LÄNSRÄTTEN I NORRBOTTENS LÄN
SÖKANDE
DOM Mål nr 2008-04-01 485-0SE
Sida 1 (16)
  Meddelad i Luleå
Rotel 1
 IT-Arkitekterna Konsult i Stockholm AB, 556511-6125 Norrlandsgatan 15, 111 43 Stockholm
Ombud: Erika Sanfridsson, c/o Tenders in Europa AB Snickaregatan 20, 582 26 Linköping
MOTPART
Sametinget
AdolfHedinsgatan 58, 981 33 KIRUNA
SAKEN
KONKURRENSVERKET
2008 -04- 0 3. >
Avd
Dnr
Doss Al<tbll
            (
Ansökan om överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphand­ ling, LOU
IT-Arkitekterna Konsult i Stockholm AB (IT-Arkitekterna) ansöker hos länsrätten om överprövning av Sametingets den 25 januari 2008 annonserad upphandling - Nytt handläggarstödssystem för hantering av prisstöd-i vil­ ken enligt tilldelningsbeslut den 22 februari 2008 C9re source AB tilldelats uppdraget.
Länsrätten har i beslut den 29 februari 2008 förordnat att upphandlingen inte får avslutas innan något annat beslutats.
IT-Arkitekterna yrkar i första hand att utvärderingen skall rättas och i andra hand att skall göras om samt anför till utveckling av sin talan bl.a. följande. På grund av otydligheten i för:frågningsunderlaget om hur anbuden skulle utvärderas och på grund av att Sametinget använt underkriterier viktnings­ koefficienter som ej angivits i för:frågningsunderlaget bör upphandlingen inte avslutas innan rättelse gjorts. Upphandlande enheter måste vid upp­ handling följa de grundläggande principer om bland annat transparens och förutsebarhet som ställs i EG-direktivet. Därav följer att de krav och utvär­ deringsmodeller som ställs i ett förfrågningsunderlag skall följas. I anbuds-
   Dok.Id 42780
Postadress
Box 849 971 26 Luleå
Besöksadress
Skeppsbrogatan 41
Telefon Telefax
0920-29 54 90 0920-29 54 98
E-post: lansratteninorrbotten@dom.se http://www.dom.se/lansratten_i_norrbottens_lan/
Expeditionstid
måndag - fredag 09:00-12:00
13 :00-16:00
  
  LÄNSRÄTTEN I DOM NORRBOTTENS LÄN 2008-04-01
inbjudan punkt 3.3 "Anbudsprövning" anges utvärderingsmodell samt hur de olika utvärderingskriteriema ska viktas. Utvärderingsmodellen är tydligt och konkret angiven. Av angiven utvärderingsmodell framgår att inkomna anbud ska utvärderas enligt följande:
Kriterium 1: Ekonomi,Högsta betyg ges de anbud som bedöms erbjuda lägsta totala utvecklings- och driftskostnad.
Kriterium 2: Produktkvalitet, Högsta betyg ges de anbud som bedöms erbju­ da högsta produktkvalitet i följande slutliga leveransobjekt:
• Kriterium 2a: systemets funktionella, tekniska och pedagogiska egenska­ per och till vilken nivå dessa uppfyller angiven kravbild.
Kriterium 2b: användarutbildningens funktionella och pedagogiska innehåll och till vilken nivå detta uppfyller angiven kravbild.
Kriterium 2c: serviceåtagandets och driftstjänstens funktionella innehåll och till vilken nivå detta uppfyller angiven kravbild
Kriterium 3: Genomförandekvalitet - högsta betyg ges de anbud som bedöms erbjuda högsta kvalitet i uppdragets organisation, arbetsstruktur och tidsplanering via en bedömning av till vilken nivå detta uppfyller angi­ ven kravbild. Kriterierna ovan har följande inbördes vikt.
Kriterium 1: 35 %, Kriterium 2: 45 %, Kriterium 2a: 25 % Kriterium 2b: 5 %, Kriterium 2c: 15 %, Kriterium 3: 20 % Sammanräkning av utvärderingen redovisas under punkt 2.2.2 i tilldel­ ningsbeslutet. I beräkningen har anbudsgivamas anbud erhållit poäng som motsvarar procent, dvs. summa max poäng totalt är 100. Följaktligen så är då högsta möjliga poäng för respektive utvärderingskriterium:
Kriterium 1: 35 % = 35 poäng Kriterium 2: 45 % = 45 poäng
Kriterium 2a: 25 % = 25 poäng, Kriterium 2b: 5 % = 5 poäng Kriterium 2c: 15 % = 15 poäng, Kriterium 3: 20 % = 20 poäng
Av sammanräkningen framgår bland annat att IT-Arkitekterna är den av anbudsgivama som ska erhålla och har erhållit högst poäng beträffande utvärderingskriterium 1. Anbudsgivarna har tilldelats poäng avseende utvärderingskriterium 1 enligt följande:
Sida 2 485-08E
            
 <
<
LÄNSRÄTTEN I DOM NORRBOTTENS LÄN 2008-04-01
A nbud nr 1, Infodata Applicate AB 2,92 poäng, Anbud nr 2, Core Source AB 14,58 poäng, Anbud nr 3, Agio System & Kompetens 17,50 poäng Anbud nr 5, BIT BnearIT 20,42 poäng, Anbud nr 6, IT-Arkitekterna 26,25 poäng.
I anbudsinbjudan punkt 3.3 "Anbudsprövning" anges beträffande Ut­ värderingskriterium 1: Kriterium 1: Ekonomi, Högsta betyg ges de an­
bud som bedöms erbjuda lägsta totala utvecklings- och driftskostnad. Högsta betyg skall alltså ges till den anbudsgivare vars anbud bedöms erbju­ da lägsta totala utvecklings- och driftskostnad. IT-Arkitekternas anbud har av Sametinget ansetts vara det anbud som bedömts erbjuda lägsta totala utvecklings- och driftskostnad. Det framgår av att ingen annan anbudsgi­ vare tilldelats högre poäng avseende utvärderingskriterium 1. IT- Arkitek­ terna har dock inte tilldelats högsta poäng, 35 poäng, avseende utvärde­ ringskriterium 1 vilket enligt vad som anges i anbudsinbjudan skulle ha gjorts. IT-Arkitekternas anbud har bedömts erbjuda lägsta totala utveck­ lings- och driftskostnad. Då skall IT-Arkitekternas anbud tilldelas högsta poäng avseende utvärderingskriterium 1, dvs. 35 poäng. Det normala förfa­ randet vid poängsättning och beräkning av olika anbuds inbördes förhål­ lande vad gäller priser/kostnader är att det "billigast" anbudet ges högsta betyg och att högsta betyg vid den relativa beräkningen motsvarar 100 %. Övriga anbud ges sedan poäng i relation till hur mycket dyrare deras anbud är i förhållande till det billigaste anbudet. Relationen anges i procent som sedan kan användas för att beräkna respektive anbuds poäng. Av den i tilldelningsbeslutet redovisade poängen framgår att Sametinget bedömt de oli- ka anbudens relativa förhållande avseende utvärderingskriterium 1 enligt följande:
Anbud nr 6,( IT-Arkitekterna)
Anbud nr 5,
Anbud nr 3,
Anbud nr 2,( Core Source AB)
Anbud nr 1,
Sida 3 485-08E
    < <
    26,25 poäng = 100 %
20,42 poäng = 17,50 poäng = 14,58 poäng = 2,92 poäng =
77,79 % (20,42/26,25) 66,67 % (17,50/26,25) 55,54 % (14,58/26,25) 11,12 % (2,92/26,25)
      
LÄNSRÄTTEN I DOM NORRBOTTENS LÄN 2008-04-01
Då det i anbudsförfrågan otvetydigt anges att det anbud som bedöms erbjuda lägsta totala utvecklings- och driftskostnad skall tilldelas högsta poäng ska IT-Arkitekternas anbud, för att i anbudsinbjudan angiven ut­ värderingsmodell skall följas, tilldelas 35 poäng. Övriga anbuds poäng avse­ ende utvärderingskriterium 1 ska då relateras till den högsta poängen en­ ligt följande.
Sida 4 485-0SE
 Anbud nr 6, (IT-Arkitekterna) Anbud nr 5,
Anbud nr 3,
Anbud nr 2, (Core Source AB) Anbud nr 1,
35 poäng = 100 %
27,23 poäng = (35 x 77,79 %) 23,33 poäng = (35 x 66,67 %) 19,44 poäng = (35 X 55,54 %) 3,89 poäng = (35 x 11,12 %)
  Då denna, korrekt, beräknade poäng avseende utvärderingskriterium 1 adde­ ras till den poäng som anbuden erhållit avseende övriga utvärderingskrite- rier ges följande beräkning av den totala poängen:
Anbud Anbud nr 1,
Anbud nr 2, (Core Source AB) Anbud nr 3,
Anbud nr 5,
Anbud nr 6, (IT-Arkitekterna)
Kriterium 1 3,89
19,44
Totalt 45,56 61,11
Kriterium 2 Kriterium 3
29,67 12
27,67 14
16 52,33
 23,33
27,23   23,33 10 60,56
18 9 62
  I och med att Sametinget inte följt angivna utvärderingsmodell så har IT­ Arkitekternas anbud rangordnats som 3:a. Hade Sametinget följt den angivna utvärderingsmodellen skulle IT-Arkitekternas anbud rangordnats som 1:a och tilldelats avtalet. - Skada - Sametingets frånsteg från den i anbudsinbju­ dan angivna utvärderingsmodellen har inneburit att IT-Arkitekterna vål­ lats skada. IT-Arkitekternas anbud har enligt Sametingets tilldelningsbeslut vara det anbud som bedöms erbjuda lägsta totala utvecklings- och driftskost­ nad och skulle om i anbudsinbjudan angivna utvärderingsmodell följts tillde­ lats avtalet. IT-Arkitekterna yrkar att länsrätten ålägger Sametinget att rät-
         13
35

   LÄNSRÄTTEN I DOM NORRBOTTENS LÄN 2008-04-01
ta utvärderingen så att den följer i anbudsinbjudan angiven utvärde­ ringsmodell och tilldelar IT-Arkitekterna avtalet.
Sametinget bestrider IT-Arkitekternas yrkanden samt anför bl.a. följan­ de. Ett förfrågningsunderlag ska vara utformat på ett sådant sätt så att det inte bryter mot de gemenskapsrättsliga principerna, dvs. likabehandlings­ principen, principen om ickediskriminering, transparensprincipen, propor­ tionalitetsprincipen, principen om ömsesidigt erkännande. Sametinget kan inte se att någon av dessa principer träds förnär ifrågavarande upphandling. Den viktiga principen om transparens har för Sametingets del inneburit att varje anbud utvärderas utifrån de krav och kriterier som beskrivs i förfråg­ ningsunderlaget, inte i en process där anbuden poängsätts i relation till var­ andra. Detta för Sametinget främmande arbetssätt, som klaganden föresprå­ kar, är också en av flera ifrågasatta metodval som NOU berör i gransk­ nings- PM 2005-10-17 med rubriken Modell för utvärdering av anbud vid
offentlig upphandling: "NOU anser att en utvärderingsmodell som låter det anbud som har lägst total poäng påverka vilket av de andra anbuden som kommer att vinna upphandlingen inte kan anses vara utformad på ett sådant sätt att den leder till ett rättvist resultat. Inte heller kan en sådan modell sä­ kerställa att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet antas." Det är just denna ifrågasatta modell som klaganden anför skulle vara det normala för­ farandet. Även Konkurrensverket ifrågasätter i Konkurrensverkets upp­ dragsforskningsserie: 2004:1 den av klaganden förordade modellen. Från
rapporten kan följande utläsas: "En ofta tillämpad modell är att relatera var­ je enskilt bud till det lägsta lämnade priset i upphandlingen. Den anbudsgi­ vare, som efter summering av kvalitetspoängen och prispoängen, har högst totalpoäng vinner upphandlingen. Ett problem med dessa beräkningsmodel­ ler, där det enskilda prisets poäng är en funktion av de andra lämnade pri­ serna, är att de inte är konsistenta, dvs. de uppfyller inte ett grundläggande krav vi ställer på en bra beslutsmetod. Genom att den enskilda prispoängen är beroende av vad de andra anbudsgivarna har lämnat in för priser, kan
Sida 5 485-08E
   ( (
   C.
       
LÄNSRÄTTEN I DOM NORRBOTTENS LÄN 2008-04-01
rangordningen mellan två anbud påverkas av närvaron av ovidkommande anbud. Beräkningsmodellen öppnar så att säga möjligheter för anbudsgiva­ re, som inte har för avsikt att försöka att vinna upphandlingen, att med stra­ tegiska anbud försöka påverka utfallet i upphandlingen. Upphandlingen riskerar med andra ord att försvaga konkurrensen genom sitt val av beräk­ ningsmodell. I nästan samtliga insamlade förfrågningsunderlag, där upp­ handlingen använt sig av en formell beräkningsmodell, har modellen visat sig vara ickekonsistent." Även om såväl NOU som Konkurrensverket skulle ha fel i sina tolkningar av gemenskapsrätten och gällande upphandlingsreg­ ler, skulle i vilket fall Sametinget i utvärderingen av anbuden inte kunna använda den av klaganden förordade modellen. Det enkla skälet till detta är att Sametinget i förfrågningsunderlaget just har beskrivit den modell som
också kommit till användning i utvärderingen av anbuden, inte den modell som klaganden förordar. Någon annan modell än den i förfrågningsunderla­ get beskrivna, kan inte användas vid utvärderingen av anbuden. Begrepp i förfrågningsunderlaget - I förfrågningsdokumentet står att: "Högsta betyg ges de anbud som bedöms erbjuda lägsta totala utvecklings- och driftskost­ nad". Denna formulering visar först och främst att fler än en anbudsgivare kan få högsta betyg. I Sametingets modell får en eller flera anbudsgivare högsta poäng om anbuden hamnar på rätt sida poänggränsen i en poängska­ la som har förde:finierade gränser. Högsta poäng i denna poängskala ges alltså de anbud som har den lägsta kostnaden enligt denna skala. Formule­ ring och sammanhang indikerar att Sametingets modell ger poäng utifrån en fördefinierad skala. Det är således inte säkert att en anbudsgivare tilldelas
maximala poängen trots att de har den lägsta kostnaden bland alla anbuds­ givare. Däremot är det säkert att en eller fler anbudsgivare tilldelas den maximala poängen om de har den lägsta kostnaden enligt förde:finierad ska­ la. I ansökan om överprövning anges högst på s. 4 att "högsta betyg ska ges till den anbudsgivare ...", vilket tydligt indikerar att klaganden på ett felak­ tigt sätt kopplar resonemanget till en annan modell än Sametingets. Det mittersta stycket på s. 4 (som börjar med "Då det i anbudsförfrågan otvety-
Sida 6 485-0SE
           
   LÄNSRÄTTEN I DOM NORRBOTTENS LÄN 2008-04-01
digt anges att det anbud...") tyder också på att en annan modell samman­ blandas, och inte Sametingets. För flera kriterier har enligt Sametingets modell ytterligare delkriterier använts för att få en större säkerhet i poäng­ givningen. Där flera delkriterier används har ett medelvärde för de ingående delkriterierna gett slutpoängen för kriteriet. (Se bilaga med förtydligande exempel för Kriterium 1). I Sametingets modell kan alltså flera anbudsgiva­ re få max poäng för ett kriterium. Sametinget anser att begreppet "högsta betyg" inte behöver misstolkas utan i stället få en relevant innebörd. "Högs­ ta betyg" i Sametingets modell relaterar alltså närmast till att det är den "högsta poängen" enligt den fördefinierade poängskalan. Den högsta po­ ängen kan flera anbudsgivare få om de bedöms vara på den högsta poäng­ nivån för det kriteriet (eller delkriteriet). Det bör observeras att formule­ ringen i förfrågningsunderlaget med "högsta betyg ges de anbud..." är angi­ ven på samma sätt för alla tre kriterierna. Klaganden förutsätter att Same­ tinget skall använda sig av en modell för utvärdering som vare sig är be­ skriven i förfrågningsunderlaget eller är konsistent ur beslutssynpunkt. Den av klaganden förordade modellen beskrivs enbart för Kriterium 1, dvs. pri­ set, dock ej de andra kriterierna. Om resonemanget i överklagan ska vara konsekvent kring en annan modell så måste alla poäng omräknas även för Kriterium 2 och 3. Detta gör att totalsummor och potentiellt också rank­ ningar ändras överlag. Därför är klagandens slutsatser kring totalpoäng och ranking inte relevant i sammanhanget. Överklagan handlar indirekt mest om att analysera formuleringar runt, och innebörd av, den utvärderingsmodell och poängsättning som använts. Begreppet "högsta betyg" är förvisso i sig inte helt tydligt, men av förfrågningsunderlaget framgår tydligt att kriteriet omfattar totalt 35 poäng och har fyra bedömningsnivåer. Det finns dessut­ om skäl att påpeka att högsta poäng, 35 poäng, endast uppnås om den totala utvecklingskostnaden uppgår till 599.999 kr eller mindre. Den inkonse­ kvens som finns i överklagan (främst vad gäller omräkning av totalpoänger) gör att relevansen i förklaringar och slutsatser är svag. Sametinget bestrider IT-Arkitekternas yrkande om rättelse av utvärdering och yrkar att ansökan
Sida 7 485-08E
         
w w
LÄNSRÄTTEN I DOM NORRBOTTENS LÄN 2008-04-01
om överprövning avslås. Klaganden har inte till någon del kunnat visa att Sametinget brutit mot lagen om offentlig upphandling eller de bakomlig­ gande gemenskapsrättsliga principerna.
I genmäle vidhåller IT-Arkitekterna sina yrkanden och anför bl.a. följande. IT-Arkitekternas främsta syfte med ansökan var inte att diskussionen skulle gälla huruvida utvärdering bör ske på ett sätt där anbuden poängsätts i rela­ tion till varandra eller inte. IT-Arkitekterna beklagar det skrivfel (ansökans sida 4 "den anbudsgivare") som Sametinget tolkar som att IT-Arkitekterna menar annan modell. IT-Arkitekterna godtar modellen som sådan och att flera anbudsgivare kan ges högsta poäng. IT-Arktitekternas överklagande gäller det faktum att upphandlaren vid utvärderingen frångått den modell som uppställts i förfrågningsunderlaget. I förfrågningsunderlaget anges att högsta betyg ska ges de anbudsgivare som bedöms erbjuda lägsta pris och högsta kvalitet. Förfrågningsunderlaget kan inte tolkas på annat sätt än att högsta betyg i alla kriterier skall anses vara 100 poäng (motsvarande 100 % fördelat på de olika utvärderingskriterierna). Högsta poäng i kriteriet pris torde därför motsvara 35 poäng, vilket Sametinget inte bestridit. I förfrågningsunderlaget har inte angivits annat än lägsta pris skall rendera högsta poäng, ingen ytterligare information om olika prisskalor kopplade till poäng angavs i förfrågnings­ underlaget. Då praxis i svenska upphandlingar är att högsta poäng ges till den eller de anbudsgivare som har lägsta poäng, kunde anbudsgivarna inte utgå från annat än att så skulle ske även i denna upphandling. Den bilaga kallad "Start Exempelutdrag ur poängbedömningar Kriterium l " fanns inte med i förfrågningsunderlaget, varför denna bilaga inte kan åberopas av Sametinget som grund för talan. En nyligen publicerad EG-dom (C-532/06 Lianak:is m.fl.) får i svensk praxis till följd att upphandlande enheter för att uppfylla principerna om likabehandling och transparens inte i efterhand kan faststäl­ la viktningskoefficienter eller underkriterier som inte redan angetts i för­ frågningsunderlaget. Detta i och med att EG-domstolen i domen uttalar föl­
jande "Enligt bestämmelserna i EG-direktiven om upphandling och enligt
Sida 8 485-0SE
              
 LÄNSRÄTTEN I DOM NORRBOTTENS LÄN 2008-04-01
principerna om likabehandling och transparens är det förbjudet för en upp­ handlande myndighet att i efterhand fastställa viktningskoefficienter och underkriterier för sådana kriterier som redan angivits i förfrågningsunderla­ get". Då anbudsgivarna i aktuell upphandling inte hade tillgång till informa­ tion om de i bilagan "Exempelutdrag" angivna summorna och delkriterierna, kunde anbudsgivare vid avgivande av anbud endast utgå från den i förfråg­ ningsunderlaget angivna poängskalan. Anbudsgivare kunde därmed endast uttolka att den eller de anbudsgivare som ansågs ha avgivit lägsta pris skulle ges 35 poäng, oavsett vilken prisnivå de olika anbuden hade. Sametinget anför i sitt yttrande, med hänvisning till bifogade dokument "Exempelutdrag" att IT-Arkitekterna misstolkat innebörden av högsta poäng och att den högsta po­
ängen skall relateras till "den fördefinierade poängskalan". Denna poängska­ la kan dock inte anses fördefinierad då den inte kommit anbudsgivarna till del förrän genom kommunikation till länsrätten. Sametinget har därmed avvikit från den utvärderingsmodell som uppställts i förfrågningsunderla­ get, genom att vid utvärderingen sätta upp nya delkriterier som anbudsgi­ vama inte fått del av. Resultatet har blivit att förfrågningsunderlagets modell, enligt vilken de anbudsgivare som avgivit lägsta pris skulle ges högsta poäng dvs. 35 poäng, har frångåtts då IT-Arkitekterna - som bevisligen avgivit lägsta pris - inte fått högsta poäng i kriteriet pris. Vidare kan påpekas att Sametinget i detta dokument angett att 35 poäng utgår om man har ett pris på den totala utvecklingskostnaden som underskrider 599 999 sek. Hur man räknat fram den totala utvecklingskostnaden framgår ej, men IT-Arkitekternas kostnad var
i anbudet angiven till 725 tim x 750 sek/tim, dvs. 543 750 sek. Sametingets invändning att IT-Arkitekternas ansökan inte är konsekvent betyder inte att IT-Arkitekternas resonemang om totalpoängen och ranking inte är relevant. Gängse utvärderingsmetoder i svensk praxis innebär att anbudspriser relate­ ras anbuden emellan, vilket Sametinget vitsordar. Det är dock inte gängse praxis bland upphandlande enheter att, vad gäller utvärderingskriterier som kvalitet, bedöma anbuden i relation till varandra. Normal praxis då utvärde­
ringskriterier som kvalitet används är att anbuden bedöms utefter överens-
Sida 9 485-08E
            
LÄNSRÄTTEN I DOM NORRBOTTENS LÄN 2008-04-01
stämmelse med de i förfrågningsunderlaget ställda kraven för kriteriet, vilket kan betyda att ingen anbudsgivare måste :fa högsta betyg om ingen anbudsgi­ vare uppfyller de ställda kriterierna till fullo. Därför anser inte IT-Arki­ tekterna att utvärderingen vad gäller kvalitetskriterier 2 och 3 är bristfällig på så sätt att den måste ändras för att utvärderingen ska uppfylla LOU och de EG­ rättsliga principerna. I tidigare svensk praxis har ofta refererats till den s.k.
Migrationsverksdomen, RÅ 2002 ref 50. En ny EG-dom (C-532/06 Lianakis m.fl.) anses dock omkullkasta den Migrationsverksdomstolens inverkan på framtida praxis (se bland annat Anbudsjournalen nr 8, 22/2-08 s. 4-5). Do­ men betyder att svenska domstolar från och med nu måste ställa mycket hög­ re krav på tydlighet i beskrivningen av utvärderingsmodellen i förfrågnings­ underlagen. Sametingets utvärderingsmodell måste därför anses vara alltför otydlig för att uppfylla de enligt EG-domstolen mycket höga krav på lika­ behandling och transparens som ska ställas på tydligheten i utvärderingskri­ terier. Sammanfattningsvis yrkar IT-Arkitekterna, på grund av otydligheten i förfrågningsunderlaget om hur anbuden skulle utvärderas och på grund av att Sametinget använt underkriterier och viktningskoefficienter som ej angi­ vits i förfrågningsunderlaget, i första hand att utvärderingen skall rättas på så sätt som IT-Arkitekterna yrkat, och i andra hand att upphandlingen skall anses så bristfällig att den bör göras om.
Sametinget vidhåller i genmäle sin inställning och anför bl.a. följande. Klagandens återkommande synpunkter beträffande vad som är praxis inom offentlig upphandling ger en felaktig bild och är inte alls i harmoni med den metodutveckling som finns inom upphandlingsområdet. Sametinget noterar att IT-Arkitekterna "... godtar modellen som sådan och att flera anbudsgiva­ re kan ges högsta poäng". Vidare menar IT-Arkitekterna "Då praxis i svenska upphandlingar är att högsta poäng ges till den eller de anbudsgivare som har lägsta poäng, kunde anbudsgivarna inte utgå från annat än att så skall ske i denna upphandling." Den kritiska frågan i denna upphandling är om den upphandlande myndigheten är tvingad att ge en eller flera anbuds-
Sida 10 485-08E
                  
LÄNSRÄTTEN I DOM NORRBOTTENS LÄN 2008-04-01
givare högsta poäng. IT-Arkitekterna synes förkasta denna utgångspunkt i det första citatet genom "kan ges" för att sedan övergå till ett tvingande "skall ske". Sametingets uppfattning är att självklart den att ingen anbuds­ givare kan få högsta poäng för något tilldelningskriterium om inte anbudet i den delen klarar myndighetens uppsatta kravnivå för detta kriterium. Det ska vidare noteras att tilldelningskriteriet Ekonomi (pris) består av fyra del­
komponenter, där den totala utvecklingskostnaden bedöms utifrån ett "worst-case-scenario", dvs. överdrag av bedömd tid. Den totala utveck­ lingskostnaden beror av den bedöma tidsåtgången, det normala timpriset samt det första och andra rabatterade timpriset. Dessa tidskomponenter har också beskrivits i förfrågningsunderlaget och finns också med i de inkomna anbuden, även när det gäller anbudet för IT-Arkitekterna. Priskonstruktio­ nen kan därmed inte ha varit okänd för IT-Arkitekterna. Som IT-Arki­ tekterna har noterat har man erhållit 26,25 poäng för kriterium 1, dvs. ekonomi. Av de fyra delarna har IT-Arkitekterna erhållit 23,33 poäng för tre delkomponenter, 35 poäng för en delkomponent (kostnaden för fast ser­ vice). Genomsnittet för dessa fyra delar är just 26,25 poäng. IT-Arki­ tekterna klarade således inte den lägstanivå som krävdes för att få 35 poäng för övriga tre delområden. Av konkurrensskäl och för att förfrågningsunder­ laget inte skulle bli prisstyrande, valde Sametinget att inte bifoga det egna
exempelutdraget för poängbedömning Kriterium 1. Respektive anbudsgiva­ res kalkylbild torde inte ha påverkats av om man hade haft kännedom om detta exempelunderlag och därmed kan inte hävdas att innehållet i anbudet skulle ha haft annan utformning om man hade känt till detta underlag. IT­ Arkitekterna hävdar inte heller att anbudet skulle fått en annan utformning om man hade känt till beräkningsgrunderna. IT-Arkitekterna synes också ha misstolkat EG-domen C-532/06. Det avgörande i den domen var att den grekiska kommun i underlag hade angivit tre tilldelningskriterier i rangord­ ning, men för att sedan under själva bedömningsfasen fastställa viktnings­ koefficienter. Denna situation föreligger inte i denna upphandling, här finns en tydlig inbördes relativ viktning mellan kriteriet Ekonomi och övriga kri-
Sida 11 485-08E
              
LÄNSRÄTTEN I NORRBOTTENS LÄN
DOM
2008-04-01
Sida 12 485-08E
 terier. EG-domstolen förde också ett resonemang om aktuella tilldelnings­ kriterier var förenliga med upphandlingsdirektivet. En omständighet som överhuvudtaget inte har berörts i detta mål. Sametinget vidhåller att den i förfrågningsunderlaget beskrivna modellen också har använts i bedömning­ en av inkomna anbud. Om länsrätten uppfattar att det vore till fördel för anbudsgivarna om den diskuterade bilagan med fördjupning poängbedöm­ ning Kriterium 1 hade funnits med, menar dock Sametinget att denna brist ligger inom ramen för vad som kan uppfattas vara en acceptabel brist. Sametinget vidhåller vad som tidigare anförts och bestrider IT-Arki­ tekternas yrkande om rättelse av utvärdering och yrkar att ansökan om överprövning avslås. Klaganden har inte till någon del kunnat visa att Sa­ metinget brutit mot lagen om offentlig upphandling eller de bakomliggande gemenskapsrättsliga principerna.
I genmäle vidhåller IT-Arkitekterna sina yrkanden och anför bl.a. följande. IT-Arkitekterna menar att EG-domstolens uttalanden i mål C-532/06 kan appliceras i detta mål, trots att målet i sig handlar om viktningskoefficien­ ter. De kravnivåer som Sametinget uppställt för utvärdering är affärsmässigt irrelevanta, då endast IT-Arkitekterna var i närheten av kravet för högsta poäng i delkriterie 1 a. Dessutom är det inte affärsmässigt att samtliga krite­ rier, innefattande allt från utvecklingskostnad för upp till 2,7 miljoner kr (kriterie 1a) till fast årskostnad för service mellan 18 000 och 100 000 kr per år ges samma tyngd i utvärderingen.
DOMSKÄL
Enligt 1 kap. 9 § lagen om offentlig upphandling, LOU, i dess lydelse för upphandlingar som påbörjats efter den 1 januari 2008, skall upphandlande myndigheter behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke diskrimineran­ de sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar
            
   LÄNSRÄTTEN I DOM NORRBOTTENS LÄN 2008-04-01
skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas.
I förevarande upphandling har Sametinget i anbudsinbjudan och förfråg­ ningsunderlag angett att upphandlingen genomförs som förenklad upphand­ ling enligt 15 kap. LOU och vidare beträffande värdering av anbud att Sa­ metinget kommer att anta det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt med hänsyn till angivna kriterier vilkas inbördes vikt anges.
Av 15 kap. 16 § andra stycket LOU framgår att bedömningen av vilket an­ bud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga skall göras enligt 12 kap. 1 § andra stycket. Den upphandlande myndigheten skall antingen ange hur de olika kriterierna som avses i 12 kap. 1 § andra stycket viktas vid bedöm­ ningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga eller ange kriterierna i fallande prioritetsordning. Kriterieviktningen får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning. Kriterieviktningen eller prioritetsordningen skall anges i annonsen om upphandling, i ansökningsin­ bjudan eller i förfrågningsunderlag.
I 12 kap. 1 § andra stycket LOU anges följande. Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, skall myndigheten ta hän­ syn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet såsom pris, leverans- eller genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, kostnadseffektivitet, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenska­ per, service och tekniskt stöd.
Enligt 16 kap. 1 § LOU får en leverantör som anser sig ha lidit eller kan komma att lida skada enligt 2 § i en framställning till allmän förvaltnings­ domstol ansöka om åtgärder enligt den paragrafen. Enligt 16 kap. 2 § LOU skall rätten besluta att upphandlingen skall göras om eller att den får avslu­ tas först sedan rättelse gjorts om den upphandlande myndigheten har brutit
Sida 13 485-08E
                   
 LÄNSRÄTTEN I DOM NORRBOTTENS LÄN 2008-04-01
mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § eller någon annan bestäm­ melse i denna lag och detta har medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada.
Regeringsrätten har i rättsfallet RÅ 2002 ref 50 prövat frågan om förfråg­
n ingsunderlag och tillämpad utvärderingsmodell i visst fall uppfyller de krav som uppställs i LOU i dess då gällande lydelse. Regeringsrätten utta­ lade därvid att LOU, som bygger på EG-direktiv, inte ger närmare besked om hur ett förfrågningsunderlag skall vara utformat eller hur en utvärde­ ringsmodell skall vara konstruerad utöver vad som kan sägas komma till uttryck i de allmänt hållna bestämmelserna i LOU. Ett förfrågningsunderlag skall vara så klart och tydligt utformat att en leverantör på grundval av detta kan avgöra vad den upphandlande enheten tillmäter betydelse vid upphand­ lingen och att en utvärderingsmodell skall vara så utformad att den är ägnad att leda till ett rättvisande resultat, dvs. att det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt antas. Detta följer också av gemenskapsrättens krav på likabehandling, förutsebarhet och transparens. Regeringsrätten anför vidare följande. "De skiftande förhållanden som förekommer i det ekonomiska livet gör att även förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade får godtas under förutsättning att de principer som bär upp lagen om offentlig upphandling inte träds för när."
Länsrätten gör följande bedömning.
Länsrätten konstaterar att det är den upphandlande myndigheten som be­ stämmer vilken utvärderingsmodell den önskar använda i en upphandling, så länge det inte strider mot LOU eller de gemenskapsrättsliga grundprinci­ pema. Av transparens - och likabehandlingsprincipema följer att den upp­ handlande myndighetens krav och utvärderingsmodell skall ha angivits på ett sätt som är tillräckligt för att varje leverantör med utgångspunkt i för-
Sida 14 485-08E
             
 LÄNSRÄTTEN I DOM NORRBOTTENS LÄN 2008-04-01
frågningsunderlaget skall kunna skapa sig en bild av möjligheterna att lägga ett konkurrenskraftigt anbud. Höga krav bör ställas på noggrannhet, tydlig­ het och transparens i alla delar av ett förfrågningsunderlag även om vissa brister och oklarheter f'ar godtas.
När det gäller förfrågningsunderlaget i aktuell upphandling finner länsrätten att det beträffande kriterium 1 Ekonomi (pris) hade varit till fördel med tydligare förklaring beträffande poängsättning. Länsrätten finner dock att det med tillräcklig tydlighet framgår av förfrågningsunderlaget att högsta betyg ges de anbud som bedöms erbjuda lägsta utvecklings - och driftskost­ nad, vilket består av fyra olika komponenter som beskrivits i förfrågnings­ underlaget. Inte heller i övrigt finner länsrätten visat att förfrågningsunder­ laget och tillämpad utvärderingsmodell inte uppfyller kraven på transpa­ rens. Länsrätten gör således bedömningen att otydligheterna inte är av den art eller omfattning att kraven som uppställs i LOU eller som följer av de gemenskapsrättsliga principerna har åsidosatts.
Frågan i målet är vidare om IT-Arkitekterna till följd av Sametingets förfa­ rande har lidit eller kan komma att lida skada. För att bolaget skall anses ha lidit skada eller kan komma att lida skada kan det i och för sig inte krävas att bolaget gör sannolikt att det skulle ha kommit i fråga som leverantör. Av utredningen i målet har dock enligt länsrättens mening inte framkommit annat än att bolaget och övriga anbudsgivama bedömts i överensstämmelse med den i förfrågningsunderlaget angivna utvärderingsmetoden. Det som bolaget anfört visar inte att det lidit skada eller kommer att lida skada ge­ nom Sametingets förfarande i upphandlingen. Länsrätten finner således att det inte föreligger förutsättningar för ingripande enligt 16 kap. 2 § LOU mot upphandlingen. IT-Arkitekterna i Stockholm ABs framställning skall således lämnas utan bifall.
Sida 15 485-08E
                       
 LÄNSRÄTTEN I DOM NORRBOTTENS LÄN 2008-04-01
DOMSLUT
Länsrätten lämnar IT-Arkitekterna i Stockholm ABs framställning om åt­ gärd enligt LOU utan bifall.
Länsrättens interimistiska beslut den 29 februari 2008 upphör därmed att gälla.
Sida 16 485-08E
            HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Dv 3109/ l c)
CGt,b __
 .__RHirvelä
                       
   SVERIGES DOMSTOLAR
  Bilaga
  HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND
     C
1 .
2.
3. 4. 5.
den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom skall adress och telefonnummer till arbets­ platsen och eventuell annan plats där kla­ ganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i må­ let. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten,
det beslut som överklagas med uppgift om länsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet,
de skäl som klaganden anger till stöd för begäran om prövningstillstånd,
den ändring av länsrättens beslut som kla­ ganden vill få till stånd,
de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
C
Skrivelsen skall vara undertecknad av kla ­
Den som vill överklaga länsrättens beslut skall skriva till Kammarrätten i Sundsvall. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till länsrätten.
överklagandet sk.all ha kommit in till länsrätten inomtreveckor fråndendagdåklaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagandet för offentligpart räknas emellertid från den dag beslutet meddelades.
Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivel­ sen kommer in nästa vardag.
För att ett överklagande skall kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstill­ stånd om det är av vikt för ledning av rättstil­ lämpningen att överklagandet prövas, anled­ ning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten kommit eller det annars finns syn­ nerliga skäl att pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står läns­ rättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövnings­ tillst.ånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande skall innehålla
    den eller hans ombud. Adressen till länsrätten framgår av beslutet. Om klaganden anlitar om­ bud skall denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefon­ nummer.
gan
   www.domstol.se