2 lf"•'i."'I Dnr Ombud: Advokat Eva-Maj Mtihlenbock och Jur.kand. Lukas Granlund Box 1065 101 39 Stockholm Ombud: Eva Ahlholm Stadsledningskontoret Juridiska avdelningen 105 35 Stockholm Avd KSnr Aktbil MOTPART KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 06. DOM Sida 1 (10) Mål nr 4062-16 KONKURRENSVERKET KLAGANDE 2017-03-15 Meddelad i Stockholm - /) �- O, "·~ �, 2 D ,-_,-- ' Lemia Utbildning AB, 556467-3381 Arbetsmarknadsnämnden i Stockholms stad ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 9 juni 2016 i mål nr 3567-16, se bilaga A SAKEN Offentlig upphandling KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten bifaller ansökan och beslutar att Arbetsmarknadsnämnden i Stockholms stads upphandling avseende kommunal vuxenutbildning (AMN 2015-0251-02.04.02) ska göras om beträffande anbudsområdena 6a, 6c och 6k. Dok.Id 386100 Postadress Box 2302 103 17 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 5 Telefon Telefax 08-561 690 00 08-14 98 89 E-post: kammarrattenistockholm@dom.se www.kammarrattenistockholm.domstol.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 06. DOM Sida 2 Mål nr 4062-16 YRKANDEN M.M. Lernia Utbildning AB yrkar att kammarrätten, med ändring av förvaltningsrättens dom, beslutar om ingripande i upphandlingen. Arbetsmarkttttdsnämnden i Stockholms stad bestrider bifall till överklagandet. Lernia Utbildning AB anför till stöd för sin talan bl.a. följande. Som framgår av förvaltningsrättens dom har Arbetsmarknadsnämnden påstått att individval har en avgörande roll för elevers studiemotivation inom SFI och Komvux. Detta påstående är inte korrekt. Redan på grund av detta ska Arbetsmarknadsnämndens påstående inte tas för givet, utan måste visas i målet. Detta har inte gjorts. Därtill har bevisning lämnats in till stöd för påståendet att valet av huvudman för utbildningen inom SFI och Komvux har mycket liten, och stundtals ingen, betydelse för elevens studiemotivation. Bevisningen består i ett utdrag från Stockholms stads marknadsplats för elever som ansöker om utbildning. Utdraget visar att omständigheten vilken huvudmap. som anordnar utbildningen inte sp�lar någon avgörande roll. I stället är avgörande omständigheter vilken utbildning som väljs; vilka tider kurserna går, om kurserna anordnas på kvällstid eller distans m.m. Detta har förvaltningsrätten helt bortsett från vid sin bevisvärdering av om Arbetsmarknadsnämnden har visat att särskilda skäl föreligger för att frångå rangordningen och tillämpa en individvalsmodell. Förvaltningsrätten har vidare felaktigt tillämpat en delad bevisbörda eller rent av ålagt bolaget att visa att särskilda skäl inte föreligger. Enligt fast praxis är.det den upphandlande myndigheten som ska visa att förut­ sättningar för att frångå huvudregeln föreligger. Att så lättvindigt godta att särskilda skäl föreligger kan omöjligen ha varit avsikten med lagstiftarens uttalanden om att rangordning endast får frångås vid särskilda skäl. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 06. DOM Sida 3 Mål nr 4062-16 Vad gäller utvärderingsmodellen har förvaltningsrätten bortsett från flera omständigheter till stöd för bolagets talan. Särskilt anmärkningsvärt är det faktum att Arbetsmarknadsnämnden först har lämnat ut ett utvärderings­ dokument som sedan, efter att det påtalats att utvärderingsmodellen innehållit brister, uppgetts endast vara minnesanteckningar. Vidare brister utvärderingsmodellen på så sätt att den inte heller i efterhand kan förklaras, något som enligt praxis anses ha en stor inverkan på om modellen ska anses vara tillräckligt transparent. Förvaltningsrättens synsätt, att upphandlingen avser ett upphandlingsföremål av sådan karaktär att det måste lämnas visst utrymme att använda sig av en mer öppen utvärderingsmodell, är felaktigt. Mer öppna utvärderingsmodeller ska endast tillåtas i de fall den upphandlande myndigheten inte vet vad som kan erbjudas såvitt avser kvalitet, något som inte är aktuellt för upphandlingsföremålet. Föremålet, dvs. SFI- och Komvuxutbildning, är varken innovativt eller särskilt komplicerat att upphandla. Arbetsmarknadsnämnden har därtill mycket god kännedom om vad den önskar i kvalitet varför det på ett enkelt sätt hade kunnat anges konkreta kvalitetsaspekter i förfrågningsunderlaget. Arbetsmarknadsnämnden anför bl.a. följande. Lemia har inte anfört något som ger stöd för påståendet om att valmöjlighet beträffande leverantör inte har betydelse för eleven. Mot bakgrund av den långa erfarenheten av den upphandlande verksamheten görs bedömningen att valmöjligheten har betydelse för eleverna. Det finns vidare stöd i domstolspraxis att det vid upphandling av SFI anses möjligt att låta elevens val vara avgörande. När det gäller bolagets bevisning i form av en sida med sökmotorn för elever på nämndens hemsida stämmer det att det på denna sida finns en lite grövre filtrering för önskad tid, plats och kursinnehåll. Detta tjänar endast till en första filtrering för en del elever, som oftast överhuvudtaget inte kan bli avgörande eftersom många anordnare har likartade utformningar när det gäller tid, plats och innehåll. Förvaltningsrätten har inte ålagt bolaget att visa att särskilda skäl inte föreligger. Leverantörerna är väl införstådda med hur få elever det är som-inte gör ett aktivt val av utbildningssamordnare. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 06. DOM Sida 4 Mål nr 4062-16 Dessa få elever har inte någon verklig påverkan på avropsmodellens förutsägbarhet. Det bestrids att det krävs att det finns en lagstadgad rätt för att den aktuella avropsmodellen ska få användas. Denna uppfattning stöds av uttalanden i regeringens proposition 2015/16:195 där det, avseende kontraktstilldelning utan en förnyad konkurrensutsättning, framgår att den nuvarande bestämmelsen i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) måste bedömas väl motsvara det nya direktivets (Europa- . parlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU) bestämmelser. På s. 520 i propositionen anges att av skäl 61 i direktivet framgår att i ramavtal som avser tjänster som ska användas av fysiska personer får fördelningsnyckeln innefatta enskilda personers val och behov. Valet av utförare överlämnas här inte åt den upphandlande myndighetens godtycke. Av detta kan inte dras någon annan slutsats än att det i gällande LOU redan nu är tillåtet att använda sig av avropsmodeller som utgår från individens val. Något särskilt lagstöd behövs inte för detta. Vad gäller utvärderingsmodellen utgör Komvux och SFI verksamheter som regleras i lag, föreskrifter m.m., och därmed finns det inom branschen väl förankrad kunskap om vad som krävs av verksamheterna. I motsats till bolagets påstående ger domstolspraxis stöd för att den aktuella utvärderingsmodellen är tillräckligt tydlig. En ·upphandling av denna karaktär, med krav på utbildningstjänster som ska fungera för många olika individer med olika förutsättningar och behov, är självklart komplicerad. Det stämmer inte att dessa tjänster är specificerade och jämförbara. Förändringar och utveckling av metoder och arbetssätt innebär att det är önskvärt att anbudsgivarna har viss frihet att presentera lösningar. Utvärderingsmodellen är mycket enkel och det bestrids att nämnden "inte ens i efterhand kunnat förklara denna". Mot bakgrund av lång erfarenhet har fyra tilldelningskriterier valts ut, som har stor betydelse för möjligheterna att uppnå verksamhetens effektmål. I punkten 5.2 i förfrågningsunderlaget ges var och ett av dessa kriterier en kort beskrivning, med en avgränsning för vad mervärdet får avse. Även om den aktuella modellen inte skulle anses KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 06. DOM Sida 5 Mål nr 4062-16 vara optimalt utformad i alla delar måste det ändå stå klart att den inte är i strid med de grundläggande principerna i LOU. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Rättslig reglering Den 1 januari 2017 trädde lagen (2016:1145) om offentlig upphandling i kraft. Den nya lagen ska enligt övergångsbestämmelserna tillämpas på upphandlingar som påbörjats efter ikraftträdandet. I nu aktuellt mål är därför den numera upphävda lagen (2007:1091) om offentlig upp­ handling tillämplig. Vad kammarrätten har att pröva m.m. Den aktuella upphandlingen avser ramavtal för kommunal vuxenutbildning, innefattande svenska för invandrare (SFI) och vuxenutbildning på grundläggande nivå (Komvux). De frågor som kammarrätten har att ta ställning _till är om upphandlingens avropsmodell eller utvärderingsmodell strider mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU. Enligt denna bestämmelse ska en upphandlande myndighet behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. De anbudsområden som är aktuella för kammarrättens överprövning är de som i förfrågningsunderlaget benämns 6 a, 6 c och 6 k. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 06. DOM Sida 6 Mål m 4062-16 Avropsmodellen Tilldelning av kontrakt grundat på ramavtal ska enligt 5 kap. 6 § LOU ske till den leverantör som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de villkor som angivits i ramavtalet. I förarbetena till LOU anges att ett ramavtal med flera leverantörer där alla villkor är fastställda ska innehålla villkor i form av rangordning eller annan fördelningsnyckel som säkrar att tilldelningen sker på ett objektivt sätt. För att den upphandlande myndigheten ska kunna avvika från den fastlagda rangordningen måste möjligheten därtill framgå av förfrågningsunderlaget och utgöra en del av ramavtalets innehåll. För att kunna frångå den i ramavtalet fastställda rangordningen mellan leverantörerna anges att särskilda skäl bör föreligga med hänsyn till upphandlingsföremålet; t.ex. att det är fråga om upphandlingar vars priser ofta ändras eller om en jävssituation föreligger. Det bör framgå av ramavtalet att särskilda skäl kan komma att åberopas Gfr prop. 2006/07:128 s. 175 f.). I förevarande fall har Arbetsmarknadsnämnden använt sig av en avrops­ modell som innebär att den i ramavtalet fastställda rangordningen frångås genom att eleverna själva väljer utbilningsanordnare. Kammarrätten konstaterar att varken 5 kap. 6 § LOU eller det bakom­ liggande direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster) ställer upp några uttryckliga krav på att tilldelning av ett upphandlingskontrakt, som det nu aktuella, ska innehålla någon rangordning eller fördelningsnyckel för fördelning av kontrakt. Detta har emellertid, som framhållits ovan, kommit till uttryck i förarbetenatill LOU. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har anfört att kravet på likabehandling bl.a. innebär att tilldelningskriteriema enligt ett ramavtal inte får ge den upphandlande myndigheten obegränsad KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 06. . DOM Sida 7 Mål nr 4062-16 valfrihet och att kravet på transparens får anses innebära att en leverantör som tar del av förfrågningsunderlaget ska få klart för sig hur tilldelningen av kontrakt enligt ramavtalet kommer att ske (RÅ 2010 ref. 97). Varken i direktivet eller i författningstexten i LOU anges att upphandlande myndighet, för att frångå den fastställda rangordningen, ska åberopa särskilda skäl, än mindre att det finns någon bevisbörda i detta hänseende för myndigheten. Inte heller har HFD uttryckt detta i det nämnda rättsfallet. Mot bakgrund av vad som framkommit i målet, bl.a. att det i förfrågnings­ underlaget anges hur fördelning ska ske dels när el�v väljer anordnare, dels när eleven inte väljer anordnare kan det inte sägas att myndigheten efter fritt skön kan välja hur tilldelning ska gå till utan tilldelningen får anses ske efter en förutsebar och objektiv ordning. Även i övrigt anser kammarrätten, i likhet med förvaltningsrätten, att förutsättningarna för att frångå den fastställda rangordningen är uppfyllda eftersom förfrågningsunderlaget uppfyller kraven på likabehandling och transparens och således har skett så öppet och förutsägbart som förutsätts i LOU. Att Arbetsmarknadsnämnden inte kan lämna några garantier för vilka volymer ramavtalet kan komma att omfatta framgår av förfrågningsunderlaget och alla leverantörer har behandlats lika. Utvärderingsmodellen Utvärdering av andra kriterier än pris, t.ex. kvalitet, innebär alltid ett visst matt av subjektivitet. Värderingen måste dock ske med likabehandling av anbudsgivama och med iakttagande av att de kvalitetskrav som ställs står i · överensstämmelse med övriga principer i 1 kap. 9 § LOU. Utvärderingsmodeller med alltför stort godtycke ska underkännas. Av förfrågningsunderlaget framgår att den av Arbetsmarknadsnämnden tillämpade utvärderingsmodellen är en mervärdesmodell där anbuden bedöms och poängsätts utifrån nivån av de mervärden som erbjuds enligt KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 06. DOM Sida 8 Mål m 4062-16 bedömningsgrunder för särskilda utvärderingskriterier. Anbudsut­ värderingen görs separat för varje anbudsområde där anbuden utvärderas, poängsätts och rangordnas utifrån de angivna kriterierna och dess bedömningsgrunder. Arbetsmarknadsnämnden har genomfört anbudsutvärderingen med hjälp av en grupp tjänstemän inom förvaltningen som alla ska inneha mycket god kännedom om SFI och Komvux. Vad gruppen haft för underlag för bedö�ngen av vad som utgjort mervärden framgår emellertid inte av förfrågningsunderlaget. Kammarrätten konstaterar att det av förfrågningsunderlaget varit omöjligt för anbudsgivarna att veta vad som skulle ge och har gett poäng vid utvärderingen. Anbudsgivarna har endast fått information om vilken poängskalan är för respektive anbudsområde samt några exempel på vad som kan utgöra mervärden. Vilket svar som har gett högre respektive lägre poäng har inte närmare framgått. Vidare ges ingen ledning rörande vad som utgör en miniminivå för vad som minst kan förväntas för att kravställningen i förfrågningsunderlaget ska uppnås och vad som därutöver alltså utgör ett mervärde. Detta försvårar dels för leverantörerna att ge ett konkurrensdugligt anbud, dels ger det utrymme för en godtycklig bedömning vid anbudsutvärderingen. Kammarrätten finner även att omständigheterna är sådana att det får anses framgå att Arbetsmarknadsnämnden först i samband med utvärderingsprocessen bestämt vad som faktiskt utgjort mervärden. Kammarrätten anser att utvärderingen av anbuden har lämnat ett stort utrymme för godtyckliga bedömningar och att den inte grundar sig på objektivt fastställda kriterier. Detta har gett Arbetsmarknadsnämnden ett stort mått av fri prövningsrätt varför poängsättningen inte har kunnat förutses av anbudsgivarna. Upphandlingen strider därför mot principerna om likabehandling och transparens i denna del och utvärderingsmodellen i KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 06. DOM Sida 9 Mål nr 4062-16 förfrågningsunderlaget strider därmed mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU. Skada För att ett ingripande ska bli aktuellt krävs härutöver enligt 16 kap. 6 § LOU att sökanden har visat att denne har lidit eller kan komma att lida skada av de påtalade bristerna. Av rättsfallet HFD 2013 ref. 53, där sökandens talan bl.a. tog sikte på dels valet av förfarande, dels hur förfarandet genomförts, får anses följa att det inte räcker att endast påstå att den åberopade bristen lett till att det mest konkurrenskraftiga anbudet inte har kunnat lämnas. Det krävs även någon form av klargörande eller konkret beskrivning på vilket sätt de åberopade bristerna lett till den påstådda skadan eller risken att lida skada. Frågan är om Lernia därmed på sätt som krävs enligt 16 kap. 6 § LOU visat att det lidit skada eller riskerat lida skada. I förevarande fall påstår Lernia utan någon närmare konkretisering att det hade kunnat lämna ett mer konkurrenskraftigt anbud om utvärderingsmodellen inte varit behäftad med brister. Även med beaktande av denna något vaga beskrivning anser kammarrätten att Lernia får anses ha visat att dess anbud skulle ha sett annorlunda ut om utvärderingsmodellen varit mer transparent och förutsägbar. Detta bör ju i och för sig gälla även övriga anbudsgivare, men kammarrätten anser trots detta, med hänsyn till att det endast är risken att lida skada som behöver visas, att det i målet visats att Lernias möjligheter att lämna det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet har påverkats negativt till följd av bristerna i utvärderingsmodellen. Då bristerna hänför sig till det konkurrensuppsökande skedet i upphand­ lingen är det inte tillräckligt med rättelse utan upphandlingen ska göras om. Överklagandet ska därför bifallas. KAMMARRÄTTEN DOM I STOCKHOLM Avdelning 06. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B {formulär 9). Sida 10 Mål nr 4062-16 Catharina Lindqvi kammarrättsråd · ordförande aria kammarra sra - referent Anna Eriksson Vallin kammarrättsfiskal föredragande ·�11nnt'.f· � .FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM I STOCKHOLM 2016-06-09 Avdelning 33 ·Målm 3567-16 Dok.Id 723287. Postadress 115 76 Stockholm Telefax 08-561 680 01 · Expeditionstid_ måndag - fredag 08:00-16:30 SÖ�E Lernia Utb�dning AB,_ 556467�3381 Box 118-1 111 91 Stockholm Ombud: Jur.kand. Lukas Öranlund Advokatfirman Lindahl KB Box 1065 101 39 Stockholm Ombud: Advokat Eva-Maj Miihlenbock Advokatfirman Lindahl KB Box 1065 101 39 Stockholm Ombud: Eva Ahlholin Stadsledningskontoret Juridiska avdelningen 105 35 Stockholm FÖRVALTNINGSRÄTTENSAVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår ansökan om överprövning. MOTPART Stockholms stad, Arbetsmarknadsnämnden · Box- 10014 121 26 Stockholm SAKEN Ansökan oni. överprövning av offentlig upphandling C:i\\, /\Sida 1 (15) Meddelad·i Stockholm :Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon 08-561 680 00 E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se www.domstol.se/fo:rvaltningsratt Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 3567-16 I STOCKHOLM BAKGRTJN])OCHYRKANDEN . Arbetsmarknadsnämnden i Stockholms stad (AMN) genomför en upphandling av. ramavtal för kommunal vuxenutbildning, innefattande svenska för invandrare (SFI) och vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå (Komvux), dnr AMN 2015-0251-02.04.02. Upphandlingen genomförs som ett förenklat förfarande enligt 15 kap. lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOD. Upphandlingen är fördelad på 16 anbudsområden och anbudsgivare kan välja att lämna anbud på ett eller flera anbudsområden. Av förfrågningsunderlaget _framgår hur många leverantörer · som ska antas inom respektive anbudsområde. Av upphandlingsprotokoll och beslut om ingående av ramavtal :framgår att det under anbudstiden kom in totalt 29 anbud, varav 23 anbud gick vidare till steg tre, dvs utvärdering. Utvärderingen genomfördes utifrån en mervärdesmodell där AMN efter bedömning av anbudsgivarnas kvalitetsbeskrivningar tilldelade ramavtal inom respektive anbudsområde till de leverantörer som erhållit flest poäng utifrånkriterietekonomisktmestfördelaktiga. Avtilldelningsbeslutetsom meddelades den 12 februari 2016 framgår att totalt 14 anbudsgivare tilldelades kontrakt i syfte att teckna 43 delområdesavtal. Avtalstiden avser från och med ramavtalets tecknande till och med 31 december 2018, med möjlighet till förlängning. Lernia Utbildning AB (Lernia) yrkar att upphandlingen ska göras om i de delar som Lernia har lämnat anbud. AMN bestrider bifall till ansökan. . . Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 3567-16 I STOCKHOLM PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN Lernia Den avropsmodell som AMN valt (s.k. individvalsmodell) strider mot 5 kap. 6 § LOU och de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU. . Utvärderingsmodellen som AMN föreskrivit och tillämpat är inte transparent och har inte säkerställt att anbuden och anbudsgivare har behandlats lika. Utvärderingsmodellen syftar inte heller till att anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Utvärderingsmodellen strider därför mot 1 kap. 9 § LOU. Lernia har lidit eller kan komma att lida skada av AMN:s överträdelse av LOU. Avropsmodellen Av förfrågningsunderlaget framgår bl.a. följande. Avrop sker i första hans genom elevens val av rangordnad leverantör inom varj e anbudsområde, s.k. individvalsmodell. Egen regi finns alltid med som ett valbart alternativ. Om en elev inte önskar välj a leverantör bland de upphandlade eller inom egen regi, placerar beställaren eleven. Förutsättningarna för att tillämpa annat än en strikt rangordning i avropsmodellen är att en rangordning kan anses innebära påtagliga nackdelar eller att särskilda skäl föreligger, vilket saknas för aktuellt upphandlingsföremål. Avgörande för om en individvalsmodell f'ar användas är om det finns någon laglig skyldighet för en myndighet att erbjuda individer ett fritt val eller i vart fall en allmän skyldiget ätt låta . individen ha ett betydande bestämmandeinflytande.över tjänstema som erbjuds denne. Inom ramen för upphandlingen fllJils ingen sådan skyldighet för AMN. Individvalsmodell kan inte föreskrivas i nu aktuell upphandling. Avropsmodellen är även i övrigt behäftad med betydande transparens- och likabehandlingsproblematik genom att eleven i första hand anvisas till utbildning i egen regi om denne inte gör ett val. Detta innebär svårigheter Sida 4 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 3567-16 · för leverantörer att förutse hur omfattande avropen kan komma att bli. Av för:frågningsunderlaget framgår inte hur många elever som inte gör något val. Denna omständighet har avgörande betydelse för i vilken omfattning leverantörer kan räkna med avrop under kontraktstiden. Även att AMN i andra hand kan anvisa elever till lev�rantör medför betydande svårigheter i principhänseende då det saknas angivande av objektivt skäl till att AMN väljer leverantör istället för utbildning i egen regi. AMN kan i dessa fall fritt välja att anvisa elever till rangordningslistan eller inte. Genom att AMN förbehållit sig detta fria skön uppstår en omfattande brist på transparens och risk för att likabehandlingen träds för när. Utvärderingsmodellen En utvärderingsmodell ska vara så klar och tydlig att anbudsgivare kan skapa sig en bra bild av vad den upphandlande myndigheten efterfrågar för poänggivning. Detta har inte varit fallet i upphandlingen. AMN har angett · att endast värden utöver kravspeci:fikation kan anses som mervärden. Det framgår inte av kravspeci:fikationen i för:frågningsunderlaget vad AMN anser vara på en grundnivå inom respektive utvärderingskriterium och anbudsområde. Poängskalan är mycket intetsägande och abstrakt genom att det t.ex. anges att mervärdena som beskrivs ska vara relevanta, trovärdiga, genomförbara och nyskapande, utan att det anges konkreta. exempel på vad detta innebär. Beskrivningarna under respektive poäng är så lika att det i praktikenuppstårettfrittskönförvarjepoängtilldelning. Detharvarit oklart vad som kan ge mervärdespoäng eftersom innehållet i förfrågningsunderlaget är motstridigt och avgränsningen av mervärdesområden gör att utvärderingsmodellen inte utpekar det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. De obligatoriska krav som återfinns i för:frågningsunderlaget blir irrelevanta eftersom områdena inom vilka mervärden ska beskrivas är så snävt utformade, och inom dessa snävt avgränsade områden finns ingen motsvarighet i kravspecifikationen om än I STOCKHOLM Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 3567-16 på ett fåtal punkter. Utvärderingsmodellen uppvisar brister såvitt avser att sådant som tillhör obligatoriska krav har poängsatts som mervärde, att sådant som uppenbarligen är mervärde inte har tilldelats poäng, att sådant som inte ryms inom något av de fyra mervärdesornrådena har antecknats som mervärde och givits poäng, att AMN i bedömningen.har feltolkat eller övertolkat erbjudet mervärde och att lika eller likartade beskrivningar har bedömts olika AMN har inle�gsvis inte lämnat någon motivering till poänggivningen. Därefter har Lernia kunnat ta del av en otydlig, icke­ transparent, undermålig och stundtals felaktig motiveringsdokumentation som enligt AMN kan ha återspeglat varför anbudsgivare tilldelats viss poäng. I överprövningsprocessen har AMN ångett att en "sarn.mantagen bedömning" ligger bakom poänggivningen. Omfattande rättspraxis ger vid handen att en sådan utvärderingsmodell inte kan godtas. Skada Lernia har lidit, eller riskerar att lida skada med anledning av den tillämpade avropsmodellen eftersom Lernia inte har kunnat lämna sitt mest konkurrenskraftiga anbud. Om en rangordningsprincip istället hade använts hade Lernia kunnat beräkna avropsomfattningen på ett mer korrekt sätt och därmed kunnat besluta om investeringar redan inför anbudsgivningen, vilket hade återspeglats i den mervärdesbeskrivningen som Lernia lämnat. Lernia har även lidit, eller riskerar att lida skada till följ d av den felaktiga utvärderingsmodellen eftersom Lernia, om en korrekt utvärderingsmodell hade tillämpats, hade kunnat tilldelas kontrakt alternativt kunnat lämna ett mer konkurrenskraftigt anbud. AMN Upphandlingen har inte skett i strid mot gällande lagstiftning. När det gäller Lernias grund för sin talan avseende avropsmodellen, kan de inte anses ha I STOCKHOLM Sida6 F Ö RV AL T NIN G S RÄ T T E N D O M 3 5 6 7 - 1 6 lidit skada oavsett utformningen, eftersom Lernias anbud inte innehåller så mycket mervärden att de kunnat vinna tilldelning i alla områden. Avropsmodellen Som det anges i förfrågningsunderlaget genomförs upphandlingen i syfte att "teckna avtal med Leverantörer som har ett stort engagemang i vuxenutbildningen och har en vilja och tro på att alla elever ska kunna lyckas med sina studier. Stockholms stads elever ska komma ihåg sin ·studietid inom vuxenutbildningen som lyckosam ·och att studierna har bidragit till att den enskildes mål har kunnat uppnås". Den starka fokuseringen på eleven är genomgående i förfrågningsunderlaget. 1 Stockholm har eleven kunnat välja utbildningsanordnare för SFI sedan år 2001 och för Komvux sedan år 2003. Elevens rätt att välja utbildningsanordnare har en vä1känd stark betydelse för studiemotivationen och studieresultaten. Att valfriheten är av stor vikt för eleverna bekräftas även genom att praktiskt taget alla elever gör val. För Komvux och SFI är elevens valfrihet lika angelägen som för övriga skolformer, där det finns en lagstadgad valfrihet. Inom Komvux och SFI föreligger särskilda skäl att tillgodose den enskildes önskemål. Det är även upphandlingsrättsligt möjligt att låta den enskildes val bli bestämmande för avrop när det föreligger skäl för det, som det gör i aktuell upphandling. Det krävs inte att det finns en lagstadgad valrätt för att vahätten ska användas som avropsgrund och det föreligger inte någon hierarki mellan avropsgrundema. I rättspraxis ges stöd för att de av AMN använda avropsreglerna är tillåtna i just den typ av upphandling som nu är aktuell. I upphandlingen :finns tydlig information om hur avropsgrunderna har rangordnats. Förutsättningarna för en kommun att använda sig av utbildning i egen regi är tydliga. Förfrågningsunderlaget möjliggör inte en exakt beräkning av individvolymer, me:ri enligt rättspraxis krävs inte heller detta. Det är välkänt inom branschen att endast ett fåtal elever inte utnyttjar rätten att välja utbildningsanordnare. I STOCKHOLM Sida 7 FÖRVALTNJNGSRÄTTEN DOM 3 567-16 Utvärderingsmodellen I upphandlingen fmns tillräcklig vägledning för att anbudsgivarna ska kunna lämna konkurrenskraftiga anbud. Av för:frågningsunderlaget framgår tydligt att mervärde är det som anbudsgivaren erbjuder utöver de i kravspeci:fi.kationen ställda kraven, dvs. om en anbudsgivare erbjuder det som omfattas av de obligatoriska kraven på tjänsten så kommer detta inte kunna ligga' till grund för mervärdespoäng; I förfrågningsunderlagets utvärderingsdel finns fyra tilldelningskriterier med klara avgränsningar som relaterar till effektmålen om hög andel godkännanden, elevens nöjdhet och närvaro. Frågeställningen är vilka mervär�en som anbudsgivaren erbjuder i sitt anbud inom de fyra tilldelningskriteriema systematiskt_kvalitetsarbete, lärarens arbetssätt ochförutsättningar, elevens studiesituation och utbildning med koppling till arbete, så att de angivna effektmålen kan uppnås. I inledningen till presentationen av utvärderingsmodellen ges en generell beskrivning av efterfrågade mervärden och redovisningar. Dessa exempel står inte i strid med att det under varje tilldelningskriterium har angivits en avgränsning av vad mervärdet kan avse. Anbudsgivarna har varit oförhindrade att använda en eller flera av exemplen eller annan inriktning och har härvid haft samma förutsättningar. Avgränsningarna av vad mervärdet kan avse utgör ytterligare vägledning till anbudsgivarna och tjänar till att öka förutsägbarheten. Anledningen till att det för_de två första tilldelningskriteriema, systematiskt kvalitetsabete och lärarens arbetss�tt ochförutsättningar, efterfrågas samma redovisning för alla anbudsområden är att det avses att mervärdesbeskrivningarna bör utformas med vuxenfokus och generellt i förhållande till de båda tilldelningskriteriema. Därefter ges i förfrågningsunderlaget ytterligare vägledning genom att det framgår att mervärdesbeskrivningen kommer att bedömas utifrån relevans, trovärdighet, genomförbarhet och nyskapande/kreativitet. I för:frågningsunderlagget presenteras en beskrivning av vad som krävs för att tilldelas 1-4 poäng i utvärderingen. Tekniken som använts för I STOCKHOLM :Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 3567-16 I STOCKHOLM poängbeslcrivning kan kännas igen från många andra upphandlingar som prövats av domstol och bedömningarna har gjorts av erfarna och yrkeskunniga personer. Mervärdesbedömningen underlättas av att utbildningsverksamhet är detaljstyrd i skollagen. Upphandlingen vänder sig till lev�i"antörer med erfarenhet av motsvarande verksamhet och alla - anbudsgivare borde vara väl införstådda med de grundläggande krav som ställs på utbildningsverksamheten enligt lag. Tilldelningslcriterierna och · mervärdena:. i upphandlingen gäller metoder och lösningar soni utöver krav enligt kravspecifikationen bidrar till att uppnå den upphandlande myndighetens syften eller effektmål. Lernia har fått del av minnesanteckningar med stödord avseende erh�a poäng. Minnesanteckningarna utgör inte en fullständig eller uttömmande beslcrivning för �ervärdesbedömningarna. Mervärdesbedömingen beror på vad som presenterats i anbudet och erbjuds i sin helhet avseende respektive tilldelningslcriterium. Utvärderingsmodellen har inte inneburit en fri prövningsrätt för AMN. De inkomna anbuden visar att anbudsgivarna har förstått vad som efterfrågas. AMN har kunnat utvärdera mervärdesredovisningarna utifrån de i förfrågningsunderlaget givna förutsättningarna och därefter gett tilldelning till de leverantörer som har erbjuditmervärdeninnebärandeattderasanbudharvaritdetekonomiskt mest fördelaktiga. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Utgångspunkter för prövningen Av 15 kap. 2 § LOU framgår bl.a. att vid offentlig upphandling enligt 15 kap. tillämpas även 1 kap., 5 kap och 16 kap. Avseende femte· kapitlets regler om ramavtal är dessa tillämpliga även vid upphandling som sker genom förenklat förfarande, dock ställs inte krav på att minst tre· leverantörer måste tilldelas kontrakt när ett ramavtal ingås med flera leverantörer. I 5_ kap. 6 § LOU anges att om ramavtal ingåtts med flera leverantörer enligt Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 3567-1 6 5 § får tilldelning av kontrakt som grundar sig på ramavtalet ske genom tillämpning av villkoren i ramavtalet utan förnyad inbjudan att lämna anbud. Kontrakt ska tilldelas den leverantör som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de villkor som angetts i ramavtalet. Enligt 1 kap. 9 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer på ett likvärcligt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. Prövningen i förvaltningsrätten utgör en kontroll av om det på grundval av vad sökanden har anfört i målet finns anledning att vidta sådana åtgärder som anges i 16 kap. 6 § LOU. Det är den som ansöker ?ID överprövning som på ett klart och tydligt sätt ska ange vilka omständigheter talan grundas på och visa att upphandlande myndighet har agerat i strid med LOU Gfr RÅ 2009 ref. 69). För att ett ingripande ska bli aktuellt krävs också att sökanden kan visa att han lidit skada eller kan komma att lida skada på grund av att den upphandlande myndigheten brutit mot LOU. Rätten kan därvid endast besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts. Relevanta delar av förfrågningsunderlaget I punkt 1.11, "Beräknad utbildningsvolym 2016", anges bl.a. följande. I detta underlag anges prognostiserade uppgifter. Några garantier avseende :framtida volymer kan Beställaren inte lämna Volym Sfi 2014 Under 2014 var drygt 18 600 individer aktiva i studier i olika omfattning. Omräknat till helårsplatser blir det cirka 9 800. Cirka 12 procent av eleverna valde att studera i verksamheter som Stockholm stad bedriver i egen regi. Beställarens brutto budget för sfi-utbildning uppgick till ca 2 1 5 mnkr/år. Under 2014 deltog drygt 23 000 individ�r i grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning på hel- eller deltid vilket matsvar.ar 8 500 helårsplatser. Knappt 20 procent av eleverna valde att studera i verksamheter som Stockholm stad bedriver i egen regi. Beställarens budget för komvux-utbildning uppgick till cirka 300 mnkr/år. I STOCKHOLM Volym Komvux 2014 Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 3567-16 I punkternaL12, "Individens val" och 6.8.l "Fördehi.ingsnyckel för ramavtal (anbudsområde 1 - 6a-k)", anges:bl.a. följande. Avrop sker i första hand genom elevens val av rangordnad leverantör inom varje anbudsområde. Egen regi finns alltid med som ett valbart alternativ. Om en elev inte önskar välja Leverantör bland de upphandlade eller inom egen regi, placerar Beställaren eleven. Då Beställaren blir ombedd att välj a en Leverantör för elevens räkning kommer valet i första hand tillfalla en Leverantör inom stadens egen regi. I andra hand hos den Leverantör som har möjlighet att ta emot aktuell elev och som erhållit högst rangordninginomrespektive anblldsområde. I punkt 5.1.1, "Leverantörernas mervärden och redovismngar", anges bl.a. följande. Medmervärden menar Beställaren att Leverantören anger mervärden i tjänsten som ska levereras utöver de krav som framgår av kravspecifik:ationen. Dessa mervärden är. sådana som Leverantören är beredd att leverera utan extra ersättning under hela avtalstiden. Mervärden kan omfatta exempelvis tjänstefördelning, resurser, organisation, arbetssätt och metoder, individuella anpassningar, faciliteter, servicegrad eller liknande. För att erhålla poäng måste det :framgå att meryärdena är relevanta, trovärdiga, genomförbara och nyskapande. I punkt 5.2, "Utvärderingskriterier", anges bl.a. följande. Utvärderingen kommer att ske för varje anbudsområde genom bedömning av fyra kriterier. Varje kriterium kan få maximalt 4 poäng utifrån en samm.anvägd bedömning av de tre punkterna som ingår i respektive utvärderingskriterium. De fyra utvärderingskriterierna är: · 1 . Systematiskt kvalitetsarbete 2. Lärarens arbetssätt och förutsättningar 3 . Elevens studiesituation 4. Utbildning med koppling till arbetslivet I punkt 5.3, "Bedömningsgrunder och poängskalor", anges följande. Beställaren kommer att bedöma och ge poäng utifrån nivån av de mervärden som erbjuds. Mervärdesbeskrivningarna bedöms utifrån: Relevans . Innebär en stor sannolikhet att verksamheten bidrar till hög måluppfyllelse l'rovärdighet Innebär en god förståelse för målgruppen, uppdraget och ekonomiska förutsättningar Genomförbarhet Innebär en tydlig, realiserbar och effektiv arbetsprocess Nyskapande/Kreativt Innebär ett arbetssätt som är nyskapande, innovativt och visat att målgruppen är i fokus Bedömningsgrunder I STOCKHOLM Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 3567-16 I STOCKHOLM Leverantören erbjuder mervärden som bidrar till att en mycket god verksamhet kan bedrivas. Mervärdesbeskrivingen är mycket relevant, trovärdig, nyskapande och genomförbar. Beskrivningen visar enmycket god förståelse förhur erbjudna mervärden ska uppnås. 4 poäng Leverantörenerbjudermervärdensombidrartillattengodverk�amhetkanbedrivas. MervärdesbeskriW:gen är relevant, trovärdig, nyskapande och genomförbar. Beskrivningen visar förståelse för hur erbjudna me:rvärden ska uppnås. 3 poäng · Leverantören erbjuder mervärden som bidrar till att en godtagbar verksamhet kan bedrivas. Mervärdesbeskrivningen är delvis relevant, trovärdig, nyskapande och genomförbar. Beskrivningen visar delvis förståelse för hur erbjudna mervärden ska uppnås. Förbättrfugspotential finns. 2 poäng Leverantören erbjuder endast vissa .mervärden. Beskrivningen av mervärden är till vis.s del relevant, trovärdig, nyskapande och genomförbar. Beskrivningen visar viss förståelse för hur erbjudna mervärden ska uppnås. Stor förbättringspotential finns. 1 poäng Beskrivningen saknar mervärden. O poäng Förvaltningsrättens bedömning Frågan i målet är om ram.avtalets avropsmodell och utvärderingsmodell är utformade på sådant sätt att bestämmelserna i LOU och de grundläggande principer som bär upp lagen samt unionsrätten träds för när. Avropsmodellen Upphandlingen är uppdelad i 16 anbudsområden, vilka offerteras och utvärderas separat. Ram.avtal tilldelas de anbud spm bedöms vara de ekonomiskt mest fördelaktiga inom respektive anbudsområde. Inom respektive anbudsområde antas två eller flera leverantörer. Avrop sker i första hand genom elevens val av rangordnad leverantör inom varje anbudsområde eller inom Stockholm stads egen regi. Om eleven inte välj er leverantör placerar AMN i första hand eleven hos en leverantör inom Stockholm stads egen regi och i andra hand hos den högst rangordnade Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 3567-16 leverantör som har plats. Upphandlingens omfattning kan inte garanteras, men viss vägledning kan ges av utfallet under verksamhetsåret 20 1 4. Ett ram.avtal med flera leverantörer där alla villkor· för senare kontraktstilldelning är fastställda ska enligt förarbetena till LOU innehålla villkor i form av rangordning eller annan fördelningsnyckel som säkrar att tilldelningen sker på ett objektivt sätt. En upphandlande myndighet måste under vissa förutsättningar ha möjlighet att frångå den i avtalet fastlagda rangordningen. För att den upphandlande myndigheten ska kunna göra en sådan avvikelse måste möjligheten därtill framgå av för:frågningsunderlaget och utgöra en del av ram.avtalets innehåll: I de fall då det inte är möjligt eller är förenat med påtagliga nackdelar att ha en fastlagd rangordning bör dock avtalet innehålla andra grunder för i vilken ordning leverantörerna ska ha möjlighet att leverera. Dessa grunder måste tillgodose kraven på ickediskriminering osv. För att den upphandlande myndigheten ska kunna frångå den i ramavtalet fastställda ordningen mellan leverantörerna bör särskildaskälföreliggamedhänsyntillföremåletförupphandlingen. (Prop. 2006/07:128 s. 178 f.). Den aktuella avropsmodellen innebär att AMN kommer att frångå den i ram.avtalet fastställda rangordningen om eleven väljer utbildningsanordnare. EnligtAMNharelevensrättattväljautbildningsanordnareenvälkändstark betydelse för studiemotivationen och studieresultaten. AMN har anfört att elevens valfrihet är angelägen och det därför föreligger ,särskilda skäl att tillgodose den enskildes önskemål. Förvaltningsrätten finner att det i målet är visat att det föreligger särskilda skäl för AMN att frångå den fastställda rangordningen om eleven väljer utbildningsanordnare. Möjligheten att frångå_den fastställda rangordningen framgår klart och tydligt av för:frågningsunderlaget. I STOCKHOLM Sida 13 FORVALTNINGSRÄTTEN DOM 3567-16 Lernia har anfört att avropsmodellen strider mot transparens-och likabehandlingsprincipen eftersom en elev som inte väljer utbildningsanordnare i första hand anvisas till utbildning i egen regi, vilket innebär att anbudsgivarna inte kan förutse hur omfattande avropen kan komma att bli. Vidare har Lernia anfört att AMN i andra hand fritt kan välj a att anvisa elever till rangordningslistan eller inte. Förvaltningsrätten anser att det följer av förfrågningsunderlagets ordalydelse att utbildning i egen regi används i första hand när eleven inte väljer utbildningsanordnare och att eleven i andra hand anvisas till rangordnad leverantör. Enligt förvaltningsrätten har AMN vid angivna förhållanden inte möjlighet att fritt välja ått anvisa elever till utbildning i egen regi eller rangordnad leverantör. Den i förfrågningsunderlaget angivna fördelningsnyckeln :far anses tillgodose kravet på att avrop sker på ett objektivt sätt. Det framgår vidare av förfrågningsunderlaget att AMN inte kan lämna några garantier för vilka volymer ram.avtalet kommer att omfatta och att angiven volym endast är en prognos. Samtliga potentiella anbudsgivare har därmed behandlats lika och haft samma förutsättningar att förutse vilka volymer som ram.avtalet kommer att ge. Förvaltningsrätten konstaterar sammanfattningsvis att ram.avtalets avropsmodell inte är utformad på sådant sätt att bestämmelserna i LOU och de grundläggande principer som bär upp 18:gen samt unionsrätten träds för när. · Utvärderingsmodellen Det står en upphandlande enhet fritt att själv bestämma hur förfrågnings­ underlaget i en upphandling ska utformas och enheten väljer själv vad som ska tillmätas betydelse så länge det sker inom ramen för offentliga upphandlingars grundläggande principer. Detta grundar sig i att det är den upphandlande enheten som faktiskt ska köpa de varor eller tjänster som är föremål för upphandling. Detta innebär också att den upphandlande enheten I STOCKHOLM, Sida 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 3567-16 är den som f'ar anses bäst lämpad att utvärdera lämnade anbud utifrån de lcrav som har ställts i förfrågningsunderlaget. Den -µpphandlande enheten måste därmed ges visst utrymme vid bedömningen och utvärderingen av anbuden, under förutsättning att det sker på objektiva grunder inom ramen för förfrågningsunderlaget. De skiftande förhållanden som förek:ommer i det ekonomiska livet gör att även för:frågningsunderlag som inte är optimalt . utformade får godtas under förutsättning att de principer som bär upp lagen och gemenskapsrätten inte träds för när (se RÅ 2002 ref. 50). Vid bedömning av utvärderingsmodellen och förfrågningsunderlaget måste hänsyn tas till upphandlingsföremålets karaktär. Upphandlingen avser kommunal vuxenutbildning. Syftet är att teckna avtal med leverantörer som har ett stort engagemang i vuxenutbildningen och har en vilja och tro på att alla elever ska kunna lyckas med sina studier. I förfrågningsunderlaget anges även vilka effektmål AMN har att förhålla sig till i utbildnings­ verksamheten. Enligt förvaltningsrätten är det aktuella upphandlingsföremålet av sådan karaktär att AMN måste lämnas visst utrymme att använda sig av en mer öppen lcravspecifikation o·ch utvärderingsmodell. I förfrågningsunderlagets lcravspecifikation beskrivs syftet med tjänsten och allmänna lcrav på genomförande av uppdraget samt särskilda lcrav per anbudsområde. Kravspecifikationen är enligt förvaltningsrättens bedömning tillräckligt tydligt utformad för att en branschvan leverantör ska kunna avgöra vad som utgör en grundläggande lcravnivå på tjänsten inom respektive anbudsområde. Anbudsutvärderingen syftar till att bedöma leverantörernas redovisade metoder och lösningar som utöver lcrav enligt lcravspecifikationen bidrar till att uppnå AMN:s syften och effektmål. Med .hänsyn till upphandlingsföremålets karaktär och att det är anbudsgivarnas förmåga att redovisa metoder och lösningar som utvärderas finner förvaltningsrätten att utvärderingsmodellen inte i sig kan anses otydlig i I STOCKHOLM Sida 15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 3567-16 I STOCKHOLM LOU:s mening. Det är i målet inte visat att utvärderingsmodellen inte syftar till att anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Förvaltningsrätten anser vidare att bedömningsgrunderna och förutsättningarna för poängsättningen är tillräckligt tydligt utformade för att varje anbudsgivare, med utgångspunkt i förfrågningsunderlaget, bör kunna skapa sig en bild av möjligheterna att lägga ett konkurrenskraftigt anbud. Den omständigheten att en anbudsgivare genom att endast ta del av förfrågningsunderlaget inte fullt ut kan förutse utfallet av utvärderingen medför inte att utvärderingsmodellen brister i transparens (se EU-domstolens avgörande i mål C-19/00, SIAC Constniction). Sammanfattningsvis konstaterar förvaltningsrätten att inte heller utvärderingsmodellen är utformad på sådant sätt att bestämmelserna i LOU _och de grundläggande principer som bär upp lagen samt unionsrätten träds för när. Ansökan om överprövning ska därför avslås. . . HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande-kan överklagas. Information om hur man överklagar fmns i bilaga 1 (DV 3109/lA LOU). o ,, I 11\_J\ I ;i�kiv �· o · Rådmv \ Anna Lissola har föredragit målet I"' SVERIGES DOMSTOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR Den · som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltnings... domstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska· skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden :fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag.domstolens b�slut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammar­ rätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.. Om prövningsti11stånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. I mål om överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster eller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet får avtal slutas innan tiden för överklagande av rättens dom ell�r besiut har löpt ut. Vanligtvis f'ar, då kammarrätten inte har fattat något interimistiskt beslut om att upphandlingen inte får avslutas, avtal slutas omedelbart. I de fall där kammarrätten har fattat ett interimistiskt beslut oin att avtal intefår ingås, får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upphävt det interimistiska . beslutet. Ett överklagande avrättens avgörande·f'ar inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 16 kapitlet i de ovan angivna lagarna. Skrivelsen med överklagande ska :innehålla följande uppgifter; Eä q0 u ::, u0 �tr Bilaga ..... " · 1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e�postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgi:ft ändras är det viktigt att anmälan snarast görs tili Högsta förvaltningsdomstolen. 2. 3 . · 4. 5. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att fä p_rövningstillstånd. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill fä till stånd och skälen för detta. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. www .damstal.se