LÄNSRÄTTENI STOCKHOLMS LÄN SÖKANDE DOM 2009-08-31 Meddelad i Stockholm Mål nr 11604-09 Rotel 555 Sida 1 (16) Stockholm Spine Center AB, 556561-741l Ombud: Advokat Susanne Wiklund Rosengrens Advokatbyrå i Göteborg AB Box 2523 403 17 Göteborg MOTPART Stockholms läns landsting Ombud: Förbund�jurist Carina Sandin och landstingsjurist Christin Serlow Stockholms läns landsting Box 22550 l 04 22 Stockholm SAKEN Överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling - LOU DOMSLUT Länsrätten avslår ansökan om ingripande enligt LOU. Länsrättens interimistiska beslut av den .5 juni 2009 upphör dänned att gälla. DokJd 445964 Postadress Besöksadress Telefon Telefax 08-561 680 00 08-561 680 01 E-post: lansrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09.00-15:00 115 76 Stockholm Tegeluddsvägen 1 Sida 2 LÄNSRÄTTENI DOM 11604-09 STOCKHOLMS LÄN BAKGRUND, YRKANDE M.M. Stockholms läns landsting (SLL) har genomfört en upphandling av två Ryggcentra, objekt 1327, varav ett centrum ska lokaliseras till de norra länsdelama och ett till de södra länsdelama. Upphandlingen har genom­ förts som en förenklad upphandling. Avseende norra länet tilldelades kontraktet Svensa Rygginstitutet AB (Rygginstitutet) enligt tilldelningsbeslut meddelat den 27 maj 2009. Stockholm Spine Center AB (bolaget) yrkar att upphandlingen ska rättas på så sätt att Svenska Rygginstitutet AB:s (Rygginstitutet) anbud i första hand ska förkastas i kvalificeringsfasen och inte utvärderas och i andra hand att ny utvärdering av anbuden ska företas. Bolaget yrkar i tredje hand att upphandlingen ska göras om. Till stöd för sitt förstahandsyrkande anger bolaget bl.a. följande. SLL har brutit mot principerna om likabehandling och transparens i LOU genom att godkänna Rygginstitutets anbud trots att bolaget inte uppfyllt ställda skall­ krav. I verksamheten ska alltid ingå läkare, kognitiv beteendeterapeut, sjukgyrnnast, kiropraktor, naprapat och kurator, som ska tjänstgöra vid ryggcentrat minst 16 timmar per vecka. Dessa yrkeskategorier ska ingå i det multidisciplinära teamet. Enligt kravspecifikationen är det ett skall­ krav att Ryggcentrat ska ha nära tillgång till ryggkirnrg och psykiater samt att patient som så önskar eller behöver det ska få träffa en ryggkirurg och/eller psykiater efter en väntetid om högst I O dagar. Det är även ett skall-krav att det i verksamheten ska ingå läkare specialistkompetent i re­ habiliteringsmedicin, allmämnedicin eller ortopedi. Även ryggkirurg och psykiater ska vara nära knuten till ryggcentrat. Det framgår inte av Ryggin­ stitutets anbud att det har tillgång till dessa kompetenser eller hur/om det uppfyller det ställda skall-kravet. Rygginstitutet har inte beskrivit om och i LÄNSRÄTTENI STOCKHOLMS LÄN DOM Sida 3 11604-09 så fall på vilket sätt det har dessa resurser knutna till sig och kan garantera att skall-kravet uppfylls. När en upphandlande enhet uppställt ett skall-krav av den karaktär som nu avses är det inte tillräckligt att man godtar endast ett "ja-kryss" till styrkande av uppfyllelsen. Ett minimikrav är att upphand­ lande enheten bildar sig en uppfattning om anbudsgivarens möjligheter att uppfylla kravet genom en bedömning och analys av de uppgifter och be­ skrivningar som anbudsgivaren enligt skall-krav ska foga till anbudet. Rygginstitutet har inte lämnat sådana uppgifter i sitt anbud att skall­ kravupp:fyllelsen kan bedömas och SLL har inte närmare kontrollerat skall­ kravuppfyllelsen. Enligt kravspecifikationen ska anbudsgivaren ingående beskriva hur det multidiciplinära arbetssättet ska bedrivas och uppföljas. Anbudsgivaren ska vidare i anbudet beskriva den i teamet förekommande erfarenheten av multidiciplinäii teamarbete, samt vilka rutiner för teamar­ bete som ska tillämpas. Syftet med efterfrågade beskrivningar måste antas vara att visa på förmåga att uppfylla bl.a. skall-kraven och måste då omfat­ ta alla delar av skall-kraven i respektive avsnitt. Så är inte fallet med Rygginstitutets anbud. Där saknas beskrivning av hur skall-krav avseende rutiner för teamarbete och organisation av verksarnheten avseende olika yrkeskategorier faktiskt ska organiseras och hur tillgång till specialister såsom ryggkirurg och psykiater ska organiseras och säkerställas. SLL har inte visat att man granskat eller bedömt skall-kravsuppfyllelsen annat än genom att godta '�ja-kryss". Det är ett skall-krav att man i verksanilieten ska arbeta med bedömningsverk:tyget EQ-5D vid bedömningssamtalen och redovisningar av dessa. Rygginstitutet har enligt egen uppgift ingen erfa­ renhet alls av att arbeta med detia bedömningsverk:tyg. Beräkningen av bonusersättning enligt avtalet för �jänsten bygger på användandet av be­ dömningsverktyget varför bristfällig kunskap om och erfarenhet av detta kan innebära att anbudsgivare inte korrekt bedömt sitt ekonomiska utfall av uppdraget. LÄNSRÄTTEN I STOCKHOLMS LÄN DOM Sida 4 11604-09 Till stöd för andrahandsyrkandet anger bolaget bland annat följande. SLL har vid utvärdering av kvalitetskriteriema åsatt Rygginstitutet alltför höga kvalitetspoäng. Därigenom har såväl bolaget som Rygginstitutet erhållit högsta poängen för samtliga kvaliteteskriterier, trots att bolaget i flera av­ görande och relevanta delmoment offererat högre kvalitet än Rygginstitu­ tet. Bolagets högre kvalitet borde rätteligen ha medfö1i en högre poäng­ sättning än Rygginstitutets lägre kvalitet. För att kum1a åsätta två anbud samma poäng måste de vara likvärdiga i kvalitetshänseende. Det räcker inte att båda anbuden uppfyller uppställda skall-krav. SLL har inte tilläm­ pat den utvärderingsmodell som angivits i förfrågningsunderlaget utan har undandragit sig att göra den nödvändiga kvalitetsanalysen/utvärderingen alternativt har valt att tillämpa en absolut poängskala där alla som når viss lägsta nivå får högsta poäng och kvalitet därutöver bortses från. Beträffan­ de underkriteriet "Bedömningsrutiner vid intagning" i kravspecifikationen finns en stor kvalitetsskillnad mellan anbuden i det att bolaget har en heh unik sammansättning genom att det på kliniken finns både en stor ryggki­ rurgisk enhet och en stor enhet för multiprofessionell rehabilitering. Bola­ get arbetar med ryggkirurgin som en del av den multiprofessionella rehabi­ literingen. Bolaget kan erbjuda behandling och insatser av fast anställda specialistläkare i rehabiliteringsmedicin, allmänmedicin, psykiatri, ortope­ di, smärtlindring, neurokirurgi och anestesi. Det framgår inte av Rygginsti­ tutets anbud i vilken utsträckning det har egna anställda läkare, eller om det har anställda läkare med olika specialistkompetenser. Läkarinsatser och tillgång till olika specialistfunktioner är bristfälligt beskrivet i Rygginstitu­ tets anbud och det finns inte någon beskrivning av hur ofta läkarinsatser sker. I bolagets anbud beskrivs detta väldigt väl och visar på en mycket hög grad av tillgänglighet och aktivitet av specialistläkare som en naturlig del av rehabiliteringsbedörnningen och rehabiliteringsarbetet. Det innebär en kvalitetsskillnad för bedörnningsrutinerna huruvida ryggkirur­ gi/psykiater och andra specialistkompetenser föms fäst anställda/när­ varande i den dagliga verksamheten eller endast konsulteras "vid behov" LÄNSRÄTTENI STOCKHOLMS LÄN DOM Sida 5 11604-09 och på konsultbasis. Av Rygginstitutets anbud framgår inte om man har anställda läkare eller enbart förlitar sig på konsultläkare. De uppenbara kvalitetsskillnadema mellan bolagets och Rygginstitutets anbud borde vid bedömningen av kvalitetskriteriet ha avspeglat sig genom att bolagets an­ bud rätteligen borde ha tilldelats en högre poäng än Rygginstitutet, således 5 poäng till bolaget och 4 poäng till Rygginstitutet. SLL anför inte något i sak om varför skillnaderna inte är relevanta. Vad gäller underkriteriet "Ar­ betssätt vid rehabiliteringen" så tillhandahåller bolaget en högre kvalitet i efterfrågade delar än den som Rygginstitutet tillhandahåller. Bolaget arbe­ tar med individuellt utformade rehabiliteringar baserade på tre huvudtyper av rehabiliteringsprogram, där de olika specialiteterna arbetar utifrån den enskilda individens behov. I bolagets anbud är väl beskrivet hur rehabili­ teringsprogrammen utformas, hur täta kontakter och möten patienten har, under hur lång tid delarna pågår, hur uppföljningar sker o.s.v. Rygginstitu­ tets anbud lämnar knapphändiga uppgifter om hur kraven enligt detta krite­ rium rent faktiskt kommer att uppfyllas. Konkreta uppgifter om i vilken utsträckning behandlingsmöten sker individuellt och/eller i grnpp och med vilka personalkategorier är lmapphändiga. Rygginstitutets låga pris, som givit dem maximal poäng i prisdelen, måste med nödvändighet innebära att de minskar på antalet terapi- eller behandlingstimmar eller på antalet lä­ karkontakter för patienterna. Denna allmänt kvalitetssänkande faktor synes överhuvudtaget inte ha bedömts eller beaktats vid utvärderingen. Av anbu­ det framgår att Rygginstitutet i hög grad avser att använda medicinskt icke­ skolad personal i rehabiliteringsarbetet. Exempel på detta är att all träning sker i grnpp och leds av hälsopedagoger/friskvårdsledare, att jämföra med bolagets anbud där all träning leds av sjukgymnaster med specialutbildning och vid behov sker individuellt. Bolaget följer upp sina patienter under ett år. Under denna tid har rehabläkaren ansvaret för mediciner och �jukshiv­ ning, ofta kompletterad med fortsatta individuella behandlingar vid behov, hos sjukgymnast, kurator, psykolog etc. Rygginstitutet har enligt anbudet efter rehab-perioden om tre månader endast ett uppföljningsmöte vid år 1 Sida 6 LÄNSRÄTTENI DOM 11604c09 STOCKHOLMS LÄN som de kallar "må-bra-dag". Skillnaderna i anbuden innebär en väsentlig kvalitetsskillnad. Kvalitetsskillnaderna motiverar att Rygginstitutet ges en lägre poäng än bolaget vid utvärderingen. SLL har vid sin utvärdering av anbuden inte bedömt och tagit ställning till dessa stora kvalitetsskillnader. SLL har godtagit Rygginstitutets uppgifter att de uppfyller skall-kravsnivå och har utan närmare analys åsatt anbudet högsta kvalitetspoängen i samt­ liga kategorier. SLL har inte lärnnat någon redogörelse för vad i Rygginsti­ tutets anbud respektive bolagets anbud som motiverat högsta kvalitetspo­ äng eller varför skillnader inte medfört olika poäng. Bolagets 5 poäng bor­ de motsvaras av maximalt 3 poäng för Rygginstitutet. Vad gäller underkri­ teriet "Samverkan med andra aktörer" så har både bolaget och Rygginstitu­ tet stor erfarenhet av att samverka med Arbetsförmedling, Försäkringskas­ sa och arbetsgivare. Vad gäller andra aktörer har bolaget byggt upp ett väl fungerande och unikt samarbete med bl.a. primärvården. Bolaget priorite­ rar också utbildning och forskning för och av sin personal. I Rygginstitu­ tets anbud beskrivs endast begränsade erfarenheter av andra samverkansak­ törer än de traditionella i form av anhöriga, arbetsgivare och försäkrings­ kassa. Rygginstitutet har såvitt framkommit i anbudet inte någon egen forskning eller utbildning och bedriver inte sådant arbete i samverkan med andra aktörer. SLL har tilldelat Rygginstitutet högsta poäng i detta avseen­ de men kan inte motivera vad denna kvalitetsbedömning grundar sig på. Även i detta fall skulle bolaget rätteligen tilldelas 5 poäng och Rygginstitu­ tetmaximalt4poäng. Enavledamöternaiutvärderingsgruppensomut­ värderat anbuden är sekreterare i Vetenskapliga Rådet (VR) som är ett or­ gan som tillsatts för att utvärdera de nuvarande Ryggcentra. Under VR:s verksamhetstid har bl.a. bolaget riktat kritik mot hur verksamheten i VR fungerat. VR har inte fått fortsatt mandat vilket im1ebär att VR läggs ner. Detta har lett till stor irritation i VR. En person som varit verksam i och har representerat en verksamhet som VR är jävig att delta i senare handlägg­ ning av och utvärdering av den anbudsgivare som aktivt medverkat till att den tidigare arbetsplatsen lagts ner. Det kan inte uteslutas att personen vid LÄNSRÄTTENI STOCKHOLMS LÄN DOM Sida 7 11604-09 sina bedömningar låter sig påverkas av vad som tidigare förevarit. Det är i alla fall högst olämpligt att personen deltar, s.k. delikates�jäv. Till stöd för tredjehandsyrkandet anger bolaget bland annat fö�jande. För­ frågningsunderlagets utvärderingsmodell har haft oklara utvärderingskrite­ rier såvitt avser underkriteriema för kvalitet. I upphandlingen lämnas ingen information om hur poängsättningen avseende kvalitetskriteriema avses ske. Inte heller framgår av utvärderingsprotokollet hur en sådan utvärde­ ring har gjorts. En verklig utvärdering av anbuden i olika kvalitetsavseen­ den kan inte genomföras på ett sätt som överensstämmer med likabehand­ lingsprincipen med mindre än att SLL vid utvärdeiingen upprättar ett pro­ tokoll och för respektive kriterium jämför och motiverar skillnader, likhe­ ter, bedömer riskmoment o.s.v. Såsom SLL enligt förfrågningsunderlaget har utformat upphandlingen ska två anbud som är likvärdiga vad gäller kvalitet i olika avseenden tilldelas lika poäng/omdöme. Anbud som uppvi­ sar kvalitetsskillnader ska tilldelas olika poäng/omdömen. För att kunna tilldela båda anbuden samma kvalitetspoäng krävs, med den valda model­ len, att anbuden i allt väsentligt håller samma kvalitetsnivå. I den av SLL utvalda modellen med en 5-gradig skala med omdömena "svagt" - "ut­ märkt" ligger förutsättningen att ett anbud som endast något överstiger miniminivån på vissa avgörande punkter inte kommer att tilldelas samma poäng och bedömning som anbud som innehåller avsevärt högre kvalitets­ nivå. Upphandlingen har utformats med en påstådd ambition att främja en hög kvalitet och kompetens genom att kvalitetskriterier ska tillmätas 70 procent vikt och pris endast 30 procent vikt. Genom förfrågningsunderla­ gets och utvärderingskriteriemas utformning har kvalitetskriteriema satts ur spel och priset har på bekostnad av kvaliteten fått en väsentligt högre viktning än avsett. För anbudsgivare som följer angiven viktning och läg­ ger stor vikt vid att erbjuda hög kvalitet innebär den tillämpade utvärde­ ringsskalan att kvalitetskriterierna urvattnas och i realiteten inte får 70 pro­ cents viktning. I upphandlingen får det stor betydelse när stora skillnader i Sida 8 LÄNSRÄTTENI DOM 11604-09 STOCKHOLMS LÄN kvaliteten inte ger några skillnader i poängsättningen samtidigt som pris­ skillnader får mycket stor poängpåverkan enligt en strikt matematisk mo­ dell. SLL bestrider bifall till ansökan och anför i huvudsak följande. Rygginstitutet uppfyller skall-kraven att ryggcentrat ska ha nära till­ gång till ryggkirurg och psykiater samt att patient som så önskar eller behöver det ska få träffa en ryggkirurg och/eller psykiater efter en väntetid om högst 10 arbetsdagar. I punkterna 8.2, 12.1 och 12.3 i kravspecifikationen anges att anbudsgivaren ska bekräfta att skall­ krav uppfylls. Detta har Rygginstitutet gjmi. Kravspecifikationen in­ nehåller inga krav på närmare beskrivning av hur skall-kravet upp­ fylls. Ett skall-krav att man i verksamheten ska arbeta med bedöm·· ningsverktyget EQ-5D har uppställts. Rygginstitutet har angett att så ska ske och uppfyller härigenom det ställda skall-kravet. Rygginstitutets anbud har utvärderats i enlighet med vad som har an­ getts i förfrågningsunderlaget och erhållit de poäng som anbudet har bedömts uppnå. Omständigheten att bolaget anser att bolagets anbud innebär högre kvalitet i relation till Rygginstitutets anbud innebär inte att bolagets anbud ger bättre kvalitet i förhållande till utvärderingskri­ teriema i upphandlingen. Anbuden har utvärderats på det sätt som framgår av förfrågningsunderlaget. Om andra kriterier än de som an­ ges i förfrågningsunderlaget hade beaktats skulle det strida mot LOU. Genomgående för vad bolaget anför beträffande omständigheter som utgör skillnader i kvalitet är att de av bolaget åberopade omständighe­ terna inte är relevanta vid bedömningen av hur utvärderingskriteriema uppfylls. Vad gäller utvärderingskriterium "Bedörnningsrutiner vid intagning" ska anbudsgivaren enligt kravspecifikationen ange hur bedömning, bedömningssamtal, diagnossättning, beslut om inskriv­ ning, rehabilitering samt utskrivning och remissvar till remittent ska LÄNSRÄTTENI STOCKHOLMS LÄN DOM Sida 9 11604-09 planeras och organiseras. Anbuden har utvärderats i förhållande till denna specificering av kriteriet. Huruvida anbudsgivaren har anställd personal eller konsultläkare anknutna har inget med bedörnningsruti­ ner vid intagning att göra. Beträffande utvärderingskriteriet "Arbets­ sätt vid rehabiliteringen" :framgår av kravspecifikationen bl.a. att an­ budsgivaren ingående ska beskriva hur det multidisciplinära arbetssät­ tet, anpassat till patientens individuella förutsättningar, ska bedrivas och uppfö\jas samt vilka rehabiliteringsmetoder som kommer att an­ vändas och vad den individuella rehabiliteringsplanen omfattar. Bola­ get förutsätter att tillgången till läkarinsatser är av särskild betydelse vid bedömningen av utvärderingskriteriet, vilket inte framgår av de nämnda punkterna i kravspecifikationen. Vad gäller utvärderingskrite­ riet "Samverkan med andra aktörer" så omfattar upphandlingen inte forskning, speciella utvecklingsinsatser, särskilda utbildningar riktade till samverkanspartner eller kompetenshöjning av personalen. Beträf­ fande vad bolaget anfört om Rygginstitutets anbudspris anför SLL att Rygginstitutet har mångårig erfarenhet av rehabilitering och utred­ ningar avseende patienter med besvär från rygg och nacke samt pati­ enter med stressrelaterade besvär. Vidare har Rygginstitutet en stabil ekonomisk ställning. Några skäl till att Rygginstitutet inte skulle till­ handahålla tillräckligt hög kvalitet för att uppfylla skall-kraven eller tillhandahålla en lägre kvalitet på rehabiliteringsarbetet har SLL inte fonnit. Vidare bestrids att jäv förelegat. I utvärderingsgruppen, som har bestått av sex personer, har bl.a. ingått en av SLL anställd �jäns­ teman som har haft i uppdrag att vara seheterare till VR. VR instifia­ des inför staiien av de två ursprungliga ryggcentra för att bidra till utveckling och utvärdering av verksamheterna. Rådet som är utsett och finansierat av SLL har haft en oberoende ställning gentemot ryggcentra. Då verksamhetens utvecklingsfas nu är avslutad kommer rådet att upphöra per den 30 juni 2009. Detta är helt i enlighet med tidigare planering och sker i samband med ryggcentras övergång till Sida 10 LÄNSRÄTTENI DOM 11604-09 STOCKHOLMS LÄN permanent verksamhet i och med de nya avtalen från och med den 1 januari 2010. Vad gäller åberopade brister i förfrågningsunderlaget och utvärde­ ringsmodellen så är det den upphandlande myndigheten som avgör vilken vikt kvalitetskriterierna och pris ska tillmätas samt vilken po­ ängskala som ska tillämpas. Det har tydligt framgått av förfrågnings­ underlaget att pris ska ha en vikt om 30 procent och kvalitet 70 pro­ cent. Det har vidare tydligt framgått vilka underkriterier som ingår i kvalitetsbedömningen och vilken poängskala som kommer att tilläm­ pas. Underkriterierna är dessutom specificerade genom hänvisningar till kravspecifikationen där det anges vad som ska utvärderas. Utvär­ deringsmodellen äJ:· således transparent och förutsebar för anbudsgi­ vama. Det är därutöver inte vare sig möjligt eller lämpligt att i förväg i detalj redovisa vad som krävs för att. uppnå respektive poäng. Avsik­ ten är att anbudsgivama ska utforma egna kreativa lösningar beträf­ fande de utvärderingskriterier som fastställts i förfrågningsunderlaget. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Enligt 1 kap. 9 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantö­ rer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upp­ handlingar på ett. öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. I 16 kap. 2 § LOU föreskrivs att om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU eller någon an­ nan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts. LÄNSRÄTTENI STOCKHOLMS LÄN Utredning i målet DOM Sida 11 11604-09 I punkt 8.2 i kravspecifikationen för upphandlingen anges bl.a. följan­ de. Patienter som bedöms vara i behov av eller så önskar skall få träf-• fä en ryggkirurg och/eller en psykiater efter en väntetid om högst I 0 arbetsdagar. I punkt 9 i kravspecifikationen för upphandlingen anges bl.a. följande. RC skall vid bedörnningstillfället ombesörja att patienten skattar sin hälsorelaterade livskvalitet med frågeformuläret EQ-5D. Patienter som genomgått rehabilitering vid RC skall åter skatta sin livskvalitet vid utskrivningen, normalt efter tre månader, samt tolv månader efter bedörnningsbesöket för uppföljning av rehabiliteringsresultatet. Detta skall göras med frågeformuläret EQ-5D. I punkt 12.1 i kravspecifikationen för upphandlingen anges bl.a. föl­ jande. Anbudsgivaren skall i anbudet beskriva den i teamet förekom­ mande erfarenheten av multidisciplinärt teamarbete. Det skall finnas rutiner som beskriver hur teamarbetet ska fungera. Anbudsgivaren skall i anbudet beskriva vilka rutiner som ska tillämpas. I verksamhe­ ten hos RC skall alltid ingå läkare, kognitiv beteendeterapeut, sjuk­ gymnast, kiropraktor, naprapat och kurator. Ovan nämnda yrkesgrup­ per skall tjänstgöra vid centrat minst 16 timmar per vecka. I det mul­ tidisciplinära teamet skall ingå representanter från samtliga ovan nämnda yrkesgrupper. RC skall ha nära tillgång till ryggkirurg och psykiater. I punkt 12.3 i kravspecifikationen för upphandlingen anges bl.a. föl­ jande. I verksamheten skall ingå läkare specialistkompetent i rehabili­ teringsmedicin, allmänmedicin eller 01iopedi. Även ruggkirurg och psykiater skall vara nära knutna till RC. Det skall finnas en medi­ cinskt ansvarig läkare. I återgivna delar av punkterna 8.2, 9, 12.1 och 12.3 i kravspecifika­ tionen ska anbudsgivarna bekräfta att kraven uppfylls genom att krys­ sa i en ruta benämnd "ja" samt där det anges lämna efterfrågad be­ skrivning. Avseende de delar av kravspecifikationen som enligt punkt 1.15 i an­ budsförfrågan ska utvärderas anges följande. Punkt 8.1 "Bedömningsrutiner vid intagning": Anbudsgivaren ska i anbudet ange hur bedömning, bedömningssamtal, diagnossättning, beslut om inskrivning, rehabilitering samt utskrivning och remissvar till remittent ska planeras och organiseras. Sida 12 LÄNSRÄTTENI DOM 11604-09 STOCKHOLMS LÄN Punkt 2 "Arbetssätt vid rehabiliteringen". Anbudsgivaren ska i anbu­ det ingående beskriva hur det multidisciplinära arbetssättet, anpassat till patientens individuella förutsättningar, ska bedrivas och uppföljas. Punkt 8.2 "Arbetssätt vid rehabiliteringen". Anbudsgivaren ska i an­ budet beskriva vilka rehabiliteringsmetoder som kommer att använ­ das. Punk.i 8.3 "Arbetssätt vid rehabiliteringen". Anbudsgivaren ska i an­ budet beskriva vad den individuella rehabiliteringsplanen omfattar. Punk.i 3 "Motivation av patienten". Anbudsgivaren ska i anbudet ange på vilket sätt man avser motivera och stötta den enskilde, samt i sam­ arbete med denne utarbeta mål för rehabiliteringen. Punkt 13 "RCs samverkan med andra aktörer". Anbudsgivaren ska i anbudet presentera en plan för hur samverkan med andra aktörer ska ske, och med vilka, för att målet med patientens rehabilitering ska uppnås. Länsrättens bedömning En ansökan om överprövning enligt LOU avser frågan huruvida den upp­ handlande myndigheten brutit mot någon av de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU eller någon annan bestämmelse i dem1a lag, samt om det­ ta medfört att leverantör lidit eller kan komma att lida skada. För det fall länsrätten finner att upphandlingen genomförts i strid med LOU och detta medfört att leverantör lidit eller kan komma att lida skada ska domstolen förordna om rättelse alternativt att upphandlingen ska göras om. När det gäller valet mellan rättelse eller att upphandlingen ska göras om har Regeringsrätten i RÅ 2005 ref. 47 uttalat att prövande domstol har, oavsett hur yrkandet utformats, att välja mellan att besluta att upphandling­ en ska göras om eller att den ska rättas. I de fall bristen är att hänföra till det konkurrensuppsökande skedet föreligger dock inte möjlighet till rättel­ se utan upphandlingen ska i dessa fall göras om. LÄNSRÄTTEN I STOCKHOLMS LÄN Utvärderingsmodellen DOM Sida 13 1 1 604-09 Bolaget har anfört att SLL använt en utvärderingsmodell som på grund av sin utfonnning, med poängskala utan angivande av vad som krävs för att erhålla respektive poäng, varit så otydlig att anbudsgivare inte kunnat för­ utse vad som krävts för att få respektive poäng. LOU ger inte närmare besked om hur ett förfrågningsunderlag ska vara utformat eller hur en utvärderingsmodell ska vara konstruerad utöver vad som kan sägas komma till uttryck i 1 kap. 9 § LOU. Reger­ ingsrätten har i RÅ. 2002 ref 50 uttalat att ett förfrågningsunderlag ska vara så klaii och tydligt utfonnat att en leverantör på grundval av för­ frågningsunderlaget kan avgöra vad den upphandlande myndigheten tillmäter betydelse vid upphandlingen och att en utvärderingsmodell ska vara så utfonnad att den är ägnad att leda till ett rättvisande resul­ tat, dvs. att det anbud antas som är det ekonomiskt mest fördelaktiga. Regeringsrätten har i samma rättsfall också uttalat att de skiftande förhållande som råder i det ekonomiska livet gör att förfrågningsun­ derlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade får godtas under förutsättning att de principer som bär upp LOU inte träds för när. Av punkt 1.15 i förfrågningsunderlaget framgår vilka underkriterier beträffande kvalitet som kommer att bedömas, hur dessa viktas i för­ hållande till varandra och vilka faktorer som ska beskrivas i anbudet. Det anges även att poängsättning kommer att ske från 1-5 i respektive underkategori, där betyget 5 motsvarar bedömningen utmärkt. Läns­ rätten finner att utvärderingsmodellen i förfrågningsunderlaget är till­ räckligt tydligt utformad för att en anbudsgivare på grundval av detta kan avgöra vad SLL tillmäter betydelse vid upphandlingen. Vad bola­ get anfört i denna del visar således inte att SLL agerat i strid mot LOU. Sida 14 LÄNSRÄTTEN I DOM 11604-09 Uppfyllande av skall-krav Bolaget har angett att Rygginstitutets anbud ska förkastas då det av anbudet inte framgår att Rygginstitutet uppfyller vissa skall-krav. Vi­ dare har bolaget angett att Rygginstitutet inte har visat att kravet att man i verksamheten ska arbeta med bedörnningsverktyget EQ-5D vid bedömningssamtal och redovisningar av dessa är uppfyllt. Av kravspecifikationen framgår att anbudsgivare genom ett kryss i ja­ ruta ska bekräfta att de uppfyller skall-kraven i punkterna 8.2, 12.1 och 12.3. Detta har Rygginstitutet gjort. Enligt länsrättens mening åligger det inte SLL att vidta vidare utredning för att bekräfta att Rygginstitutet faktiskt uppfyller dessa skall-krav. Vissa skall-krav utgörs även av att anbudsgivaren ska lämna efterfrågad beskrivning. Även detta har Rygginstitutet gjort i sitt anbud. Vad gäller skall­ kravet rörande användande av bedörnningsverktyg framgår att Rygginstitutet genom ett kryss i ja-rutan har bekräftat att de uppfyller kravet. Det aktuella skall-kravet innehåller inget krav på att anbudsgi­ vare ska ha erfarenhet av bedömningsverktyget. Att Rygginstitutet inte har erfarenhet av bedömningsverktyget innebär således inte att de inte uppfyller skall-kravet. Sammanfattningsvis finner länsrätten att vad bolaget anfört inte visar att SLL förfarit felaktigt som utvärderat Rygginstitutets anbud. Poängsättning Bolaget har anfört att bedömningen av anbudens kvalitet inte har ge­ nomförts i enlighet med LOU. Enligt bolaget har Rygginstitutets an­ bud felaktigt åsatts lika höga poäng som bolagets beträffande kvalitet trots att det föreligger väsentliga kvalitetsskillnader mellan bolagets och Rygginstitutets anbud. Rygginstitutet borde enligt bolaget ha er- STOCKHOLMS LÄN LÄNSRÄTTENI STOCKHOLMS LÄN DOM Sida 15 11604-09 hållit en lägre total kvalitetspoäng än den bolaget erhållit. Vidare an­ ser bolaget att en person som deltagit i utvärderingen varit jävig. Länsrätten finner inledningsvis att vad bolaget anfört om jäv inte visar att upphandlingen genomförts i strid mot LOU. Det framgår både av utvärderingsmodellen såsom den beskrivs i för­ frågningsunderlaget och av det faktum att bolaget och Rygginstitutet båda åsatts högsta poäng rörande kriteriet kvalitet att poängsättningen i denna del inte har varit relativ. Poängsättning har således inte skett utifrån en jämförelse mellan anbuden. Det är vidare den upphandlande myndigheten som bestämmer vilken kvalitetsnivå den vill upphandla. Bolaget har utförligt redogjort för i vilka avseenden det anser att det offererat en högre kvalitet än Rygginstitutet. Mot bakgrund av vad som anfö1is i föregående stycke och vid en sanunantagen bedömning finner länsrätten emellertid att vad bolaget anfört inte visar att SLL:s beslut att åsätta både bolagets och Rygginstitutets anbud högsta poäng rörande kvalitet skulle vara felaktigt och i strid mot LOU. Sammanfattning Sammanfattningsvis finner länsrätten att vad bolaget anfö1i inte visar att SLL brutit mot bestämmelserna i LOU. Grund för åtgärd enligt 16 kap. 2 § första stycket LOU föreligger därmed inte. Bolagets ansökan om överprövning ska således avslås. LÄNSRÄTTENI STOCKHOLMS LÄN DOM GAR, se bilaga (DV 3109/la) Sida 16 11604-09 Rådman Föredragande har varit länsrättsnotarien Jessica Mettävainio. SVERIGES DOMSTOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga länsrättens beslut skall skriva till Karru.narrätten i Stockl1olm. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till länsrätten. Överklagandet skall ha ko1nmit in till länsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagandet för offentligpart räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivel­ sen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande skall kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. K.arru.narrätten läm.11ar prövningstill­ stånd om det är av vikt för ledning av rättstil­ lämpningen att överklagandet prövas, anled­ ning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten korru.nit eller det annars finns syn­ nerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står läns­ rättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövnings­ tillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande skall innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom skall adress och telefonnummer till arbets­ platsen och eventuell annan plats där kla­ ganden kan nås för delgivning läm.11as om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i må­ let. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att aninälan snarast görs till kammarrätten, 2. det beslut som överklagas med uppgift om länsrättens nam.11, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av länsrättens beslut som kla­ ganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen skall vara undertecknad av klagan­ den eller hans ombud. Adressen till länsrätten framgår av beslutet. Om klaganden anlitar om­ bud skall denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt nam.11, adress och telefon­ nurru.ner. Bilaga co0 0C"l www.domstol.se