Dok.Id 232683 Postadress Box 53197 400 15 Gšteborg Besšksadress Sten Sturegatan 14 Telefon Telefax 031 - 732 70 00 031 - 711 78 59 E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se Expeditionstid mŒndag Ð fredag 08:00-16:00 Bergkvarabuss AB, 556294-9973 Box 853 391 28 Kalmar MOTPART Gšteborgs Universitet, 202100-3153 Box 100 405 30 Gšteborg SAKEN …verpršvning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU ___________________ DOMSLUT FšrvaltningsrŠtten avslŒr bolagets begŠran om att universitetet ska underrŠttas om att fšrlŠngd avtalsspŠrr rŒder. FšrvaltningsrŠtten avslŒr ansškan. 1 F…RVALTNINGSR€TTEN I G…TEBORG S…KANDE DOM 2013-11-25 Meddelad i Gšteborg MŒl nr 10012-13 E Avdelning 2 Enhet 21 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 10012-13 E I G…TEBORG BAKGRUND Gšteborgs universitet (universitetet) har genomfšrt en upphandling av bussresor, dnr EUI 13 007. Upphandlingen har genomfšrts med ett šppet fšrfarande och Šr uppdelad i tvŒ delomrŒden. Av tilldelningsbeslut den 6 september 2013 framgŒr att universitetet valt att fšr bŒda delomrŒdena anta Nettbuss AB som leverantšr. YRKANDEN M.M. Bergkvarabuss AB (bolaget) ansšker om šverpršvning och yrkar att upphandlingen ska gšras om. Bolaget anfšr i huvudsak fšljande. Upphandlingen har skett i strid med 1 kap. 9 € LOU genom att utvŠrderingsmodellen strider mot proportionalitetsprincipen med konsekvens att bolaget lidit eller kan komma att lida skada. UtvŠrderingskriteriet Miljšledningsarbete strider mot likabehandlings- och proportionalitetsprinciperna. Det Šr implementeringen av ett dyrt administrativt system som utvŠrderas snarare Šn det faktiska miljšarbete som bedrivs i arbetsgivarens verksamhet. Ett faktum som inte torde vara universitetets mŒl med det stŠllda kravet. Proportionalitetsprincipen innebŠr att alla ŒtgŠrder som vidtas ska vara nšdvŠndiga och lŠmpliga med hŠnsyn till de mŒl som efterstrŠvas. Det ska sŒledes fšreligga ett rimligt fšrhŒllande mellan det efterstrŠvade mŒlet och det stŠllda kravet. Kravet mŒste vara rimligen Šgnat att Œstadkomma det efterstrŠvade mŒlet, vilket det inte kan anses vara i detta fall. Vidare Šr viktningen mycket tung, Œtta procent, vilket kan stŠllas i relation till vinstnivŒn inom branschen som i bŠsta fall ligger pŒ fem procent. Viktningen blir dŠrfšr helt avgšrande fšr framgŒng i upphandlingen. Bolaget har som mŒl att infšra ISO 14001 men arbetet Šr omfattande och det finns ingen mšjlighet att inom ramen fšr upphandlingens tidsfrist fŒ en sŒdan certifiering av deras 2 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 10012-13 E I G…TEBORG miljšledningssystem eller miljšsŠkring fšr att pŒ sŒ sŠtt fŒ 50 poŠng av de 100 mšjliga. Kravet pŒ certifiering av extern part istŠllet fšr objektiv utvŠrdering av bolagets nuvarande system strider mot likabehandling och proportionalitet. Universitetet vŠrderar inte de reella miljšeffekterna sŒsom biodrivmedel, avgasrening och tvŠttplats lika hšgt som ett miljšledningssystem, utan till mellan tvŒ och fem procent vardera. Rimligen borde dessa vŠrderats hšgre eller rŠttare sagt borde certifieringen vŠrderats betydligt lŠgre fšr att mšjligen kunna anses som rimlig. Vidare begŠr bolaget att fšrvaltningsrŠtten ska meddela universitetet att fšrlŠngd avtalsspŠrr har intrŠtt. Det saknas skŠl fšr att fšrvaltningsrŠtten ska upphŠva den fšrlŠngda avtalsspŠrren. Universitetet anser att bolagets ansškan ska avslŒs med hŠnsyn till att 1) bolagets invŠndningar och motiveringar inte Šr tillrŠckligt tydliga eftersom bolaget inte klargjort vari bristerna ligger samt pŒ vilket sŠtt bolaget kunnat lida skada som kan hŠnfšras till bristerna, 2) miljškraven Šr fšrenliga med 1 kap. 9 € LOU, oavsett om brister anses fšreligga, samt 3) bolaget inte kan anses ha lidit nŒgon skada. Universitetet anfšr i huvudsak fšljande. Universitet har i upphandlingen stŠllt bl.a. miljškrav av olika slag enligt 6 kap. 7 € LOU samt 12 kap. 1 € LOU. Detta har universitetet gjort eftersom det har att fšlja externa miljškrav fšr den egna verksamheten, men Šven pŒ grund av att universitetet har upprŠttat interna styrdokument som ska gŠlla fšr bl.a. anskaffning av varor och tjŠnster. Dessutom har universitetet sett šver bussbranschens eget miljšarbete. Bedšmningen av det enskilda miljškravets utformning, relevans och lŠmplighet fšr efterfrŒgad vara/tjŠnst utgŒr sŒledes frŠmst frŒn branschens eget miljšarbete. Som exempel kan nŠmnas tillŠmpliga certifieringar inom branschen, euroklassnivŒ, tillŠmpliga fordonsrelaterade miljškrav, miljšstyrningsrŒdets rekommendationer samt uppgifter frŒn de leverantšrer som universitetet har haft kontakt med. Universitetet har en 3 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 10012-13 E I G…TEBORG egen miljšenhet som Šr vŠl insatt i, och bevakar, sŒvŠl myndighetens eget miljšarbete som miljšarbetet pŒ nationell nivŒ inom olika branscher avseende certifieringar miljšledningssystem, miljšmŠrkningar, miljšpolicys m.m. UtvŠrderingskraven i fšrfrŒgningsunderlagets avsnitt 5.3.3 Šr inte konkurrenshŠmmande, utan tydliga, likabehandlande, relevanta och proportionerliga. Priskraven Šr viktade till 80 procent och miljškraven till totalt 20 procent. Kraven Šr inte uteslutningsgrundande och syftar inte till att premiera arten av ett visst Óadministrativt systemÓ. Syftet med kraven Šr Œ ena sidan att visa anbudsgivaren att universitetet Šr mŒn om att branschen som helhet fortsŠtter att ta ett stort miljšansvar och Œ andra sidan att i stšrsta mšjliga utstrŠckning likabehandla anbudsgivare som bedriver olika miljšarbeten i branschen. Det senare syftet avser kravets poŠngindelning. Ett tredjepartscertifierat miljšledningssystem och andra riktade miljšinvesteringar fšr att minska miljšpŒverkan innebŠr de facto hšgre kostnader och strŠngare krav pŒ dokumentation, tekniskt underhŒll, eventuella inkšp, arbetets omfattning och uppfšljning. Av den anledningen Šr det mer likabehandlande, men ocksŒ mer rimligt ur konkurrens- och affŠrssynpunkt, att ge hšgre poŠng till den verksamhet som har gjort sŒdana omfattande miljšinvesteringar eftersom kostnaden fšr detta arbete sannolikt inverkar pŒ anbudsgivarens offererade priser i stšrre utstrŠckning. I annat fall skulle en anbudsgivare som gšr omfattande miljšinvesteringar alltid ha minst incitament till att medverka i offentliga upphandlingar, dvs. om miljšarbetet inte har tagits hŠnsyn till i upphandlingen, vilket Šven motverkar branschens utveckling inom miljšomrŒdet. Om en anbudsgivare inte skulle fŒ kravets maximala poŠng, kan denne mycket vŠl komma i frŒga som leverantšr eftersom kravet Šr fšrhŒllandevis lŒgt viktat jŠmfšrt med upphandlingens švriga krav, sŠrskilt vid jŠmfšrelse av tilldelningskriteriet pris (80 procent) och miljš (20 procent). Kontraktstilldelningen sker sŒledes frŠmst utifrŒn leverantšrens 4 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 10012-13 E I G…TEBORG pris. Av denna anledning bšr eventuella brister hŠnfšrliga till miljškraven bedšmas som ringa och inte kunnat motivera att upphandlingen gšrs om i sin helhet. Detta gŠller i Šn stšrre mŒn om ansškan avser ett specifikt miljškrav och inte samtliga miljškrav. Det Šr dock inte tydligt i bolagets ansškan vilket eller vilka miljškrav som bolaget invŠnder emot. Bolaget har sannolikt inte lidit nŒgon skada som Šr hŠnfšrliga till miljškravets utformning eftersom dennes placering till Œtta tiondelar grundas pŒ offererade priser. Bolagets slutliga position i utvŠrderingen beror snarare pŒ hšgre priser Šn brister i kravets utformning. €ven om samtliga anbudsgivare getts noll poŠng fšr kravet ifrŒga eller om kravet inte funnits med šver huvudtaget hade bolaget inte kommit ifrŒga som leverantšr. Vidare kan de invŠndningar som bolaget har uppgett inte anses tillrŠckligt tydliga eftersom de inte tydligt klargšr vari bristerna ligger. En upphandlande myndighet mŒste ges mšjlighet att stŠlla rimliga och relevanta krav pŒ en verksamhets faktiska miljšarbete utifrŒn den etablerade metoder som finns fšr en anbudsgivare i strŠvan att uppnŒ ett sŠrskilt verksamhetmŒl. Kravens utformning och innehŒll saknar relevans i skadefrŒgan. Kravet Šr likabehandlande pŒ sŒ sŠtt att det inte fŠster vikt vid ett specifikt miljšledningssystem eller vem som faktiskt certifierade det och inte heller Šr det oproportionerligt ur kostnadssynpunkt eller utifrŒn branschens utveckling inom miljšomrŒdet. DOMSK€L TillŠmpliga bestŠmmelser Enligt 1 kap. 9 € LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantšrer pŒ ett likvŠrdigt och icke-diskriminerande sŠtt samt genomfšra upphandlingar pŒ ett šppet sŠtt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om šmsesidigt erkŠnnande och proportionalitet iakttas. 5 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 10012-13 E I G…TEBORG Av 1 kap. 9 a € LOU framgŒr att upphandlande myndigheter bšr beakta miljšhŠnsyn och sociala hŠnsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverer detta. Enligt 12 kap. 1 € LOU ska en upphandlande myndighet anta antingen 1. det anbud som Šr det ekonomiskt mest fšrdelaktiga fšr den upphandlande myndigheten, eller 2. det anbud som innehŒller det lŠgsta priset. Vid bedšmningen av vilket anbud som Šr det ekonomiskt mest fšrdelaktiga, ska myndigheten ta hŠnsyn till olika kriterier som Šr kopplade till fšremŒlet fšr kontraktet, sŒsom pris, leverans- eller genomfšrandetid, miljšegenskaper, driftkostnader, kostnadseffektivitet, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stšd. Enligt 16 kap. 4 € LOU fŒr efter ansškan av en leverantšr som anser sig ha lidit eller kunna komma att lida skada allmŠn fšrvaltningsdomstol šverpršva en upphandling och giltigheten av ett avtal som har slutits mellan en upphandlande myndighet och en leverantšr. Av 16 kap. 6 € LOU framgŒr att om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundlŠggande principerna i 1 kap. 9 € LOU eller nŒgon annan bestŠmmelse i denna lag och detta medfšrt att leverantšren lidit eller kan komma att lida skada, ska rŠtten besluta att upphandlingen ska gšras om eller att den fŒr avslutas fšrst sedan rŠttelse har gjorts. Av fšrarbetena framgŒr avseende mšjligheten till miljšhŠnsyn vid upphandling bl.a. fšljande. Direktivet medger att upphandlande myndigheter Šven kan stŠlla miljškrav som utvŠrderingskriterier (tilldelningsgrunder) inom ramen fšr en bedšmning av vilket anbud som Šr det mest fšrdelaktiga anbudet. Dessa kriterier mŒste vara kopplade till fšremŒlet fšr upphandlingen. GemenskapsrŠttsreglerna utgšr dock hinder 6 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 10012-13 E I G…TEBORG fšr ett sŒdant kriterium i den mŒn det inte Šr fšrenat med krav som gšr det mšjligt att sŠkerstŠlla en verklig kontroll av att den information som lŠmnats i anbuden var korrekt (prop. 2006/07:128 s. 197). FšrfrŒgningsunderlaget Av fšrfrŒgningsunderlaget framgŒr bland annat fšljande. 1. Inbjudan 1.1 Inbjudan till upphandling 1.1.3 Omfattning Uppdraget omfattar hyra av bussar med fšrare. Det kan vara fšr resor av skiftande karaktŠr, allt frŒn transporter till och frŒn olika evenemang som konferenser och kortare dagsturer, till lŠngre resor inom Sverige eller utomlands. Bussresorna avser resor bŒde fšr stora och smŒ grupper. Upphandlingen Šr uppdelad i tvŒ delomrŒden och det Šr fritt att lŠmna anbud pŒ ett eller pŒ bŒda omrŒdena. DelomrŒde 1 bestŒr av bussresor med bussar fšr 1-29 personer. DelomrŒde 2 bestŒr av bussresor med bussar fšr 30-60 personer. 3. AnbudshandlŠggning 3.1 AnbudsutvŠrdering 3.1.1. AnbudsutvŠrdering Ð ekonomiskt mest fšrdelaktiga Fšrst pršvas att anbuden uppfyller administrativa krav och de krav som stŠlls pŒ anbudsgivaren (2. Administrativa bestŠmmelser och 4. Pršvning av anbudsgivare). De anbud som gŒr vidare kommer att handlŠggas pŒ fšljande sŠtt: Steg 1: Pršvning att offererad produkt uppfyller samtliga obligatoriska krav (5. Kravspecifikation). 7 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 10012-13 E I G…TEBORG Steg 2: UtvŠrdering av anbuden enligt fšrfrŒgningsunderlaget och dŠri angivna kriterier (5.3 DelomrŒde 1 Ð Bussresor med bussar fšr 1-29 personer och 5.4 DelomrŒde 2 Ð Bussresor med bussar fšr 30-60 personer): DelomrŒde 1: Bussresor med bussar fšr 1-29 personer: A. Pris 80 % Ð 5 .3.1 Pris Ð DelomrŒde 1 B. Miljš 20 % - 5.3.3 Miljš Ð DelomrŒde 1 Varje kriterium poŠngsŠtts i systemet TendSign med poŠng mellan 0 och 100 och viktas dŠrefter enligt fšljande formel: TotalpoŠng = (A x 0,8) + (B x 0,2). DelomrŒde 2: Bussresor med bussar fšr 30-60 personer: A. Pris 80 % Ð 5.4.1 Pris Ð DelomrŒde 2 B. Miljš 20 % - 5.4.3 Miljš Ð DelomrŒde 2 Varje kriterium poŠngsŠtts i systemet TendSign med poŠng mellan 0 och 100 och viktas dŠrefter enligt fšljande formel: TotalpoŠng = (A x 0,8) + (B x 0,2). UtvŠrderingen av anbud kommer att ske efter viktningsmodell Ð Relativ viktning. Den relativa viktningsmodellen bygger pŒ att pris jŠmfšrs mellan anbuden. De ekonomiskt mest fšrdelaktiga anbuden utses genom att upphandlaren anger priskriterie/r och kvalitetskriterie/r och viktar dessa sinsemellan. LŠgst pris tilldelas maxpoŠng medan švriga priser tilldelas poŠng i fšrhŒllande till det lŠgsta anbudspriset. I systemet tilldelas det lŠgsta priset 100 poŠng. Anbudspriset kommer att baseras pŒ utvŠrderingsresor med olika busstorlekar. De olika resorna viktas i betydelse vid utvŠrderingen. Viktningen innebŠr att priset fšr varje resa multipliceras med viktningsprocenten. 8 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 10012-13 E I G…TEBORG 5. Kravspecifikation 5.3.3. UtvŠrdering av Miljš Ð DelomrŒde 1 respektive 5.4.3 UtvŠrdering av Miljš Ð DelomrŒde 2 5.3.3.1 respektive 5.4.3.1 Miljšledningsarbete Markera det alternativ nedan som stŠmmer šverens med anbudsgivande fšretag (fasta svarsalternativ). 100 poŠng: Anbudsgivaren har ett certifierat miljšledningssystem enligt ISO 14001, EMAS eller motsvarande. 50 poŠng: Anbudsgivaren Šr miljšsŠkrad med andrapartssystem (branschspecifikt miljšledningssystem eller motsvarande). 0 (noll) poŠng: ges om anbudsgivaren inte har nŒgot certifierat miljšledningssystem eller andrapartssystem. Viktning: 8 %. 5.3.3.2 respektive 5.4.3.2 Biodrivmedel Hur stor del av fordonen som kommer att omfattas av uppdraget Šr typgodkŠnda fšr att drivas pŒ biodrivmedel? (LinjŠr skala, 0-100%). Viktning 5 %. VŠnligen bifoga en fordonsfšrteckning som innehŒller teknisk information om fordonen fšr att verifiera ovanstŒende (Ja/Nej svar). 5.3.3.3 respektive 5.4.3.3 Avgasrening Hur stor andel av fordonen som omfattas av uppdraget uppfyller lŠgsta utslŠppskrav motsvarande Euro V alternativt fordon med eftermonterad utrustning som minst uppfyller motsvarande utslŠppsnivŒ? (LinjŠr skala, 0-100%). Viktning 5 %. 5.3.3.4 respektive 5.4.3.4 TvŠttplats Fordonen bšr tvŠttas pŒ tvŠttplats som har slam- och oljeavskiljare och efterfšljande rening med krav pŒ provtagning frŒn kommun eller 9 10 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 10012-13 E I G…TEBORG motsvarande. Efterfšljande rening kan uteslutas om provtagning visar att mŠngdkraven i NaturvŒrdsverkets Branschfaktablad FordonstvŠttar, utgŒva 1 2005 och kommunala krav som finns fšr utslŠpp till kommunenes avloppsanlŠggning uppfylls. AnvŠnder anbudsgivaren tvŠttplatser som uppfyller ovanstŒende? (Ja/Nej svar) Ja: 100. Nej:0. Viktning: 2 %. Av Resultatrapport Bussresor EUI 13/007 framgŒr bland annat fšljande. Fšr delomrŒde 1 har Nettbuss AB tilldelats 91,3 totalpoŠng, Ellšs Buss AB 89,0 totalpoŠng och Bergkvarabuss Aktiebolag 86,2 totalpoŠng. Fšr delomrŒde 2 har Nettbuss AB tilldelats 89,5 totalpoŠng, Ellšs Buss AB 88,8 totalpoŠng och Bergkvara Aktiebolag 86,7 totalpoŠng. Fšr respektive delomrŒde har utvŠrderingskriterium Pris viktats med 80 procent och Miljš med 20 procent. FšrvaltningsrŠttens bedšmning FšrlŠngd avtalsspŠrr I och med att bolagets ansškan om šverpršvning kom in till domstolen i tid fšrlŠngdes avtalsspŠrren automatiskt enligt 16 kap. 8 € LOU. Genom att universitetet fšrelades att svara pŒ ansškan fick universitetet reda pŒ den fšrlŠngda avtalsspŠrren. Det Šr dŠrfšr onšdigt att sŠrskilt underrŠtta universitetet om den fšrlŠngda avtalsspŠrren. Bolagets begŠran om att universitetet ska underrŠttas om fšrlŠngd avtalsspŠrr ska dŠrfšr avslŒs. Ansškan om šverpršvning En fšrutsŠttning fšr att fšrvaltningsrŠtten ska besluta om ŒtgŠrder enligt LOU Šr att den upphandlande myndigheten har brutit mot nŒgon 11 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 10012-13 E I G…TEBORG bestŠmmelse i eller nŒgon av de principer som anges i lagstiftningen och att sškanden till fšljd av detta lidit eller kan komma att lida skada. I mŒl om ingripande enligt LOU gŠller som huvudprincip att den part som gšr gŠllande att en upphandling Šr felaktig pŒ ett klart sŠtt ska ange pŒ vilka omstŠndigheter denne grundar sin talan och att domstolens pršvning bšr begrŠnsas till de grunder som parten Œberopar (R 2009 ref. 69). Bolaget anfšr att utvŠrderingsmodellen strider mot likabehandlings- och proportionalitetsprincipen genom utvŠrderingskriteriet miljšledningssystem. Likabehandling Principen om likabehandling innebŠr att alla leverantšrer ska ges sŒ lika fšrutsŠttningar som mšjligt. Alla mŒste t.ex. fŒ den information som Šr av relevans fšr upphandlingen vid samma tillfŠlle (prop. 2006/07:128 s 132). Den modell som anvŠnds vid utvŠrdering av vilket anbud som Šr det ekonomiskt mest fšrdelaktiga ska vara utformad sŒ att den Šr Šgnad att leda till ett rŠttvisande resultat. Med viktning fšrstŒs att det inbšrdes fšrhŒllandet mellan utvŠrderingskriterierna anges. Inget hindrar att sŠrskild vikt lŠggs vid olika underkriterier till ett angivet utvŠrderingskriterium, sŒ lŠnge detta inte medfšr en fšrŠndring av de utvŠrderingskriterier som faststŠllts i fšrfrŒgningsunderlaget (jfr EG-domstolens avgšrande C-331/04 [ATI], punkt 32). Det framgŒr av fšrfrŒgningsunderlaget pŒ vilket sŠtt poŠngtilldelning och viktning skulle komma att ske samt hur universitetet avsŒg att tilldela poŠng fšr miljšledningssystem. Av fšrfrŒgningsunderlagets avsnitt 5.3.3.1 och 5.4.3.1 framgŒr pŒ vilket sŠtt miljšledningssystem utvŠrderas genom 12 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 10012-13 E I G…TEBORG poŠngsŠttning och viktning. Det fŒr dŠrmed anses kŠnt fšr anbudsgivarna pŒ vilka grunder poŠngen skulle komma att fšrdelas. Av tilldelningsbeslutet framgŒr att universitetet har fšrdelat ett fšr anbudsgivarna redan kŠnt antal poŠng pŒ de bedšmningsgrunder som finns angivna i fšrfrŒgningsunderlaget. Bolaget har tilldelats noll poŠng till fšljd av uppgiften av bolaget att det inte har nŒgot poŠnggrundande miljšledningssystem. Vad bolaget nu anfšr ger inte skŠl fšr annan bedšmning Šn att anbudsgivarna kunnat utlŠsa och fšrstŒ hur ett konkurrenskraftigt anbud ska formuleras. Bolaget har inte heller i švrigt visat att universitetet vid utvŠrdering och poŠngsŠttning skulle ha frŒngŒtt de kriterier och krav som anges i fšrfrŒgningsunderlaget eller att fšrfarandet inneburit att kravet pŒ likabehandling i LOU har Œsidosatts. Proportionalitetsprincipen Proportionalitetsprincipen innebŠr att den upphandlande enheten i en upphandling inte fŒr stŠlla stšrre krav pŒ leverantšren eller leveransen Šn vad som behšvs och vad som fŒr anses vara ŠndamŒlsenligt fšr upphandlingen. Kraven ska sŒledes ha ett naturligt samband med och stŒ i proportion till det behov som ska tŠckas (prop. 2006/07:128 s. 132). Av fšrarbeten (prop. 2006/07:128 s. 197) och EU-praxis framgŒr att miljšhŠnsyn kan beaktas vid utvŠrderingen fšr att identifiera det ekonomiskt mest fšrdelaktiga anbudet, fšrutsatt att kravet Šr kopplat till upphandlingsfšremŒlet. EU-domstolen har uttalat att bestŠmmelserna inte ska tolkas sŒ att samtliga kriterier som den upphandlande myndigheten tillŠmpar fšr att faststŠlla det ekonomiskt mest fšrdelaktiga anbudet ska vara av rent ekonomisk art. Det kan nŠmligen inte uteslutas att faktorer som inte Šr av rent ekonomisk art kan pŒverka ett anbuds vŠrde fšr den upphandlande myndigheten. En myndighet fŒr sjŠlv vŠlja de tilldelningskriterier som ska tillŠmpas under fšrutsŠttning att kriterierna 13 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 10012-13 E I G…TEBORG har ett samband med kontraktsfšremŒlet, inte ger myndigheten en obegrŠnsad valfrihet, uttryckligen anges i kontraktshandlingarna eller i meddelandet om upphandling samt Šr fšrenliga med alla grundlŠggande principer och sŠrskilt ickediskrimineringsprincipen (jfr EU-domstolens avgšrande C-513/99 [Concordia] p 53 och 69). FrŒga Šr sŒledes om utvŠrderingskriteriet miljšledningssystem har ett naturligt samband med och stŒr i proportion med det behov som ska tŠckas. Bolaget anfšr att villkoret miljšcertifiering inte kan anses vara Šgnat att Œstadkomma det efterstrŠvade mŒlet och att villkoret innebŠr endast en utvŠrdering av administrativa system. Av fšrfrŒgningsunderlaget och tilldelningsrapporten framgŒr att kravet pŒ miljšledning viktas till Œtta procent fšr respektive delomrŒde och att švriga miljškrav viktas till sammanlagt tolv procent, varigenom miljškraven sammantaget Šr viktade till tjugo procent i utvŠrderingen. FšremŒlet fšr upphandlingen, dvs. busstransporter, gšr att miljšhŠnsyn fŒr anses ha stor betydelse och Šr motiverat att beakta vid upphandlingen. Villkoren fšr utvŠrderingen av miljšledningssystem Šr rimliga och relevanta samt stŒr i proportion till de tjŠnster som ska tillhandahŒllas, eftersom universitetet dŠrigenom ska kunna bedšma vilket som Šr det ekonomiskt mest fšrdelaktiga anbudet. Vad bolaget anfšr om kostnader fšr infšrande av miljšledningssystem och vinstnivŒn inom branschen ger inte skŠl fšr att gšra nŒgon annan bedšmning. Sammanfattningsvis har bolaget, utifrŒn de omstŠndigheter bolaget klart grundar sin talan pŒ, inte visat att upphandlingen bryter mot nŒgon bestŠmmelse i eller nŒgon av de principer som anges i LOU. Det saknas dŠrfšr skŠl fšr ett ingripande med stšd av LOU. Bolagets ansškan ska alltsŒ avslŒs. 14 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 10012-13 E I G…TEBORG HUR MAN …VERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3109/1B LOU) Urban Karlsson RŒdman Fšredragande i mŒlet har varit fšrvaltningsrŠttsnotarien sa Wallin. Den som vill šverklaga fšrvaltningsrŠttens beslut ska skriva till KammarrŠtten i Gšteborg. Skrivelsen ska dock skickas eller lŠmnas till fšrvaltningsrŠtten. …verklagandet ska ha kommit in till fšrvaltningsrŠtten inom tre veckor frŒn den dag dŒ klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig fšrhandling, eller det vid en sŒdan fšrhandling har angetts nŠr beslutet kommer att meddelas, ska dock šverklagandet ha kommit in inom tre veckor frŒn den dag domstolens beslut meddelades. Tiden fšr šverklagandet fšr offentlig part rŠknas frŒn den dag beslutet meddelades. Om sista dagen fšr šverklagandet infaller pŒ lšrdag, sšndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyŒrsafton rŠcker det att skrivelsen kommer in nŠsta vardag. Fšr att ett šverklagande ska kunna tas upp i kammarrŠtten fordras att pršvningstillstŒnd meddelas. KammarrŠtten lŠmnar pršvningstillstŒnd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som fšrvaltningsrŠtten har kommit till, 2. det inte utan att sŒdant tillstŒnd meddelas gŒr att bedšma riktigheten av det slut som fšrvaltningsrŠtten har kommit till, 3. det Šr av vikt fšr ledning av rŠttstillŠmpningen att šverklagandet pršvas av hšgre rŠtt, eller 4. det annars finns synnerliga skŠl att pršva šverklagandet. Om pršvningstillstŒnd inte meddelas stŒr fšrvaltningsrŠttens beslut fast. Det Šr dŠrfšr viktigt att det klart och tydligt framgŒr av šverklagandet till kammarrŠtten varfšr man anser att pršvningstillstŒnd bšr meddelas. Skrivelsen med šverklagande ska innehŒlla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska ocksŒ anges samt eventuell annan adress dŠr klaganden kan nŒs fšr delgivning. Om dessa uppgifter har lŠmnats tidigare i mŒlet Ð och om de fortfarande Šr aktuella Ð behšver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e- postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om nŒgon person- eller adressuppgift Šndras, ska Šndringen utan dršjsmŒl anmŠlas till kammarrŠtten. 2. den dom/beslut som šverklagas med uppgift om fšrvaltningsrŠttens namn, mŒlnummer samt dagen fšr beslutet, 3. de skŠl som klaganden anger till stšd fšr en begŠran om pršvningstillstŒnd, 4. den Šndring av fšrvaltningsrŠttens dom/beslut som klaganden vill fŒ till stŒnd, 5. de bevis som klaganden vill Œberopa och vad han/hon vill styrka med varje sŠrskilt bevis. Adressen till fšrvaltningsrŠtten framgŒr av domen/beslutet. I mŒl om šverpršvning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom omrŒdena vatten, energi, transporter och posttjŠnster fŒr avtal slutas innan tiden fšr šverklagande av rŠttens dom eller beslut har lšpt ut. I de flesta fall fŒr avtal slutas nŠr tio dagar har gŒtt frŒn det att rŠtten avgjort mŒlet eller upphŠvt ett interimistiskt beslut. I vissa fall fŒr avtal slutas omedelbart. Ett šverklagande av rŠttens avgšrande fŒr inte pršvas sedan avtal har slutits. FullstŠndig information finns i 16 kapitlet i de ovan angivna lagarna. Behšver Ni fler upplysningar om hur man šverklagar kan Ni vŠnda Er till fšrvaltningsrŠtten. www .domstol.se Bilaga 1 HUR MAN …VERKLAGAR - PR…VNINGSTILLSTND DV 3109/1B ¥LOU 2013-06 ¥ Producerat av Domstolsverket