Dok.Id 248918
Postadress
Box45
S-791 21 Falun
Besöksadress
Kullen 4
Telefon Telefax
023-383 00 00 023-383 00 80 E-post: forvaltningsrattenifalun@dom.se W\V\V.forvaltningsrattenifalun.domstol.se
Expeditionstid
måndag-fredag 08:00-12:00 13:00-16:00
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I FALUN
Föredraganden
Jessica Wallner
SÖKANDE
Mål nr 1851-19
Sida 1 (13)
 GBJ Bygg AB, 556638-4110
Ombud: Advokat Sandra Hansson Wesslau Söderqvist Väst HB Kyrkängsgatan 8
503 38 Borås
MOTPART
Lerums kommun
KONKURRENSVERKET 2019 -C5- 0 9
DOM 2019-05-09 Meddelad i Falun
 Ombud: Advokaterna Kaisa Adlercreutz och Sara Fogelberg Front Advokater AB
Kungstorget 2
411 17 Göteborg
SAKEN
Offentlig upphandling
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avslår ansökan om överprövning.
Avd
Dnr KSnr
Aktbil
   
Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1851-19
BAKGRUND
Lerums kommun genomför "Upphandling gällande ny- och ombyggnad av Lektorpskolan åt Lerums kommun med strategisk partnering" genom ett öppet förfarande enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Tilldelningsbeslut fattades den 18 september 2018. Av tilldelningsbeslutet framgår att annan anbudsgivare än GBJ Bygg ABB (GBJ) antogs som vinnande leverantör.
GBJ ansökte därefter om överprövning hos förvaltningsrätten, som genom dom den 29 november 2018 biföll ansökan och beslutade att upphandlingen skulle göras om.
Lerums kommun (kommunen) överklagade förvaltningsrättens dom och yrkade att kammarrätten skulle avslå GBJ:s ansökan om överprövning.
I dom den 16 april 2019 upphävde kammarrätten förvaltningsrättens dom och återförvisade målet till förvaltningsrätten för fortsatt handläggning. Som skäl för återförvisningen angav kammarrätten att Lerums kommun följt angiven utvärderingsmodell och i utvärderingsprotokollet redovisat poängsättningen och att det därför inte är visat att principen om transparens överträtts. Vidare anförde kammarrätten att förvaltningsrätten enbart prövat utvärderingsmodellens utformning och poängsättningen avseende platschefen men inte övriga grunder och att målet därför skulle återförvisas till förvaltningsrätten för prövning av dessa grunder.
YRKANDEN M.M.
GBJ yrkar i första hand att upphandlingen ska rättas på så sätt att utvärderingen ska göras om. I andra hand yrkas att upphandlingen ska göras om. GBJ anför bl.a. följande: Bolaget har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet i förhållande till kvalitet och pris och det prismässigt mestfördelaktigaanbudet. Avupphandlingsdokumentetframgårdockatt
IFALUN
 
Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1851-19
I FALUN
för det fall två anbudsgivare hamnar på samma anbudspoäng, ska den anbudsgivare som har högst poäng avseende organisationens sammansättning och erfarenhet tilldelas upphandlingen. Kommunen har kommit fram till att Vestia skulle ha en högre poäng inom denna kategori. Kommunens utvärdering av GBJ:s anbud i förhållande till organisationens sammansättning och erfarenhet strider mot likabehandlingsprincipen och proportionalitetsprincipen. Bolaget skulle enligt de bedömningsgrunder som kommunen angett i upphandlingsdokumentet rätteligen ha erhållit maxpoäng för sin platschefs ev och för sin ekonomiansvariges ev. Vidare skulle bolaget enligt de bedömningsgrunder som kommunen angett i upphandlingsdokumentet ha erhållit maxpoäng under flera av frågorna
under beskrivningen av projektorganisationen. Kommunen har dragit av poäng för bolaget inom områden där bolaget bevisligen har visat att det haft bättre eller likvärdiga förutsättningar som Vestia, där Vestia istället erhållit maxpoäng. Kommunen har inte bedömt bolagets och Vestias anbud på lika grunder.
Lerums kommun anser att ansökan ska avslås och anför bl.a. följande: Samverkansform för det upphandlade kontraktet är så kallad partnering. Partneringsformen innebär att arbetet inom projektet måste bedrivas med
stor öppenhet inom projektgruppen, med stort förtroende för de i projektgruppen ingående personerna, med stort engagemang och gedigen kunskap. Personsammansättning, relevant erfarenhet, relevant utbildning och kunskap är därför direkt avgörande för ett gott samarbete och därmed också för ett gott resultat. I partneringsupphandlingar har således en noggrann och djupgående utvärdering av kvalitetsparametrar i form av de kriterier som kommunen använt en högre betydelse. Kommunen har tydligt redogjort för utvärderingsmodellen, vilka aspekter som kommer att poängsättas och hur poängen kommer att sättas baserat på inkomna anbuds redogörelser. Anbuden har utvärderats oberoende av varandra och i full förenlighet med upphandlingsunderlagen, LOU och de grundläggande

FÖRVALTNINGSRÄTTEN IFALUN
DOM
Sida 4 1851-19
principerna. En rimligt informerad och normalt omsorgsfull anbudsgivare har mot bakgrund av beskrivningarna i upphandlingsunderlaget haft möjlighet att lämna sitt bästa anbud.
SKÄLENFÖR AVGÖRANDET
Utgångspunkter för förvaltningsrättens prövning
Kammarrätten har bedömt att det i det aktuella målet inte är visat att principen om transparens överträtts vad gäller utvärderingsmodellens utformning och poängsättningen avseende platschefen (Kammarrätten i Sundsvalls dom den 16 april 2019 i mål nr 3034-18). Kvar för förvaltningsrätten att pröva är därför om det på någon annan av de grunder som bolaget åberopat finns skäl för ingripande med anledning av att kommunen brutit mot de grundläggande bestämmelserna eller någon bestämmelse i LOU och att detta medfört att bolaget lidit eller kan komma att lida skada (jfr 20 kap. 6 § LOU). De grundläggande bestämmelserna innebär att upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska även genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet (4 kap. 1 § LOU).
Brister i utvärdering av projektorganisationen
Vad GBJ anför
Poängsättningen ska göras om på så sätt att bolagets anbud erhåller högre poäng eller att Vestia erhåller lägre poäng. Anbuden har inte värderats enligt samma kriterier. Kommunen har i utvärderingen givit GBJ 86 procent medan Vestia fått 99 procent. Det är högst osannolikt att Vestia, som är ett betydligt yngre bolag och som lämnat anbud på mindre erfaren personal, skulle erhålla en högre poäng än GBJ som är ett väletablerat företag med mer erfarenhet. Kommunen har i utvärderingsprocessen brutit mot likabehandlingsprincipen.

Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1851-19
I FALUN
På fråga 1 har GBJ erhållit 80 procent av maxpoängen medan Vestia erhållit 100 procent av maxpoängen. Av GBJ:s beskrivning av projektorganisationen framgår tydligt att bolaget har samarbetat under en för branschen exceptionellt lång tid i en mängd olika projekt och konstellationer. Vestias beskrivning har sekretessbelagts men det framgår av deras anbud och bifogade CV att Vestia åtminstone har två nyckelpersoner vars yrkestid, examensår och ålder gör det omöjligt för dem att ha längre och större erfarenhet än GBJ av att arbeta tillsammans i nyckelroller.
Bolaget har inte värderats på lika villkor som Vestia.
På fråga 2 har GBJ erhållit 90 procent av maxpoängen medan Vestia erhållit 100 procent av maxpoängen. GBJ har på ett tydligt sätt beskrivit att tre nyckelpersoner genom delägarskap är förbundna till bolaget och projektet. Både platschef och kalkylator är närmare 60 år, trivs på sin arbetsplats och har inte för avsikt att byta arbete före pensionen. Vid intervjun har dessa personer också tydligt förklarat att de trivs i bolaget och vill arbeta tillsammans med personerna inom organisationen. GBJ har såväl i skrift som vid muntliga intervjuer visat att samtliga personer i teamet är dedikerade till GBJ och avser att arbeta för GBJ med projektet under hela avtalstiden. Bolaget skulle därvid rätteligen ha erhållit 100 procent av
maxpoängen.
På fråga tre har GBJ erhållit 80 procent av maxpoängen medan Vestia erhållit 100 procent. GBJ har på ett tydligt sätt i anbudet beskrivit bemanningsplanen och skulle rätteligen ha erhållit 100 procent av maxpoängen. Kommunen har i efterhand uppgett för bolaget att skälet för avdraget är att bolaget uttryckt en avsikt att kraftigt expandera och att kommunens tolkning av detta var att bolaget skulle ha för avsikt att flytta nyckelpersoner till andra projekt, vilket inte stämmer. Det kan även konstateras att Vestia på sin hemsida uttryckt en ambition att expandera kraftigt men det har inte hindrat Vestia från ett erhålla 100 procent av

Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1851-19
IFALUN
maxpoängen. Det är således tydligt att Vestias och GBJs anbud inte bedömts på lika grunder.
Vad Lerums kommun anför
Varje anbud har utvärderats för sig, oberoende av konkurrerande leverantörer. Utvärderingen är inte relativ. Samtliga anbud har värderats på samma sätt. Av de administrativa föreskrifterna (AFB.531) och anbudsformulär framgår att det är den information som sökanden presenterar skriftligen som läggs till grund för utvärderingen. Det GBJ anför om bolagets erfarenhet, jämförelser med konkurrenten Vestia, information om medarbetarna som anges i ansökan och uppgifter om vad som framgick vid intervjun ska därför lämnas utan vidare beaktande. Av relevans för utvärderingen av detta kriterium är endast den information som skriftligen redovisats i bilaga 6.
GBJs poäng på fråga 1 har motiverats bl.a. av att bolaget inte svarat på frågan hur samarbetet fungerat med beställare samt att svaret delvis saknar redovisning om och i så fall hur den föreslagna organisationen samarbetar.
GBJs poäng på fråga 2 har bl.a. motiverats med att beskrivningen var tillräckligt bra för att hamna i intervallet 81-100 procent men att avsaknaden av ett tydligare beskrivet "hur" innebär att full poäng inte kunde erhållas. Att en person är över 60 år innebär inte en sådan beskrivning av hur som kommunen efterfrågat. Det gör inte heller uppgifterna om medarbetarnas lojalitet eller frånvaron av avsikt att byta arbetsplats.
GBJs poäng på fråga 3 har bl.a. motiverats med att redovisningen saknar viss tydlighet om hur bolaget arbetar. Kommunen delar inte heller bolagets uppfattning om att oväntade personalförändringar är en låg risk i ett flerårigt partneringsprojekt.

Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1851-19
I FALUN
Förklaringarna till poängsättningen ska inte läsas som annat än just exemplifierande förklaringar till varför en viss nivå av poängsättningen beslutas. Utvärderingen av kvalitetsmomentet i upphandlingen har gjorts som en sammantagen bedömning av vad anbudsgivaren lämnat in i respektive del, i ljuset av vad som angivits i upphandlingsunderlaget.
Förvaltningsrättens bedömning
En upphandlande myndighet har ett relativt betydande bedömningsutrymme vid värdering av kriterier och det ankommer på sökanden att visa att poängsättningen är felaktig. Vid en överprövning måste förvaltningsrätten utgå från att den upphandlande myndigheten själv har bäst förutsättningar att utvärdera anbuden. Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att överprövningen inte tar sikte på upphandlingens materiella resultat utan endast på om myndigheten har förfarit formellt korrekt och iakttagit de upphandlingsprinciper och förfaranderegler som anges i LOU (se rättsfallet HFD 2013 ref. 5). Först när det klart kan konstateras att en upphandlande myndighets bedömning har gjorts i strid med det som angetts i upphandlingsdokumentet eller i strid med de principer som styr LOU finns det skäl till ingripande (se Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 3051-14).
Bolaget anför att kommunen inte utvärderat bolagets och den vinnande anbudsgivarens anbud korrekt samt att kriterierna inte tillämpats på samma sätt vid poängsättningen. Förvaltningsrätten konstaterar att det är oundvikligt att ett visst mått av subjektivitet förekommer vid utvärdering och poängsättning. Kommunen har i sin redogörelse för hur poängsättningen gått till visat vilka faktorer som har påverkat poängen i negativ riktning och att utvärderingen skett i överenstämmelse med den utvärderingsmodell som angetts i upphandlingsdokumenten. De faktorer som har bidragit till den aktuella poängen på respektive fråga har alltså grund i upphandlingsdokumenten. Av upphandlingsdokumenten framgår att

Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1851-19
IFALUN
det är sökandens skriftliga svar under punkten AFB.531 som ligger till grund för utvärderingen i denna del. Att bolaget i andra sammanhang informerat kommunen om saker som härrör sig till dessa frågor kan således inte innebära att bolaget ska poängsättas på ett annat sätt. Det som bolaget anfört om Vestias avsikt att expandera och att vissa av Vestias nyckelpersoner har mindre erfarenhet är inte heller omständigheter som ger anledning att tro att kommunen vid utvärderingen tillämpat kriterierna olika för bolaget och Vestia eller att kommunen gjort en felaktig värdering av Vestias anbud. Sammanfattningsvis anser förvaltningsrätten att bolaget inte har visat att bolaget tilldelats för låga poäng i förhållande till vad som redovisats i anbudet eller att kommunen utvärderat anbudet på ett sätt som står i strid med de grundläggande principerna och LOU. Det saknas därför för ingripande enligt LOU på dessa grunder gällande utvärderingen av projektorganisationen.
Brister i utvärderin g av platschef
Vad GBJ anför
Både GBJ och Vestia har av kommunen erhållit 75 procent av maxpoängen i utvärderingen. Det är högst orimligt att en person med knappt två års erfarenhet som platschefska erhålla samma poäng i en utvärdering som en person som har 35 års erfarenhet som platschefmed mycket goda referenser. Kommunen har i efterhand uppgett att GBJs platschef fått avdrag med 25 procent eftersom han inte visat att han har examen från någon högskoleutbildning. Sådan utbildning infördes inte förrän under 90-talet vilket innebär att det är ytterst få platschefer över 50 år som innehar en sådan utbildning. I upphandlingsdokumenten har kommunen inte angett att högskoleutbildning skulle ha någon betydelse för utvärderingen överhuvudtaget. GBJs platschef skulle ha erhållit 100 procent av poängen. Betydelsen av 35 års erfarenhet är väsentligt mycket stötTe än betydelsen av en generell högskoleingenjörsutbildning. Att värdera en högskoleutbildning så högt som till 25 procent av poängen vid utvärderingen av en platschefs

Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1851-19
IFALUN
ev strider mot proportionalitetsprincipen. Detta eftersom en sådan utbildning inte är en förutsättning för en tjänst som platschef och kan därför inte heller utgöra ett krav på vad som omfattas av för tjänsten relevant utbildning. Genom denna värdering har kommunen diskriminerat de flesta platschefer över 50 år. Det är tillräckligt att kommunen skulle ha gjort en felbedömning med 0,1 poäng vid utvärderingen till fördel för Vestia för att GBJ rätteligen skulle ha tilldelats anbudet.
Vad kommunen anför
Utvärderingen har skett genom en sammantagen bedömning av offererad platschefs redovisade ev och erfarenheter. Det är inte endast frånvaron av högskoleutbildning som lagts till grund för poängsättningen. Det är primärt bedömningen av punkt 4 (utbildning relevant för uppdraget) och punkt 5 (genomförda projekt relevant för uppdraget och partnering) som lett till beslutet att inte bedöma bilagt ev som 100 procent. Vad avser punkt 4 så tillmäter kommunen i denna del bl.a. relevant eftergymnasial utbildning viss betydelse vid bedömningen, varför frånvaro av sådan innebär att 100
procent inte kan utdelas. Det är kommunens erfarenhet att exempelvis en ingenjörsutbildning tillför mervärde i de dagliga besluten som ska fattas under projektets gång samt att själva partneringsmodellen innebär att kommunen önskar erhålla en projektorganisation med gedigen och dokumenterad kunskap för att stärka kommunens organisation i detta projekt. Vad avser punkten 5 så har kommunen i denna del bl.a. tagit fasta på frånvaron av partneringprojekt för skolbyggnation, att det angivna skolprojektet är 12 år gammalt och att partneringprojekt för bostadsrätter inte kan likställas med ny- och ombyggnation av en skola där verksamhet pågår under tiden som byggnation genomförs. Det är vidare inte mängden år avseende erfarenhet som ska tillmätas betydelse utan relevant erfarenhet, relevant utbildning och relevanta referensobjekt.

Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1851-19
IFALUN
Förvaltningsrättens bedömning
Av upphandlingsdokumenten framgår att beräkning av poäng för platschefens ev baseras på det underlag som anbudsgivarna lämnat under punkten AFB.531. Det GBJ har anfört ger inte skäl att ifrågasätta kommunens uppgifter om att en sammanvägd bedömning av samtliga kriterier, och inte enbart avsaknad av högskoleutbildning, har legat till grund för poängsättningen. Förvaltningsrätten anser att kommunen även här visat vilka faktorer som har påverkat poängen i negativ riktning och att utvärderingen skett i överenstämmelse med den utvärderingsmodell som angetts i upphandlingsdokumenten. Vid sådan utvärdering som är aktuell i målet är det inte heller är möjligt att på förhand ange exakt hur kriteriet kommer att bedömas då detta beror på det underlag som ges in. Att eftergymnasial utbildning tillmäts viss betydelse vid bedömningen av kriteriet " utbildning relevant för uppdraget och partnering" kan vidare inte anses vara oproportionerligt. Sammanfattningsvis anser förvaltningsrätten att bolaget inte har visat att bolaget tilldelats för låga poäng i förhållande till vad som redovisats i anbudet eller att kommunen utvärderat anbudet på ett sätt som står i strid med de grundläggande principerna och LOU. Det saknas därför för ingripande enligt LOU på dessa grunder gällande utvärderingen av platschefs ev.
Brister i utvärdering av ekon omiansvarig Vad GBJ anför
Kommunen har givit såväl GBJ:s som Vestias ekonomiansvarige 90 procent av poängen i utvärderingen. GBJ:s ekonomiansvarige har 14 års erfarenhet i byggbranschen och 3,5 års erfarenhet i rollen som projektchef i flera större projekt innefattande såväl ekonomiskt ansvar som operativt samarbete med ekonomin. Vestias ekonomiansvarige har endast 7 månaders erfarenhet av denna roll. Kommunen har till GBJ uppgett att GBJ:s ekonomiansvarige bedömts sakna erfarenhet av operativt arbete som ekonomiansvarig då han enligt ev står som "projektchef med ekonomiansvar". Det står ingenstans i

Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1851-19
I FALUN
upphandlingsdokumenten att ekonomiansvarig för ekonomistyrningen i projekten inte samtidigt skulle kunna vara projektchef Tvärtom uttrycker kommunen särskilt under punkten AFB.531 att ekonomiansvarig ska vara ansvarig för ekonomistyrningen och ekonomiredovisningen i projekten. Rollen som projektchefinnefattar ansvar för både projektets ekonomi och att operativt hantera ekonomin, vilket är en vedertagen branschpraxis inom byggbranschen och synes även - med hänsyn till upphandlingsdokumentets utformning - ha varit något som kommunen känt till. Det är mycket vanligt inom byggbranschen att projektchefen och ekonomiansvarig är samma person. Bolagets ekonomiansvarige har under kommunens intervju tydligt redogjort för sina erfarenheter i egenskap av projektchef och ekonomiansvarig. Bolaget skulle rätteligen ha erhållit 100 procent. Mot bakgrund av att Vestias ekonomiansvarige har betydligt lägre erfarenhet av
såväl branschen som rollen som ekonomiansvarig/projektingenjör är det tydligt att bolagens anbud inte bedömts enligt likabehandlingsprincipen. Om det är en rimlig förutsättning för bedömningen att en projektchef i egenskap av sin roll som projektchefskulle ha mindre erfarenhet och därför inte vara fullt lämplig att samtidigt vara ekonomiansvarig för ekonomistyrningen och ekonomiredovisningen, så har detta inte framgått av upphandlingsdokumenten, vilket strider mot öppenhetsprincipen.
Vad kommunen anför
Bolaget har erhållit en korrekt poäng. Angivna projekt var relevanta för uppdraget men för att erhålla 100 procent i detta kriterium har kommunen även värderat erfarenhet av skolprojekt och inte minst skolprojekt i partnering. Det framgår inte av ekonomiansvariges CV att denne har medverkat i något sådant. Vidare har bolagets ekonomiansvarige i första hand haft rollen som projektchef. En projektchef har ett övergripande ekonomiskt ansvar men det är inte att likställa med rollen som ekonomiansvarig. Då rollen som projektchef är överordnad ekonomiansvarig har bolagets ekonomiansvarige en god förståelse för rollen

FÖRVALTNINGSRÄTTEN IFALUN
DOM
Sida 12 1851-19
och hur elen bedrivs och väger upp i spannet 8 1 - 100 procent till ett mellanläge (90 procent). Det avdrag om 10 procent som gjorts är således hänförligt bl.a. till att CV inte utvisar den typiska ekonomfunktion som rollen som ekonomiansvarig primärt avser. Som framgår ovan har dock den gedigna erfarenhet som offererad projektchef redovisat ansetts uppväga detta till mycket stor del. Att rollerna projektchef och ekonomiansvarig är separata enligt kommunens förmenande stärks av det faktum att båda rollerna ska offereras i upphandlingen. För det fall endast projektchefens ekonomiansvar efterfrågats hade inte en separat ekonomiansvarig utgjort del av begärd organisation.
Förvaltningsrättens bedömning
Vid upprättandet av upphancllingsclokumenten är upphandlande myndigheter fria att fastställa de krav och kriterier som kommer att tillmätas betydelse vid upphandlingen. I enlighet med principerna om transparens och likabehandling måste elen upphandlande myndighetens krav anges på ett sådant sätt som gör att varje normalt omsorgsfull leverantör med utgångspunkt i upphancllingsclokumenten kan skapa sig en bild av möjligheterna att lämna ett konkurrenskraftigt anbud. De skiftande förhållandena som förekommer i det ekonomiska livet gör dock att även upphancllingsclokument och utvärcleringsmocleller som inte är optimalt utformade får godtas under förutsättning att de principer som bär upp LOU och gemenskapsrätten inte träds för när (ifr rättsfallet RÅ 2002 ref. 50). Transparensprincipen innebär att man i vaije enskilt fall måste bedöma om en upphandling har genomförts tillräckligt öppet och förutsebart för rimligt informerade och normalt omsorgsfulla leverantörer (ifr EU-domstolens dom i mål C-19/00).
Bolaget gör gällande att kommunen, genom att bedöma att en roll som projektchefinnebär mindre erfarenhet och att personen inte är fullt lämplig att vara ekonomiansvarig, tillämpat krav och utvärcleringskriterier på ett

Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1851-19
IFALUN
sådant sätt att anbudsgivaren inte kunnat utläsa vad kommunen skulle tillmäta betydelse vid utvärderingen. Som framhållits ovan är det oundvikligt att en utvärdering av de i målet ak.iuella kraven till viss det blir subjektiv. Kommunen har i sin redogörelse uppgett vilka faktorer som har beaktats vid poängsättningen av rollen som ekonomiansvarig och att ekonomiansvariges erfarenhet av rollen som projektchef påverkat poängsättningen positivt. Förvaltningsrätten anser inte att det som bolaget anfört visar att kommunen avvikit från den utvärderingsmodell som redovisats i upphandlingsdokumenten och därmed att principen om transparens överträtts. Inte heller anser förvaltningsrätten att bolagets uppgifter om ekonomiansvariges erfarenhet visar att kommunen tillämpat kriterierna på olika sätt vid utvärderingen bolagets och Vestias anbud eller att utvärderingen skett i strid med de grundläggande principerna eller någon annan bestämmelse i LOU. Det saknas därför för ingripande enligt LOU på dessa grunder gällande utvärderingen av ekonomiansvariges CV.
Samman fattn in g
Förvaltningsrätten anser sammanfattningsvis att det inte finns skäl för ingripande enligt LOU med anledning av vad GBJ har anfört. Ansökan om överprövning ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (FR-05).
Hanna Berglund rådman

1.I1i� SVERIGES DOMSTOLAR Hur man överklagar
Den som inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan överklaga. Här framgår hur det går till.
Överklaga skriftligt inom 3 veckor
Tiden räknas oftast från den dag som ni fick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet.
För myndigheten räknas tiden alltid från beslutets datum.
Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut.
Bilaga 'I
FR-05
Närmare regler finns i den lag som gäller för målet, se rutan längst ner på nästa sida för hänvisningar.
Gör så här
1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer.
2. Förklara varför ni tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner).
3. Tala om vilka bevis ni vill hänvisa till. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.
4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer.
Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer.
Om ni har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter.
5. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten - adressen finns i beslutet.
Vad händer sedan?
Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan­ det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller.
Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten.
      Vilken dag går tiden ut?
Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om ni exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars.
Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs­ afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag.
 Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling
I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter 10 dagar från det att domstolen avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut, och i
vissa fall får myndigheten ingå avtal omedelbart. Efter att avtal har slutits får kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden för överklagande fortfarande gäller.
Sida 1 av 2
 www.domstol.se

Har ni tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt.
Prövningstillstånd i kammarrätten
När överklagandet kommer in till kammar­ rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning.
Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall.
• Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings­ rätten dömt rätt.
• Domstolenanserattdetintegåratt bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet.
• Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts­ tillämpningen.
• Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning.
Om ni inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt ni vill föra fram.
Vill ni veta mer?
Ta kontakt med förvaltningsrätten om ni har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet.
Mer information finns på www.domstol.se.
För fullständig information, se:
• lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 20 kap.
• lag(2016:1146)omupphandlinginom försörjningssektorerna, 20 kap.
• lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 16 kap.
• lag(2016:1147)omupphandlingavkoncessioner, 16 kap.
• lag(2016:1145)omoffentligupphandling,20kap.
• lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorn, 20 kap.
     Sida 2 av 2
 www .domstol.se

.