er snedvri ds. Artikel n ha ri ntefö rtsin som en särskil d bestämmel se iLOU .Avförarbeten till LOU (p rop. 200 6/ 0 7:128 s. 333 och 614) framgårat t detta beror på att reger ingen ochL agrå­ det anserat t kraven i denna artikel i direktivet tordefolj a redan av degrun d­ l äggande bestäm mel sern a i1 kap. 9 § LOU . Detta skull ei mpl icera att om SK.Iintebrutit motnågon avprincipernai1kap.9§LOU kandetintehel- Sida 19 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 21106-15 I STOCKHOLM ler finnas laglig grund för förvaltningsrätten att ingripa mot förevarande upphandlingen med stöd av artikel 32.2 femte stycket. TD-Light anser emellertid att artikel 32.2 femte stycket kan ha EU-rättslig direkt effekt. I Bernitz/Kjellgren, Europarattens grunder, femte upplagan (2014), framhålls (s. 115 f.) att ett EU-direktiv enligt praxis kan ha direkt effekt när en medlemsstat försummat att implementera det korrekt, eftersom en annan ordning enligt EU-domstolen vore oförenlig med direktivets bin­ dande rättverkan och skulle försvaga dess ejfet utile (mål nr41/74, Van Duyn) samt att en medlemsstat inte ska kunna åberopa sin egen underlåten­ het attimplementera direktivet (mål nr 148/78 Publico Ministerio mot Ratti). I en sådan situation kan det enskilda rättssubjektet (här TD-Light) åberopa det påstått försummade eller otillräckligt implementerade direktivet gentemot medlemsstaten, och enligt Bernitz/Kjellgren (s. 117) innefattar "staten" här det allmänna i vid mening inbegripet kommunal förvaltning. Direkt effekt kan alltså i teorin åberopas mot SK.I som kommunal och lands­ tingskommunal inköpscentral. Förvaltningsrätten anser dock inte att SK.I anfört övertygande argument för att artikel 32.2 fem.te stycket i EU-direktivet, tvärtemot vad regeringen och Lagrådet ansett, är otillräckligt implementerad i LOU. Huruvida artikeln uppfyller de övriga nödvändiga förutsättningarna om klarhet och precision etc. som parterna argumenterar kring behöver förvaltningsrätten inte pröva, eftersom enligt förvaltningsrättens mening EU-direktivets artikel 32.2 femte stycket inte har införlivats otillräcldigt i svensk lag och därmed inte kan ha sådan direkt effekt som kan föranleda ett ingripande när ingen överträdelse av LOU bedömts finnas. Kammarrätten i Stockholm ingrep i dom den 20 oktober 2011, mål nr 2733-11, mot en upphandling på grund av en direktiv­ artikel som. framstår som betydligt mer Idar och precis än den som föreva­ rande mål gäller. Att dessa egenskaper hos artikeln ens behövde prövas be­ rodde dock på att Sverige implementerade de nya reglerna om. avtalsspärr Sida 20 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 21106-15 för sent. Ingen motsvarande omständighet har förvaltningsrätten ansett före­ ligger i detta mål. Det stämmer vidare som SK.I anfört att artikel 32.2 femte stycke inte har någon motsvarighet i nya EU-direktivets artiklar om ramavtal (artikel 33) och centl'aliserad inköpsverksamhet och inköpscentraler (artikel 37), utan bara i beaktandesatsen i preambel nr 61. Detta har dock enligt förvaltnings­ rättens mening mindre relevans, eftersom fristen för nya EU-direktivets in­ förlivande går ut först den 18 april 2016. I den mån direktivkonform tolk­ ning ska göras så är det EU-direktivet från 2004 som är av relevans Gfr Ber­ nitz/Kjellgren s. 124 f. och EU-domstolens avgörande 14/83, von Colson och C-212/04 Adeneler). Det är detta direktiv som gällande lag bygger på. Frågan om ramavtal i ett visst fall medför konkurrensbegränsning i EU­ direktivets mening har viss betydelse för tolkningen av 1 kap. 9 § LOU. Vad som med EU-direktivets ord är "otillbörlig" konkurrensbegränsning är dock svårt att fastställa objektivt. Lagstiftaren har resonerat kring detta i prop. 2006/07 :128 s. 172 f. Ram.avtal kan även vara olämpliga vid upphandling av tjänster där upp­ dragstagarna har olika kompetens. Att upphandla arkitekttjänster för att tillgodose såväl behovet av arkitekter för byggnation som trädgårds­ arkitekter genom ett och samma avtal är inte lämpligt. För att lösa detta kan upphandlingen delas upp i flera ram.avtal med likartad kompetens i varje ram.avtal eller genom en direktupphandling, om förutsättningarna härför är uppfyllda. En viktig utgångspunkt inför ett upphandlingsförfarande är såle­ des att den upphandlande myndigheten tar ställning till om upphandlingen lämpligen bör genomföras genom att använda ram.avtal och - om ramavtal väljs - hur upphandlingen med ramavtal skall utformas så att konkurrensen inte påverkas negativt. Detta framstår i ljuset av artikel 32.2 femte stycket EU-direktivet som ett hjälpmedel att tolka 1 kap. 9 § LOU. Det kan stämma till eftertanke om det ur denna synvinkel är lämpligt att så som SK.I gjort kräva en varukorg med hela sortimentet, istället för att t.ex. ha en egen varukorg för miljövänliga I STOCKHOLM Sida21 FÖRVALTN INGSRÄTTEN DOM 21106-15 I STOCKHOLM ljuskällor, som kommuner och landsting som vill gå i bräschen för en grön utveckling kan avropa från. Förvaltningsrätten anser ändå inte att SKI:s för­ farande ärjä.m:fdrbart med det av regeringen lämnade exemplet att det i en upphandling av arkitekttjänster ställs kravet att både byggnads- och träd­ gårdsarkitekters tjänster ska kunna offereras av samma leverantör. I föreva­ rande mål är endast fråga om en typ av produkter, nämligen ljuskällor. Det som sldljer dem åt i den del som kan vara relevant i målet är främst vilka armaturer de passar till, vilka material de är framställda av, hur länge de brinner och hur de kan inverka på energiförbrukning och miljö, inte vad de används till. Även det tänkta arldtektexemplet beskrivs dock av regeringen endast som olämpligt, inte som olagligt. Så som framgått ovan har förvaltningsrätten ett ytterligt begränsat utrymme för att, vid sidan av prövningen av huruvida LOU överträtts, göra en lämplighetsprövning av en offentlig upphandling. Förvaltningsrätten anser att inte heller när artikel 32.2 femte stycket EU­ direktivet och förarbeten till LOU beaktas som tolkningshjälp för svensk lag, har det framkommit att SK.I överträtt 1 kap. 9 § LOU genom att ställa ett oproportionerligt krav. Kravet på fullt sortiment är med dessa utgångs­ punkter inte heller dislaiminerande, eftersom det ställs på alla anbudsgivare. Förvaltningsrättens slutsatser Förvaltningsrätten har funnit att SKI inte brutit mot 6 kap. LOU genom sina krav avseende funktionalitet, alternativt krav på att lampor och lysrör ska passa i armaturerna hos avropande kommuners och landsting utan att be­ svärliga åtgärder måste vidtas. Vidare har förvaltningsrätten bedömt att kra­ vet på fullt sortiment är proportionerligt, även när de konkurrensbegräns­ ande effekter som föreligger har beaktats. Någon prövning utöver detta, tex. vad som är lämpligast för Sveriges milj ö, har förvaltningsrätten inte att göra inom ramen för detta mål. Det saknas alltså skäl för ingripande enligt LOU Sida22 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 21106-15 I STOCKHOLM och TD-Lights ansökan om överprövning ska avslås. Förvaltningsrättens interimistiska beslut ska upphöra att gälla. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga 1 (DV 3109/1 A LOU). Rådman David Munck har föredragit målet. Bilaga 1 HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den somvill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Karotnattätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. överklagandet ska ha ko:tntnit in till förvaltningsrätten inom tte veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en så.dan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagandet för offentlig part räknas från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgttter har lämnats tidigare i måle� - och om de fortfarande är aktuella - behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets nainn, postadress, e­ postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnumtner anges. Om någon person- eller adressuppgilt ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, de skäl somklaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få. till stånd, de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. _ 1 . 2. 3. 4. förvaltningsrätten har kommit till, 2. 3. det finns anledning att betvivla 5. riktigheten av det slut som meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har ,kommit till, För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillståttd meddelas. Kammarrättenlämnar 4, prövningstillstånd om Adressen till förvaltningsrätten framgår av det inte utan att sådant tillstånd domen/beslutet. I mål om övetprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, detäravviktförledningav transporterochposttjänsterfåravtalslutasinnan rättstillämpningen att överklagandet p r ö v a s a v h ö g r e r ä tt , el l e r det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet Om prövningstillståndinte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är diirför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. tiden för överklagande av rättens dom eller b e s l u t h a r l ö p t u t. I d e fl e s t a f a l l f'a r a v t a l s l u t a s när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut I vissafallfåravtalslutasomedelbartEtt överklagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 16 kapitlet i de ovan angivna lagarna, Behöver Ni fler upplysningar om hur man överklagru:kanNivändaErtill förvaltningsrätten. www.domstol.se kammarrätten.