1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING SÖKANDE DOM 2015-11-18 Meddelad i Linköping Målm 5877-15 KONKURRENSVERKET -11- 1 8 Avd Onr Svenska Entreprenad & Förvaltningsaktiebolag, 556542-3968 Box 1149 600 41 Norrköping Ombud: Advokaterna Liselott Fröstad och Jenny Kenneberg Andersson Gustafsson Advokatbyrå KB Box 3124 103 62 Stockholm MOTPARTER 1. Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Ombud: Advokat Christian Wahlström Advokatfirman Glimstedt Östergötland KB Box 1234 600 42 Norrköping 2. Byggentreprenören Entreprenad i Norrköping AB, 556733-3512 Box 213 601 04 Norrköping Ombud: jur.kand. Ilan Sade Nordbro AB Anna Lindhs Plats 4 211 19 Malmö SAKEN 'j,i.._�j,q::(J KSnr Aktbil ...., Överprövning av upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upp­ handling, LOU FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår ansökan om överprövning. Dok.Id 229351 Postadress Box 406 581 04 Linköping Telefon 013-25 11 40 forvaltningsrattenilinkoping@dom.se Besöksadress Brigadgatan 3 013-25 11 00 Telefax Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00 E-post: FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5877-15 I LINKÖPING BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M. Norrköpings kommun (kommunen) genomför en upphandling av byggent­ reprenad för ombyggnation av Hultdalsskolan Hus B (upphandlingen). Upphandlingen sker genom förenklad upphandling och tilldelningsgrund är lägsta pris. Av protokoll vid tilldelning den 19 augusti 2015 framgår att Byggentreprenören Entreprenad i Norrköping AB (Byggentreprenören) har antagits. Svenska Entreprenad & Förvaltningsaktiebolag (SEFAB) har den 28 augusti - 2015 ansökt om överprövning av upphandlingen och yrkar att förvaltnings­ rätten ska besluta om ingripande enligt 16 kap. 6 § LOU och förordna om rättelse på så sätt att en förnyad anbudsutvärdering genomförs utan beak­ tande av anbudet från Byggentreprenören. Kommunen bestrider bifall till ansökan om överprövning. Byggentreprenören yrkar att förvaltningsrätten ska avslå ansökan om över­ prövning. VAD PARTERNA HAR ANFÖRT SEFAB Inledning Av anbudsformuläret framgår att det är ett obligatoriskt krav att bifoga tre referensprojekt från liknande projekt avslutade inom de senaste fem åren. Av de administrativa föreskrifterna framgår att med "likvärdig" avses pro­ jekt där produktionskostnaden uppgår till minst anbudssumman. Byggentre­ prenören har inte visat att alla de obligatoriska kraven på teknisk och yr- 2 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5877-15 I LINKÖPING kesmässig kompetens är uppfyllda. Anbud som inte uppfyller kraven måste förkastas. SEFAB hade det näst lägsta anbudspriset och hade vid en korrekt hantering tilldelats kontraktet. Antalet referensprojekt Två av Byggentreprenörens bifogade referenser, Kv. Skolan etapp I och Kv. Skolan etapp 2, utgör en byggentreprenad uppdelad i etapper. Den på inty­ gen angivna kontaktpersonen, Anders Granberg, har uppgett att parterna haft ett kontrakt om en byggentreprenad som omfattade hela Kv. Skolan. Med ett entreprenadkontrakt, en organisation och ett samordnat genomfö­ rande kan det åberopade projektet Kv. Skolan inte utgöra två separata refe­ rensuppdrag i den mening som avses i LOU. Eftersom Byggentreprenören felaktigt har angivit Kv. Skolan som två referensuppdrag har Byggentrepre­ nören inte visat erfarenhet från tre tidigare projekt, utan endast från två tidi­ gare projekt, vilket inte är tillräckligt för att uppfylla kraven. I 11 kap. 1 1 § LOU regleras vilken bevisning om anbudsgivarens tekniska och yrkesmässiga kapacitet som får krävas. Det anges bl.a. att en förteck­ ning över slutförda byggentreprenader under de senaste fem åren får använ­ das. Det finns ingenting som talar för att kommunen har avsett någonting annat med kravet än vad som följer av 11 kap. 11 § LOU. För den aktuella ombyggnationen är standardavtalet AB 04 en del av parter­ nas avtal. Genomgående i AB 04 används begreppet "entreprenaden" för att reglera parternas mellanhavanden i projektet. I standardavtalet finns ett fler­ tal regleringar som hanterar successiva utföranden och färdigställanden. Att entreprenader genomförs i etapper innebär i regel även successiva utbetal­ ningar av ersättningen, successiva besiktningar och ett successivt ibrukta­ gande av färdigställda delar. Den typen av projekt utgör icke desto mindre en entreprenad och ett projekt. Begreppet "projekt" återfinns i standardavta- 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5877-15 I LINKÖPING let men i ringa utsträckning och inte i den betydelse som Byggentreprenören gör gällande. För Kv. Skolan föreligger det en betalningsplan där det utöver belopp för respektive etapp också finns totaltbelopp angivet för allt arbete i den fasta delen, dvs. för båda husen. Den ekonomiska redovisningen har skett i projektet och inte separat för varje hus. I en annan upphandling som kommunen genomför, som har pågått parallellt med den nu aktuella upphandlingen, har Byggentreprenören redovisat Kv. Skolan som ett referensuppdrag med en total produktionskostnad om cirka 35 miljoner kr. Byggentreprenören har därmed lämnat motstridiga uppgifter. Kommunen har inte genomfört den utredning av Byggentreprenörens anbud som åvilar kommunen. Det har fått till följd att Byggentreprenören har till­ delats kontrakt i båda upphandlingarna samt att samma referensprojekt har bedömts uppfylla både krav på två olika referensprojekt av mindre värde och krav på ett referensprojekt av större värde. På Byggentreprenörens hem­ sida presenteras entreprenaden som ett referensprojekt. Referensprojektens produktionskostnad I upphandlingen krävs att de tre referensuppdragen var för sig uppgår till minst anbudssumman. På Byggentreprenörens hemsida anges att värdet på projektet Kv. Skolan är 33 miljoner kr. SEFAB har därmed gjort sannolikt att produktionskostnaderna per referensuppdrag inte uppgår till minst an­ budssumman om 17 148 000 kr. Uppgiften på hemsidan stämmer inte över­ ens med uppgiften i referensintygen vari det framgår att varje del har ett värde om 17 500 000 kr. Det fasta priset som anges i betalningsplanen skil­ jer sig åt mellan husen. För hus ett är beloppet cirka 500 000 kr högre i den fasta delen. Det finns därmed befogad anledning att anta att slutsummorna inte fördelar sig helt jämnt mellan de båda husen. Enligt Anders Granberg har kostnadsfördelningen gjorts på så sätt att den totala kostnaden för entre- 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5877-15 Kommunen I förfrågningsunderlaget finns ingen närmare definition av vad som avses med ett referensprojekt. Syftet med kravet att till anbudet bifoga tre refe­ rensprojekt, som med hänsyn till produktionskostnaderna var likvärdiga med den aktuella entreprenaden, var att säkerställa att leverantören hade tillräckligt teknisk kapacitet och erfarenhet av liknade arbeten. Därmed är sådana arbeten som är avskiljbara tidsmässigt och organisationsmässigt, t. ex. genom arbeten på olika fastigheter/huskroppar med olika start- och slutdatum och separata besiktningar, att anse som separata projekt. Kommunen hade inte anledning att ifrågasätta de intyg som hade bifogats Byggentreprenörens anbud. I ansökan om överprövning framkom uppgifter som tydde på att intygen kunde anses utgöra ett och samma projekt. Genom Byggentreprenörens yttrande i målet framgår dock att dessa uppgifter inte stämmer. Med hänsyn till det kompletterande underlaget i form av intyg från Anders Granberg, betalningsplan samt start- och slutbesked för de olika entreprenaderna får det anses klarlagt att det rör sig om två separata projekt. De olika etapperna har både tids- och organisationsmässigt hanterats som två separata projekt. Kravet på tre referensprojekt är därmed uppfyllt. Kommunen vitsordar att det föreligger ett entreprenadkontrakt för hela pro­ jektet, att den ekonomiska uppföljningen för projektet är gemensam samt att det saknas underlag för den uppgivna kostnaden för att utföra respektive etapp. I LINKÖPING prenaden har fördelats jämnt på de båda husen. Fördelningen kan därmed inte kontrolleras eftersom det inte har skett någon särredovisning. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5877-15 I LINKÖPING Byggentreprenören Antalet referensprojekt Det rör sig om två separata hyreshus med en och samma beställare av arbe., tena. I det första huset påbörjades arbetena i augusti 2013 och avslutades i mitten av december samma år. Entreprenadarbetena i det andra huset påbör­ jades i januari 2014. De två husen har således hanterats separat både tids­ och organisationsmässigt. Hyresgästmedgivandena har också hanterats hus för hus. Ur ekonomisk synvinkel har de två husen hanterats som två helt åtskilda entreprenader och ingen enskild betalning har avsett båda husen. Eftersom parterna såg det som två separata projekt skedde inte någon ge­ mensam slutbesiktning av allt när hus två var klart, vilket hade varit det na­ turliga om det hade betraktats som en och samma entreprenad. Istället avsy­ nades varje hus för sig och godkändes i december 2013 respektive maj 2014. Uppdelningen i två entreprenader blir än tydligare om man ser till myndig­ hetshanteringen. Både start- och slutbesked från byggnadsnämnden har lämnats separat för varje hus. Parternas kontrakt må innehålla båda husen men i övrigt har de hanterats som två helt åtskilda entreprenader. Vad SEFAB anfört angående användandet av projekten i en parallell upphand­ ling är inte relevant eftersom definitionerna i ett förfrågningsunderlag kan öppna för att samma referensmaterial kan användas på olika sätt. Vad som anges på Byggentreprenörens hemsida förändrar inte heller bedömningen. Någon närmare definition av begreppet "referensprojekt" förekommer inte i förfrågningsunderlaget. Inom entreprenadrätten finns det inte heller någon klar definition av begreppet. En entreprenad kan bestå av flera projekt. Be­ greppet måste ges en vidsträckt tolkning. Förfrågningsunderlaget kan inte tolkas för snävt på ett sätt som kan överraska leverantörerna. 6 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5877-15 I LINKÖPING 11 kap. 11 § LOU är inte tillämpligt på en upphandling under tröskelvärdet. Man kan fråga sig varför kommunen inte skrev "byggentreprenad" om det var just det som efterfrågades. Valet avtermen projekt istället för entrepre­ nad kan ses som ett aktivt val att hålla öppet för flera möjligheter. Referensprojektens produktionskostnad Den samlade prissumman för huskropparna uppgick till något över 35 mil­ joner kr. Den samlade utredningen visar att varje enskilt projekts produkt­ ionskostnad överskrider Byggentreprenörens anbudssumma varför de är att bedöma som likvärdiga. Det bör även noteras att bestämmelsen i AFB.52 inte är formulerad som ett typiskt skall-krav. Det är tveksamt om man kan konkludera att referensprojekt vars produktionskostnad understiger anbuds­ summan automatiskt är diskvalificerade. Meningen kan lika gärna tolkas som att likvärdigheten är garanterad om produktionskostnaden överstiger anbudssumman, medan en skönsmässig bedömning får göras av kommunen ifall kostnaderna skulle uppgå till ett belopp strax under anbudssumman. Om kommunen hade velat ställa ett skall-krav hade formuleringen sannolikt varit annorlunda. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser m.m. Vid offentlig upphandling enligt 15 kap. LOU tillämpas enligt 15 kap. 2 § LOU bl.a. bestämmelserna i 1 kap. och 16 kap. LOU. Av 1 kap. 9 § LOU framgår följande. Upphandlande myndigheter ska be­ handla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt ge- 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5877-15 I LINKÖPING nomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare prin­ ciperna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. Av 16 kap. 6 § LOU framgår att rätten ska besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts, om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § eller någon annan bestämmelse i LOU och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada. Överprövning av en upphandling får inte ske efter det att avtal slutits mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör. I mål om ingripande enligt LOU gäller som huvudprincip att den part som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart sätt ska ange på vilka omständigheter han grundar sin talan och att domstolens prövning är be­ gränsad till de grunder som parten har åberopat (jfr RÅ 2009 ref. 69). Utredningen i målet Administrativa föreskrifter Av de administrativa föreskrifterna framgår bl.a. följande. AFB.52 Prövning av anbudsgivarens lämplighet Prövning av anbudsgivare kommer att ske med avseende på: [---] - Referensprojekt bedöms likvärdigt om produktionskostnaden uppgår till minst anbudssumman. Referensprojekt bifogas enligt anbudsfor­ mulär. [---] AFB.53 Prövning av anbud Anbudsgivare som uppfyller kraven enligt AFB.52 kommer att prövas. Anbudsgivare som ej uppfyller ovan ställda krav kommer att förkastas. FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5877-15 I LINKÖPING Anbudsformulär Av anbudsformuläret framgår bl.a. följande. Obligatoriska krav [---] Till anbudet bifogas 3 liknande referensprojekt avslutade inom de 5 sen­ aste åren. Ja □ Intyg den 9 januari 2015 I intyg från Anders Granberg den 9 januari 2015 intygas bl.a. att Byggentre­ prenören för Kretia, såsom beställare, har utfört byggentreprenaden Kv. Skolan Et 1 omfattande ett värde på cirka 17 500 000 kr. Intyg Kv. Skolan Et 2 I intyg från Anders Granberg den 9 januari 2015 intygas bl.a. att Byggentre­ prenören för Kretia, såsom beställare, har utfört byggentreprenaden Kv. Skolan Et 2 omfattande ett värde på cirka 17 500 000 kr. Intyg den 27 augusti 2015 I intyg från Anders Granberg den 27 augusti 2015 intygas bl.a. att Byggent­ reprenören, för Kretia såsom beställare, på totalentreprenad utfört ombygg­ nadsarbeten av två stycken huskroppar innehållande totalt 72 stycken lägen­ heter på Slåttergatan 52-68 i Norrköping, att projektets totala produktions- kostnad uppgick till cirka 35 miljoner kr samt att projektet pågick med Etapp/Hus 1 augusti-december 2013 och Etapp/Hus 2 januari-juni 2014. 9 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5877-15 I LINKÖPING Redogörelse den 17 september 2015 Av redogörelse från Anders Granberg den 17 september 2015 framgår bl.a. följande. Byggentreprenören har varit entreprenör av renoveringsarbeten på fastigheten Skolan 9 i Norrköping, På fastigheten finns två helt separata hyreshus med 36 lägenheter i respektive hus. Varje hus var en etapp för sig. Arbetet på det första huset påbörjades i augusti 2013. De förhandlade fram hyresavtalet med hyresgästföreningen under våren 2013. Förhandlingen gällde hela fastigheten. Startdatum för de båda etapperna var beroende av att samtycke erhölls från alla hyresgästerna, s.k. hyresgästmedgivande. Om någon eller några hyresgäster hade nekat tillträde, skulle arbetena inte ha kunnat påbörjas i det aktuella huset förrän den processen hade blivit avkla­ rad. Under våren 2013 gick de ut med information till hyresgästerna och hade informationsmöten i grupp och enskilt med hyresgästerna i etapp 1 under april 2013. De fick in hyresgästmedgivandena under maj. Entreprena­ den kunde sedan planenligt starta i augusti 2013. Färdigställandet skedde sedan i mitten av december 2013. I samband med att entreprenaden för hus ett var igång i augusti 2013 gick processen med informationsmöte till hus två igång, inbjudan i augusti, informationsmöten i september. De fick in det sista hyresgästmedgivandet under oktober 2013. De kunde då planera för den andra etappens start till januari 2014. Arbetena på det andra huset på­ börjades i januari 2014 och höll sedan på fram till sommaren. Entreprena­ derna avsynades av parterna och godkändes av dem efter respektive entre­ prenadslut, december 2013 respektive maj 2014. Administrativt och tids­ mässigt hanterades de alltså som två separata projekt. Delegationsprotokoll Av fyra olika delegationsprotokoll från Byggnads- och miljöskyddsnämn­ den i Norrköpings kommun (nämnden) framgår bl.a. följande. Genom beslut den 26 juni 2013 beslutade nämnden att ge startbesked avseende stambyte 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5877-15 I LINKÖPING samt ombyggnad av flerbostadshus på Fastigheten Skolan 9 (Slåttergatan 52-58). Genom beslut den 25 november 2013 beslutade nämnden att ge startbesked avseende stambyte samt ombyggnad av flerbostadshus på Fas­ tigheten Skolan 9 (Slåttergatan 66). Genom beslut den 3 juli 2014 beslutade nämnden att utfärda slutbesked avseende stambyte samt ombyggnad av fler­ bostadshus på Fastigheten Skolan 9 (Slåttergatan 52). Genom beslut den 3 juli 2014 beslutade nämnden att utfärda slutbesked avseende stambyte samt ombyggnad av flerbostadshus på Fastigheten Skolan 9 (Slåttergatan 66). Förvaltningsrättens bedömning Angående förvaltningsrättens prövning Förvaltningsrätten har att pröva om det som SEFAB har anfört i målet inne­ bär att kommunen har brutit mot någon bestämmelse eller allmän princip i LOU och om detta i så fall har medfört att SEFAB har lidit eller kan komma · att lida skada. SEFAB har gjort gällande dels att Byggentreprenören inte har visat erfaren­ het från tre tidigare projekt eftersom bolaget felaktigt har angivit Kv. Skolan som två referensprojekt, dels att produktionskostnaderna för Kv. Skolan etapp 1 respektive Kv. Skolan etapp 2 inte uppgår till minst anbudssumman. SEFAB anser att Byggentreprenörens anbud därmed inte uppfyller samtliga krav. Förvaltningsrätten kommer först att pröva Bolagets invändningar an­ gående antalet referensprojekt. Antalet referensprojekt Förvaltningsrätten konstaterar att det enligt anbudsformuläret är ett obliga­ toriskt krav att tre liknande referensprojekt avslutade inom de fem senaste åren bifogas anbudet. Byggentreprenören har bifogat intyg gällande Kv. 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5877-15 I LINKÖPING Bollen Victoriaskolan, Kv. Skolan etapp 1 och Kv. Skolan etapp 2. Parterna är oense om hur begreppet "referensprojekt" ska förstås samt om Byggent­ reprenörens referensprojekt Kv. Skolan etapp 1 och Kv. Skolan etapp 2 kan anses utgöra två referensprojekt. Förvaltningsrätten konstaterar att det varken i förfrågningsunderlaget eller i LOU finns någon definition av begreppet "ref�rensprojekt". Bedömningen av huruvida Kv. Skolan etapp 1 och Kv. Skolan etapp 2 kan anses vara två olika referensprojekt får därmed göras utifrån en helhetsbedömning av det som framkommit beträffande de utförda arbetena vid Kv. Skolan samt ut­ formningen av förfrågningsunderlaget. Mot bakgrund av att frågan om vad som utgör ett referensprojekt i föreva­ rande fall ska prövas mot det nu aktuella förfrågningsunderlaget bedömer förvaltningsrätten att det som SEFAB anfört om att Byggentreprenören på sin hemsida och i en annan upphandling angivit arbetena inom Kv. Skolan som ett projekt inte utesluter att Kv. Skolan etapp 1 och 2 i förevarande fall kan bedömas som två referensprojekt. Förvaltningsrätten konstaterar att den nu aktuella upphandlingen genomförs enligt reglerna i 15 kap. LOU. Av 15 kap. 2 § LOU e contrario följer att 11 kap. 11 § LOU därmed inte är tillämplig. Förvaltningsrätten anser att det som SEFAB anfört i övrigt inte heller innebär att det med "3 liknande refe­ rensprojekt" i förevarande upphandling måste avses tre olika byggentrepre­ nader. Det har s åledes inte framkommit hinder att bedöma olika etapper inom ramen för en byggentreprenad som olika projekt. Mellan SEFAB och kommunen är det ostridigt bl.a. att det föreligger ett entreprenadkontrakt för Kv. Skolan och att den ekonomiska uppföljningen var gemensam. Arbetena i respektive hus inom Kv. Skolan har emellertid utförts i olika etapper och de två etapperna har tids- och organisationsmäss- 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5877-15 I LINKÖPING igt hanterats separat. Mot denna bakgrund anser förvaltningsrätten att de två etapperna uppfyller kraven för att kunna anses som två olika referensprojekt i förevarande upphandling. Vad SEFAB anfört i denna del innebär därmed inte att det finns skäl för ingripande enligt LOU. Referensprojektens produktionskostnad SEFAB har gjort gällande att produktionskostnaden för Kv. Skolan etapp 1 respektive Kv. Skolan etapp 2 inte uppgår till minst anbudssumman. Bygg­ entreprenören anser att produktionskostnaden på respektive projekt uppgår till minst anbudssumman men har även gjort gällande att detta inte är ett obligatoriskt krav. Som förvaltningsrätten har konstaterat ovan är det enligt anbudsformuläret ett obligatoriskt krav att tre liknande referensprojekt avslutade inom de fem senaste åren bifogas anbudet. I de administrativa föreskrifterna anges sedan att referensprojekt bedöms likvärdigt om produktionskostnaden uppgår till minst anbudssumman. Förvaltningsrätten kan konstatera att de administra­ tiva föreskrifterna inte är formulerade på så sätt att produktionskostnaden ska uppgå till minst anbudssumman för att referensprojektet ska bedömas som likvärdigt. Det anges endast att referensprojektet bedöms likvärdigt om produktionskostnaden uppgår till minst anbudssumman. Det uppställs heller inget krav på att referensprojektens produktionskostnad ska anges i anbudet. Enligt förvaltningsrättens mening går det, mot bakgrund av det ovanstående, inte att av ordalydelsen i de administrativa föreskrifterna dra slutsatsen att ett referensprojekt kommer att bedömas som likvärdigt endast om produkt­ ionskostnaden uppgår till minst anbudssumman. Därutöver kan det konstate­ ras att det obligatoriska kravet inte är formulerat på så sätt att referenspro­ jekten ska vara likvärdiga, utan kravet är att de ska vara liknande. Förvalt­ ningsrätten anser därför att formuleringen i de administrativa föreskrifterna 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 5877-15 I LINKÖPING inte utesluter att kommunen kan komma att bedöma ett referensprojekt som liknande trots att produktionskostnaden på referensprojektet inte uppgår till minst anbudssumman. SEFAB har inte, till stöd för att de av Byggentreprenören åberopade refe­ rensprojekten inte ska bedömas som liknande, anfört någon ytterligare om­ ständighet än att produktionskostnaden understiger anbudssumman. Mot denna bakgrund, samt med beaktande av vad som anförts ovan, anser för­ valtningsrätten att det som SEFAB har anfört inte innebär att kommunen har eftergett eller bortsett från det nu aktuella kravet. Skäl för ingripande enligt LOU föreligger därmed inte. Sammanfattning Vad SEFAB anfört i målet innebär inte att kommunen har brutit mot någon bestämmelse eller allmän princip i LOU på ett sätt som medfört att SEFAB har lidit eller kan komma att lida skada. SEFAB:s ansökan om överprövning ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3109/lD-LOU) Kristina Andre Lilja Föredragande har varit Christine Lindström. �It,i SVERIGES DOMSTOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Bilaga 1 Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Jönköping. Skri­ velsen ska dock skickas eller lämnas till för­ valtningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvalt­ ningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för över­ klagandet för offentlig part räknas från den, dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen ,kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstill­ stånd om 1. detfinnsanledningattbetvivlariktighetenav det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som för­ valtningsrätten har kommit till, 3. detäravviktförledningavrättstillämpning­ en att överklagandet prövas av högre rätt, el­ ler 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står för­ valtningsrättens beslut fast Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att pröv­ ningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet - och om de fortfarande är aktuella - behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e­ postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska änd­ ringen utan dröjsmål anmälas till kammarrät­ ten. 2. den dom/beslut som överklagas med upp­ gift om förvaltningsrättens namn, målnum­ mer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av do­ men/beslutet. Ivissamålfåravtalslutasinnantidenföröver­ klagande av rättens dom eller beslut har löpt ut. Detta gäller mål om överprövning enligt: • lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, • lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster,·eller • lagen (2011:1029) om upphandling på för- svars- och säkerhetsområdet. I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upp­ hävt ett interimistiskt beslut. I vissa fall f'ar avtal slutas omedelbart. Ett överklagande av rättens avgörande f'ar inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 1 6 kapitlet i de ovan angivna lagarna. Behöver Ni fler upplysningar om hur man över­ klagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten. www.domstol.se