FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I LINKÖPING 2017-11-27 Meddelad i Linköping SÖKANDE Stanley Security Sverige AB, 556076-0737 Box 12545 102 29 Stockholm MOTPART Migrationsverket, 202100-2163 Slottsgatan 81-82 601 70 Norrköping SAKEN Mål nr 6917-17 KONl(t,. __ - - ···-- Överprövning av upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upp­ handling (LOU) 1 A1ld Dnr KSllr MIIII 21)11-11- 2 8 FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår ansökan om överprövning. Dok.Id 305655 Postadress Box 406 581 04 Linköping Besöksadress Brigadgatan 3 Telefon Telefax 013-25 11 00 013-25 11 40 E-post: forvaltningsrattenilinkoping@dom.se v1vvw.forvaltningsrattenilinkoping.domstol.se Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:00 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 6917-17 I LINKÖPING 2 .. .. BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M. Migrationsverket genomför upphandlingen Person/arm 3.2.1-2017-40304 (upphandlingen). Upphandlingen utgör ett ramavtal med en leverantör och genomförs genom öppet förfarande enligt LOU. Tilldelningsgrund är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utifrån lägst pris. Migrationsverket har i tilldelningsbeslut den 1 september 2017 antagit anbud lämnat av Of­ fentlig Säkerhet i Sverige AB. Anbudet från Stanley Security (Bolaget) har placerats på tredje plats i upphandlingen. Bolaget ansöker nu om överprövning av upphandlingen och yrkar att en ny utvärdering ska genomföras där anbuden från Offentlig Säkerhet i Sverige AB (OSAB) samt Sensec Aktiebolag (Sensec) inte beaktas. Migrationsverket motsätter sig bifall till ansökan. VAD PARTERNA SAMMANFATTNINGSVIS ANFÖRT Bolaget Migrationsverket har i upphandlingen ställt upp ett obligatoriskt krav på att leverantör ska vara certifierad enligt SSF 136:4 eller motsvarande norm inom EU samt att om en certifierad leverantör önskar använda en underleve­ rantör som larmcentral så måste även underleverantören vara certifierad enligt SSF 136:4 eller motsvarande norm inom EU. Ett anbud som inte upp­ fyller detta krav i upphandlingen måste förkastas. På Stöldskyddsföreningens hemsida framgår en uttömmande lista över certi­ fierade larmcentraler i Sverige och på denna lista finns varken OSAB eller Sensec upptagna. De har således inte uppfyllt det obligatoriska kravet i 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 6917-17 punkten 1.5.3 Specifikation och Migrationsverket har därför varit skyldigt att förkasta de båda anbuden. Det saknar härvidlag betydelse om OSAB eller Sensec i sina anbud har an­ givit en underleverantör som larmcentral, och detta även om underleverantö­ ren är certifierad. OSAB har angivit företaget Nokas som underleverantör och larmcentral. Att Nokas är certifierade saknar emellertid betydelse då det av upphandlingsunderlaget och "Frågor och svar" framgår att detta endast är tillåtet under förutsättning att också huvudleverantören är certifierad. Detta då det obligatoriska kravet är att leveratören ska vara certifierad larmcen­ tral. Eftersom varken OSAB eller Sensec är certifierade larmcentraler skulle deras anbud rätteligen ha förkastats. Att så är fallet framgår även av praxis. Förvaltningsrätten i Stockholm har i dom den 29 april 2015 i mål nr 17557-14 uttalat föijande beträffande ett företag som inte var auktoriserade (i detta fall för att utföra personskydds­ tjänster), men som hade en underleverantör som var auktoriserad: "Förvaltningsrätten anser att bestämmelserna i lagen om bevakningsföretag innebär att ett bevakningsföretag måste ha auktorisation för samtliga verk­ samhetsslag som företaget ingår avtal om att tillhandahålla." Att ett företag ett inte är auktoriserat kan således inte läkas genom tillhanda­ hållandet av en auktoriserad underleverantör. Förvaltningsrätten i Jönköping uttrycker sig ännu tydligare i domstolens avgörande den 26 april 2017: "Mot bakgrund av det ovan sagdafinner förvaltningsrätten att det av lagen (1974:191) om bevakningsföretag följer sådana uttryckliga förutsättningar som Securitas gör gällande, dvs. att det saknas lagliga förutsättningar för I LINKÖPING 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 6917-17 ett bevakningsföretag att lämna anbud och tilldelas avtal avseende sådan bevakningsverksamhet som det inte har egen auktorisation för. Detta gäller även om leverantören har för avsikt att anlita underleverantör som har re­ levant auktorisation." Mot bakgrund av det ovan anförda skulle Migrationsverket rätteligen ha förkastat OSAB:s och Sensecs anbud (se även Förvaltningsrättens i Uppsala dom den 5 oktober 2017 i mål nr 4409 - 4410-17 E). Migrationsverket påstår att det av 14 kap. 6 § LOU framgår att företag får åberopa andra företags kapacitet. Detta är korrekt i sak. Hela första mening­ en i första stycket av 14 kap. 6 § lyder dock enligt följande: "En leverantör får för ett visst kontrakt åberopa andra företags kapacitet för att uppfylla krav som avser ekonomisk ochfinansiell ställning eller tek­ nisk och yrkesmässig kapacitet enligt 1 § första stycket 2 och 3" (Bolagets understrykning). Det är således endast kapacitet enligt 14 kap. 1 § första stycket punkterna 2 och 3 LOU som en leverantör har möjlighet att åberopa. Av 14 kap. 1 § första stycket LOU framgår följande: "En upphandlande myndighet får i upphandlingen ställa krav på att leve­ rantörerna ska vara kvalificerade i vissa avseenden. Kraven får avse endast 1. behörighet att utöva yrkesverksamhet enligt 2 §, 2. ekonomiskochfinansiellställningenligt3och4§§,eller 3. teknisk och yrkesmässig kapacitet enligt 5 § " (Bolagets understryk­ ning). Behörighet att utöva yrkesverksamhet är således inte möjligt att åberopa genom en annan leverantör utan måste vara uppfyllt av huvudleverantören. I LINKÖPING 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 6917-17 Behörighet att utöva yrkesverksamhet är således inte en åberopbar kapacitet. Av 14 kap. 2 § LOU framgår vad som avses med behörighet att utöva yr­ kesverksamhet. "Ett krav enligt 1 § första stycket 1 får innebära att leverantören ska J. vara registrerad i ett aktiebolags-, handels- eller föreningsregister el­ ler motsvarande register som förs i den stat där leverantörens verk­ samhet är etablerad, eller 2. haettsådanttillståndellervaramedlemiensådanorganisationsom, när upphandlingen avser en tjänst, krävs för att leverantören ska kunna tillhandahålla tjänsten i den stat där leverantören är etablerad" (Bolagets understrykning). OSAB och Sensec har, ostridigt, inget sådant tillstånd eftersom de saknar sådan certifiering och auktorisation som Migrationsverket har kravställt. Migrationsverket har således inte haft någon möjlighet att, utan att bryta mot LOU, utvärdera anbuden från OSAB och Sensec och tilldela kontrakt till OSAB eftersom 14 kap. 6 § LOU inte möjliggör åberopande av annan leverantör för uppfyllande av behörighet att utöva yrkesverksamhet. I tillägg till uttrycklig lagtext framgår det även av praxis att auktorisation inte är en åberopbar kapacitet, utan är hänförlig till anbudsgivarens egen kompetens. Kammarrätten i Göteborg skriver följande i dom den 17 mars 2017 i mål n r 6073-13. "Ett sådant krav [på auktorisation] tar sikte på anbudsgivarens kompetens och innebär således inte att denne ska ha en viss kapacitet för att kunna utföra tjänsten". Det är således inte möjligt att, för uppfyllande av krav i en upphandling, åberopa någon annans behörighet att utöva yrkesverksamhet. I LINKÖPING FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 6917-17 I LINKÖPING Migrationsverket tycks dock mena att en domstols bedömning i ett upp­ handlingsmål är begränsad till upphandlingslagama. Bolaget menar att dis­ krepansen mellan att ett ingånget avtal till följd av en offentlig upphandling och lag (1974:191) om bevakningsföretag ska prövas inom ramen för LOU, om ett eller flera krav som framgår av lag (1974:191) om bevakningsföretag är en del av upphandlingsdokumenten, beträffande förevarande upphandling till och med som ett obligatoriskt krav. Bedömningen görs inom ramen för LOU, även om kravet i upphandlingsdokumenten är relaterat till annan lag­ stiftning, vilket för övrigt är vanligt förekommande. Sammanfattningsvis så utvisar upphandlingsdokumenten i upphandlingen att det är leverantören som ska inneha certifiering och att detta krav inte kan uppfyllas av en underleverantör. Att Migrationsverket inte har begärt in be­ vis om certifiering saknar härvid betydelse eftersom att det är klarlagt, och dessutom vitsordat, att såväl OSAB och Sensec saknar certifiering. Om det är Migrationsverkets inställning att det är möjligt, i strid med upphandlings­ dokumentens ordalydelse, att uppfylla kravet genom åberopande av under­ leverantör, vilket bestrids, så innebär detta att upphandlingsdokumenten inte är förenliga med 14 kap. 6 § LOU och dessutom är i strid med praxis på området. Migrationsverket har brutit mot principerna om likabehandling och transpa­ rens genom att utvärdera anbud från OSAB och Sensec och genom att anta anbudet från OSAB, trots att detta anbud inte uppfyller samtliga obligato­ riska krav. Om det inte vore för Migrationsverkets överträdelse av bestäm­ melserna i LOU hade Bolaget istället tilldelats kontraktet i upphandlingen. Migrationsverket Förvaltningsrätten i Malmö skriver i en dom den 20 oktober 2016 i mål nr 6555-16 (hänvisning till den äldre versionen av LOU): 6 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 6917-17 "För att ett ingripande enligt LOU överhuvudtaget ska bli aktuellt krävs det, enligt 16 kap. 6 § LOU, att den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU eller någon annan bestäm­ melse i LOU Detta oavsett om det följer av lagen (1974:191) om bevak­ ningsföretag att bevakningsföretag inte får bedriva verksamhet att bevaka enskild person för dennes skydd utan tillstånd enligt lagen. Diskrepans mel­ lan ett ingånget avtal till följd av en offentlig upphandling och lagen om bevakningsföretag prövas inte inom ramen för LOU Frågan i målet är så­ ledes om staden har brutit mot bestämmelserna i LOU" Förvaltningsrätten fann att något upphandlingstekniskt skäl för ingripande inte förelåg och avslog ansökan. Den av Bolaget åberopade domen i mål nr 17557-14 från Förvaltningsrätten i Stockholm rör inte en överprövning av en upphandling och saknar relevans i sammanhanget. Frågan rörde om en tillsynsmyndighet haft fog för att före­ lägga ett företag att vidta vissa åtgärder eller inte. Domen i mål nr 5838-16 från Förvaltningsrätten i Jönköping, som Bolaget också hänvisar till, rör en upphandling med bl.a. ett skall-krav som innefat­ tade att bevis om att anbudsgivama innehade erforderliga tillstånd och auk­ torisationer som krävdes för att utföra uppdragen enligt den aktuella förfrå­ gan skulle bifogas anbudet. Migrationsverkets nuvarande upphandling sak­ nar motsvarande skall-krav med beviskrav. Beträffande Förvaltningsrätten i Uppsalas dom i mål nr 4409-17 önskar Mi­ grationsverket framföra följande. I det målet fanns det i upphandlingsdoku­ mentet ett uttalat krav på egen auktorisation och domen är därför inte direkt jämförbar. Det anförs också i domen att frågan inte har avgjorts i praxis och att olika tolkningar har gjorts i olika underrättsdomar. I LINKÖPING FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 6917-17 I LINKÖPING När det gäller den åberopade domen från Kammarrätten i Göteborg i mål nr 6073-13 avser den en upphandling där den sökande åberopade att det i för­ frågningsunderlaget ställts krav på att anbudsgivaren bl.a. ska inneha en auktorisation att bedriva bevakning av enskild person för dennes skydd. Domstolenfanninteskälattingripa. Frågansomprövadesvaromdenupp­ handlande myndigheten kunde ha som krav att anbudsgivaren innehade auk­ torisation. Detta var alltså tillåtet enligt domen. Detta mål rör inte den frågan (utan snarare om den upphandlande myndig­ heten måste ha ett sådant krav) och 6073-13 är därför inte relevant. Vidare är den vinnande leverantören OSAB inte ett bevakningsföretag och omfattas därför inte av lagen om bevakningsföretag. OSAB behöver ingen särskild auktorisation för att administrera själva larmen, ge support m.m. 14 kap. 1 § lagen om offentlig upphandling (2016:1145), LOU, handlar om vilka kvalificeringskrav som får (inte ska) ställas. Att 14 kap. 1 § p 1 inte finns med i 14 kap. 6 § betyder att anbudsgivare inte automatiskt har rätt att använda underleverantör för att uppfylla ett sådant krav, oavsett vad som står i upphandlingsdokumentet. Syftet är att ha ett rättsligt ramverk så att en upphandlande myndighet inte mot sin vilja tvingas acceptera ett anbud som hänvisar till underleverantör här. Det innebär emellertid inte ett förbud mot att tillåta underleverantör för detta kvalificeringskrav, så länge det framgår av upphandlingsdokumentet, ev. kompletterat av "Frågor och svar", samt att principerna om likvärdighet och icke-diskriminering följs. Så har skett i denna upphandling. Enligt upphandlingsdokumentet (och fråga 3 i "Frågor och svar") är det till­ låtet att ha en underleverantör som larmcentral. Enligt punkten 1.5.3 Speci­ fikation i upphandlingsdokumentet är det själva larmcentralen som ska vara auktoriserad och uppfylla kraven enligt SSF 136:4. Svaret på fråga 1 i "Frå­ gor och svar" ska läsas tillsammans med punkten 1.5.3 Specifikation i upp- 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 6917-17 I LINKÖPING handlingsdokumentet och fråga 3 i "Frågor och svar". Dessutom finns det inget förbud mot att leverantören innehar auktorisering/certifiering genom underleverantör. OSAB använder Nokas som underleverantör för larmcen­ tralen och Nokas har den kravställda certifieringen. Sensec har också angett en underleverantör med den kravställda certifieringen som larmcentral. Av det ovan sagda föijer att Bolaget inte förmått visa att OSAB och Sensec brister i skall-kravuppfyllnad i upphandlingen. Varken utvärderingen eller upphandlingsdokumentet strider mot transparens- och likabehandlingsprin­ cipen. Migrationsverket har inte brutit mot någon grundläggande princip i 4 kap. 1 § eller någon annan bestämmelse i LOU. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Rättslig reglering Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömse­ sidigt erkännande och proportionalitet (4 kap. I § LOU). Om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundläg­ gande principerna i 4 kap. 1 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts (20 kap. 6 § LOU). En leverantör får för ett visst kontrakt åberopa andra företags kapacitet för att uppfylla krav som avser ekonomisk och finansiell ställning eller teknisk och yrkesmässig kapacitet enligt I § första stycket 2 och 3. När kapaciteten gäller sådana utbildnings- och yrkeskvalifikationer som avses i 15 kap. 11 § 9 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 6917-17 7 får leverantören dock endast åberopa ett annat företags kapacitet om det företaget också kommer att utföra den tjänst eller byggentreprenad för vil­ ken kapaciteten krävs (14 kap. 6 § första stycket LOU). Förvaltningsrättens bedömning För att ett ingripande enligt LOU ska bli aktuellt krävs det, enligt 20 kap. 6 § LOU, att upphandlande myndighet antingen har brutit mot de grundläg­ gande principerna i 4 kap. 1 § eller någon annan bestämmelse i LOU. Huruvida krav i upphandlingen står i strid med annan lag, t.ex. lagen om bevakningsföretag, kan därmed inte bli föremål för vidare prövning. Av punkten 1.5.3 Specifikation under avsnitt "1.5 Krav på tjänsten" i upp­ handlingsdokumentet framgår följande. "Leverantören ska ha en larmcentral. Larmcentralen ska vara auktoriserad och uppfylla kraven enligt SSF 136:4." Av "Frågor och svar" framgår följande av fråga 1 och 3: Fråga 1: Ni efterfrågar att leverantören ska ta emot och förmedla larm med hjälp av tekniska hjälpmedel vid en s.k. larmcentral. För att få bedriva be­ vakning med tekniska hjälpmedel skall man vara auktoriserat bevakningsfö­ retag med särskilt krav för verksamhetsslaget larmcentral. Alla bevaknings­ företag måste ha tillstånd (auktorisation) av länsstyrelsen, se lag (1974:191) om bevakningsföretag, förordningen (1989:149) om bevaknings­ företag, RPSFS 2012:18-FAP 579-2. Vidare framgår det av RPSFS 2012:18-FAP 579-2 att detfinns ett särskilt krav för auktorisation av larm­ centraler som innebär att larmcentral även ska vara certifierad som larm­ central enligt SSF 136:4 eller motsvarande norm inom Europeiska Unionen I LINKÖPING 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 6917-17 eller kunna antas uppfylla sådana krav. Vår tolkning för att kraven enligt ovan ska uppfyllas är att den leverantör som tilldelas kontrakt i upphand­ lingen är certifierad som larmcentral enligt SSF 136:4 eller motsvarande norm inom Europeiska Unionen eller kunna antas uppfylla sådana krav. Ar det upphandlarens tolkning och således ett krav i denna förfrågan att för att tilldelas kontraktet krävs att leverantören är auktoriserad larmcentral?" Svar: "Ja, leverantören ska i denna efterfrågade helhetstjänst vara certifie­ rad enligt SSF 136:4 eller motsvarande norm inom EU" Fråga 3: "[...] Har vi uppfattat det korrekt att en larmcentral kan vara en underleverantör?" Svar: "Ja, det är ok att ha larmcentral som underleverantör under förut­ sättning att underleverantören godkänns av Migrationsverket och i övrigt följer vad som sägs i upphandlingsdokumentationen." Vid tolkning av i ett upphandlingsdokument uppställt kravs innebörd bör den upphandlande myndigheten ges ett visst tolkningsföreträde förutsatt att den upphandlande myndighetens tolkning inte innebär en överträdelse av unionsrättens principer, i synnerhet transparensprincipen (se Kammarrättens i Jönköping dom i mål nr 2225-16). Förvaltningsrätten konstaterar att det uppställda obligatoriska kravet i punkten 1.5.3 Specifikation i upphand­ lingsdokumentet tillsammans med svaren på frågorna 1 och 3 i "Frågor och svar" inte ger stöd för den av Bolaget förordade tolkningen att det är an­ budsgivaren som måste vara auktoriserad och certifierad. Förvaltningsrätten finner mot bakgrund av den språkliga formuleringen i punkten 1.5.3 Specifi­ kation och det som angivits i "Frågor och svar" att kravet på auktorisation och certifiering riktar sig mot anbudsgivarens larmcentral och kan uppfyllas såväl av anbudsgivaren själv som av en kontrakterad underleverantör. I LINKÖPING 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 6917-17 Den vinnande leverantören OSAB använder sig av sin underleverantör No­ kas för att uppfylla kravet på larmcentral. Det är i målet ostridigt att Nokas innehar den efterfrågade auktorisationen och certifieringen. Även Sensec har angett en underleverantör med den kravställda certifieringen som larm­ central. OSAB och Sensec uppfyller därmed det aktuella uppställda obliga­ toriska kravet i upphandlingen genom åberopande av annans kapacitet. Förvaltningsrätten har därefter att pröva Bolagets invändning om att för det fall det är möjligt att uppfylla ovan nämnt krav genom åberopande av under­ leverantör så innebär detta att upphandlingsdokumenten inte är förenliga med 14 kap. 6 § LOU och dessutom är i strid med praxis på området. Bestämmelsen i 14 kap. 6 § LOU som reglerar möjligheten att åberopa an­ nans kapacitet avser att underlätta för små och medelstora företag att delta i offentlig upphandling och därmed öppna upp för en så bred konkurrens som möjligt. Bestämmelsen är till för att säkerställa anbudsgivares rätt att åbe­ ropa andra företags ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet för att uppfylla obligatoriska krav i en upphandling. Mot bakgrund av det bakom­ liggande syftet med bestämmelsen konstaterar förvaltningsrätten att även om det saknas en uttrycklig rätt enligt 14 kap. 6 § LOU för anbudsgivare att åberopa extern kapacitet av nu aktuellt slag så kan detta inte anses innebära att den upphandlande myndigheten är förhindrad att tillåta detta, så länge det framgår tydligt av upphandlingsdokumentet. Den lagtolkning som Bolaget framfört i denna del kan således enligt förvaltningsrätten inte motivera något ingripande enligt LOU. Inte heller de rättsfall som Bolaget har åberopat i målet ger stöd för Bolagets tolkning då dessa avser begränsningar enligt annan lagstiftning än LOU samt upphandlande myndigheters möjlighet att inskränka rätten att åberopa annans kapacitet. Sammanfattningsvis föreligger inte skäl för ingripande enligt LOU på av Bolaget anförda grunder. Ansökan ska i enlighet härmed avslås. I LINKÖPING 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 6917-17 I LINKÖPING HUR MAN ÖVERKLAGAR Information om hur man överklagar finns i bilaga 1 (DV 3109/lD LOU). Tomas Kjellgren Rådman Föredragande jurist: Andrea Ritzer. SVERIGES DOMSTOLAR www. domstol.se HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Bilaga Den som vill överklaga förvaltningsrättens avgörande ska skriva till Kammarrätten i Jönköping. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Adressen till förvaltningsrätten framgår av avgörandet. Överklagandet ska ha kommit in till förvalt­ ningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av avgörandet. Om avgör­ andet har meddelats vid en muntlig förhand­ ling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när det kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag som avgörandet med­ delades. För offentlig part räknas tiden för över-klagande alltid från den dag avgörandet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommar­ afton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Prövningstillstånd i kammarrätten För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövnings­ tillstånd om 1. detfinnsanledningattbetvivlariktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. detinteutanattsådanttillståndmeddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Överklagandets innehåll Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1 . Klagandens person- eller organisations­ nummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobil­ telefon. Även adress och telefonnummer till arbetsplatsen ska anges, samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om klaganden anlitar ombud, ska om­ budets namn, postadress, e-post-adress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om samtliga ovan nämnda person- eller adressuppgifter har lämnats tidigare i målet och fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om någon uppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. uppgift om det avgörande som över­ klagas - förvaltningsrättens namn, mål­ nummer samt dagen för avgörandet, de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, den ändring av förvaltningsrättens avgörande som klaganden vill få till stånd, 3. 4. www.domstol.se 2. 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Forts. nästa sida Avtal före laga kraft i vissa mål I vissa mål får avtal slutas innan tiden för överklagande av rättens avgörande har löpt ut. Detta gäller mål om överprövning enligt • ling, lagen (2007:1091) om offentlig upphand­ • områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, lagen (2007:1092) om upphandling inom • försvars- och säkerhetsområdet, lagen (2011:1029) om upphandling på • koncessioner, lagen (2016:1147) om upphandling av • ling, eller lagen (2016:1145) omoffentligupphand­ • försörjningssektorerna lagen (201 6 : 1 1 46) om upphandling inom I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upp­ hävt ett interimistiskt beslut. I vissa fall får avtal slutas omedelbart. Ett överklagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 1 6 kapitlet i de ovan fyra förstnämnda lagarna och i 20 kapitlet i de två sistnämnda lagarna. Ytterligare information Behöver ni fler upplysningar om hur man överklagar kan ni vända er till förvaltnings­ rätten. ;::,C-< � www.domstol.se { t j '