FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I FALUN 2010-05-28 Mål nr 2054-10 E Rotel 8 Sida 1 (14) notarien Elin Ruthström SÖKANDE Jede Aktiebolag, 556126-5553 Box 303 542 23 Mariestad Ombud: Advokaten Thomas Moll Jur.kand. Katerina Strömsholm Jur.kand. Josefin Isaksson Moll Wenden Advokatbyrå AB Stortorget 8 211 34 Malmö MOTPART Lantmäteriet Upphandlingsfunktionen 801 82 Gävle SAKEN Gävle ! :::l Överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling; LOU DOMSLUT Förvaltningsrätten avslår Jede Aktiebolags ansökan om överprövning en­ ligt LOU. Förvaltningsrätten upphäver det interimistiska beslutet av den 22 januari 2010. � 2010-06-01 Dok.Id 5502 Posat dress Box 1093 S-801 35 Gävle Beso··ksadress Lantmäterigatan 4 TeIefon TeIeaf x 023-383 00 00 I 023-383 oo 90 E-post: forvaltningsrattenifalun@dom"se ExpedTI IOilSfId måndag - fredag 08:00-12:00 13:00-16:00 Handläggare: Förvaltningsrätts- Meddelad i °':Aktbit= Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2054-10 E IFALUN INFORMATION Målet kom in till Länsrätten i Gävleborgs län och fick målnummer 106-10. Sedan Länsrätten i Gävleborgs län och Länsrätten i Dalarnas län slagits samman till Förvaltningsrätten i Falun, har målet fått nummer 2054-10. UPPHANDLINGEN Bakgrund Lantmäteriet inbjöd enligt förfrågningsunderlag den 8 oktober 2009 leve­ rantörer att senast den 19 november 2009 lämna anbud i en upphandling benämnd "Vendingtjänster avseende kaffe- och vattenautomater", dnr. 104-2009/1793. Upphandlingen avser ramavtal för samtliga myndigheter under regeringen, riksdagen och dess myndigheter samt övriga organisa­ tioner som äger rätt att använda de statliga ramavtalen. Upphandlingen genomfördes genom ett öppet förfarande. Anbud kunde lämnas för ett eller flera av totalt sex geografiska anbudsmmåden. Förfrågningsunderlaget Enligt punkten 4 Bedömning av anbud kommer anbud bedömas i tre steg; 1. Kvalificering (krav på anbudsgivaren), 2. Prövning (krav på varan eller �jänsten) och 3. Utvärdering (bedömning av angivna kriterier). Av punkten 6 Prövning framgår att kravspecifikationen återfinrts i bilaga 5 samt att de fem första flikarna ska besvaras/prissättas av anbudsgivaren och bifogas anbudet. Vidare framgår att miljökrav avseende hela tjänsten inklusive automater och råvaror fim1s i den tredje fliken. I första stycket punkten 6.1 A) Skall-krav - Råvaror/sortiment, Konventio­ nell produktion, anges fö\jande. Minst tre (3) definierade olika varnmärken i respektive produktgrupp m 1 och 5 ska ingå i offererat sortiment Syftet med detta krav är att avroparen ska kunna anpassa sitt val utifrån sina egna förutsättningar. Smakupplevelsen är till stor del individuell och baserar sig på bl.a. förväntningar och tidigare erfarenheter. Vattnet och dess FÖRVALTNINGSRÄTTEN I FALUN DOM Sida 3 2054--10 E hårdhetsgrad (kalkhalt) påverkar också i hög grad vilken typ av kaffe man föredrar. Med anledning härav vill vi, genom kravet på minst tre definierade varumärken av rostat malet kaffe, betona vikten av ett brett utbud av varianteL Enligt förtydligande avses med varnmärke det rosteri som rostar kaffet. Av pu11kten 6.1 B) och C) Skall-la-av - Råvaror/sortiment, Hållbar ekolo­ gisk produktion, och Hållbar etisk produktion framgår att aiiikelnummer, produktnainn och fabrikat, uppgift om var i anbudet respektive verifikat eller motsvarande återfinns saint nettopris tydligt ska redovisas i anbudet. I bilaga 5 Kravspecifzkation, flik 3 Miljöla-av, a11ges följande. Produkter som ingår i det offererade sortimentet av dubbelcertifierat kaffe ska upp­ fylla nedanstående två krav. Krav 1: Produkterna ska uppfylla ett av IFOAM, International Federation of Orga­ nic Association Movement, certifierat program, vara kontrollerat av ett kontrollor­ gan inom EU eller av ett kontrollorgan som godkänts som likvärdigt EU:s kontroll enligt förordningen 834/2007/EG om ekologisk produktion. Verifikation: Kopia av certifikat eller motsvarande som visar att varan är godkänd av KRAV eller av ett enligt förordningen 834/2007/EG godkänt kontrollorgan inom EU eller likvärdigt. Krav 2: Produkterna ska uppfylla produktionsreglerna för de åtta kärnkonventioner som identifieras av ILO, Intemational Labour Organisation. Verifikation: Kopia av certifikat eller motsvarande som visar att reglerna enligt Rainforest Alliance, Utz Certified, Fairtrade eller likvärdiga produktions- eller kontrollsystem uppfylls. I bilaga 5 Kravspecifzkation, flik 4 Priser råvaror, anges att det ska fömas en spårbarhet mella11 verifikat och produkt, dvs. det måste klart och tydligt fraingå vilken produkt verifikatet avser. Tilldelningsbeslut m.m. Tilldelningsbeslut meddelades den 13 januari 2010, varvid JOBmeal AB (Luleå, Gävle och Norrköping) och Selecta AB antogs som leverantörer för olika geografiska anbudsområden. Jede Aktiebolag (bolaget) antogs inte som leverantör för något av anbudsområdena. T uppha11dlingsrapporten anges att bolagets anbud för produktgrupp 2, hela bönor mellamost, inte Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM. 205 4-10 E I FALUN uppfyller skall-havet (bilaga 5 , flik 3) på att kopia av ce1iifikat eller mot­ svarande som visar att offererad produkt 11 är godkänd av KRAV eller av ett enligt förordningen 834/2007/EG god­ känt kontrollorgan inom EU eller likvärdigt (= hållbar ekologisk produk­ tion), eller 11 uppfyller produktionsreglerna för de åtta kärnkonventionerna enligt Rainforest Alliance, Utz Ce1iified, Fairtrade eller likvärdiga produk­ tions- eller kontrollsystem (= hållbar etisk produktion). Interimistiskt beslut Dåvarande Länsrätten i Gävleborgs län beslöt den 22 januari 2010, efter yrkande av bolaget, att upphandlingen inte får avslutas innan något annat beslutats. BOLAGETS YRKANDE, GRUNDER OCH UTVECKLING AV TA­ LAN Bolaget yrkar i ansökan i sak att förvaltningsrätten förordnar att upphand­ lingen ska göras om. Som grund för ansökan anger bolaget fö,jande. Lant­ mäteriet har brutit mot 1 kap. 9 § LOU genom att inte beakta principerna om proportionalitet, likabehandling, ömsesidigt erkäm1ande och transpa­ rens, vilket medfö1i att bolaget lidit eller kan komma att lida skada. I för­ frågningsunderlaget har Lantmäteriet ställt la-av som inte står i proportion till sitt ändamål och som strider mot propo1iionalitetsprincipen. Vidare har Lantmäteriet vid utformningen och tillämpningen av kraven inte beaktat principen om ömsesidigt erkännande. Därtill har Lantmäteriet ställt krav som medfört att anbudsgivama inte behandlats lika och att vissa företag, bl.a. bolaget, uteslutits från möjligheten att erhålla kontrakt. Bristerna rör upphandlingens konkurrensuppsökande skede, varför upphandlingen ska göras om. Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2054-10 E IFALUN Krav på minst tre olika varumärken/rosterier Lantmäteriet har uppställt krav på att anbudsgivare ska erbjuda minst tre olika definierade varumärken/rosterier av kaffe. Syftet med kravet är att kunna upphandla ett brett so1iiment av kaffeprodukter som smakar olika. Kravet är varken en lämplig eller effektiv åtgärd, eller nödvändigt för att uppnå det eftersträvade syftet. Dä1iill är kravet överdrivet. Kravet är inte heller objektivt kopplat till föremålet för upphandlingen. Från ett och samma rosteri kan man få ett stort antal kaffesorter med vitt skilda karaktär och smak. Kravet på olika rosterier säkerställer således inte olika smak­ egenskaper. Det finns på sin höjd en marginell koppling mellan smak och rosteri. Den eftersträvade variationen kan på ett mycket lämpligare och effektivare sätt åstadkommas genom krav på olika kaffesorter och kaffe­ blandningar med varierande egenskaper. Genom att efterfråga bl.a. vissa egenskaper hos de olika offererade produkterna skulle syftet uppnås utan att kravet på olika rosterier behövt ställas, varför kravet inte är nödvändigt och kan tillförsäkras på ett mindre ingripande sätt. Kravets negativa konse­ kvens är orimlig och överdriven i förhållande till det eftersträvade syftet. Kravet strider därför mot proportionalitetsprincipen. I stället för att kunna offerera olika kaffesorter från sitt eget rosteri, har bolaget tvingats anlita underleverantörer till högre kostnad. Därmed har bolagets prissättning och konkurrensställning påverkats negativt. Upphand­ lingen har inte genomfö1is affärsmässigt. Kravet missgym1ar på ett otillbörligt sätt anbudsgivare som, likt bolaget, huvudsakligen arbetar med egna kaffeprodukter och som har svårigheter att tillgå andra varumärken till rimliga priser. Kravet har därmed dislaimi­ nerande effekt och strider mot likabehandlingsprincipen. Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2054-10 E IFALUN Bolaget har lidit skada. Till följd av kravet har bolaget inte kunnat utfonna sitt anbud på ett optimalt sätt. Om bolaget fått offerera enbart sitt egenpro­ ducerade kaffe, hade bolaget kmmat offerera ett i sin helhet lägre kilopris. Krav på spårbarbet av hållbar ekologisk och etisk produktion av kaffe Lantmäteriet har uppställt krav på produkter som ingår i det offererade sortimentet av ekologiskt produktion av kaffe med spårbarhet på miikd­ nmmnemivå. Bolaget har lämnat in ett konekt utfonnat verifikat i enlighet med förord­ ning 834/2007/EG, vari anges att bolagets danska underleverantörs kaffe­ verksamhet uppfyller de krav på ekologisk produktion som fastställs i för-­ ordningen. Eftersom Lantmäteriet inte godkänt bolagets verifikat, har myndigheten brutit mot principerna om ömsesidigt erkännande och trans­ parens. Krnvet förutsätter certifikat som är utfonnat på aimat sätt än vad som ai.1ges i förordning 834/2007/EG och vad som är praxis i andra medlemsstater, t.ex. Danmark. Kravet är mer långtgående än enligt näim1da förordning. Därför är kravet mycket svårt, om inte omöjligt, att uppfylla för aktörer från andra medlemsstater. Anbudsgivare från andra EU-länder, som upp­ fyller bestämmelserna i förordningen, missgy1mas i förhållande till bl.a. svenska levera11törer. Med dansk underleverantör missgynnas bolaget. Kravet står inte i proportion till det syfte som ska uppnås, varför det strider mot proportionalitetsprincipen. Vidare har Lantmäteriet uppställt krav på hållbar etisk produktion av kaffe med spårbarhet på aiiikelnummemivå. Bolaget har gett in ett da11skt intyg som vism· att bolagets danska underleverantörs kaffe är Fairtrade­ certifierat. Då La11tmäteriet kräver spårbarhet på aJ.iikelnummemivå exklu- FÖRVALTNINGSRÄTTEN I FALUN DOM Sida 7 2054-10 E derar myndigheten dänned i praktiken aktörer från andra medlemsstater som företer andra ce1tifikat, t.ex. bolaget beträffande dess danska underle­ verantör. Vad som ovan sagts om Lantmäteriets brott mot de grundläggan­ de principerna vid krav på hållbart ekologiskt producerat kaffe, gäller även kraven för hållbart etiskt producerat kaffe. LANTMÄTERIETS INSTÄLLNING, YRKANDE, GRUNDER OCH UTVECKLING AV TALAN Lantmäteriet bestrider bifall till ansökan och yrkar att det interimistiska beslutet ska upphävas. Som grund härför anger Lantmäteriet föUande. Lantmäteriet har inte brutit mot LOU eller principerna om icke­ diskriminering, likabehandling, transparens, ömsesidigt erkännande eller proportionalitet. Lantmäteriet har inte heller avvikit från de i anbudsförfrå­ gan angivna förutsättningarna och upphandlingen har i samtliga avseenden genomförts med iakttagande av upphandlingsrätten. Krav på minst tre olika varumärken/rosterier Krav på att anbudsgivare ska kunna erbjuda variation i sortimentet är för­ enligt med LOU. För att tillförsäkra ett brett sortiment av kaffe har krav ställts på att anbudsgivarna ska offerera kaffe utifrån bl.a. olika varumär­ ken/rosterier, produktionssätt, rostningar och kaffetyper. Det aktuella kravet är begränsat till två av produktionsgrupperna inom konventionell produktion. Kravet är klart och tydligt utformat och vittnar om att alla anbudsgivare behandlats likvärdigt och erbjudits lika förutsätt­ riingar. Ingen anbudsgivare har diskriminerats eller getts någon fördel på grund av nationalitet. Inte heller har det funnits krav på typ av varumär­ ke/rosteri som ska offereras. Kravet har ett naturligt samband med och står i rimlig proportion till det som upphandlas. Kravet leder till att syftet upp­ nås, dvs. att avroparen ska k111n1a anpassa sitt val utifrån sina egna förut­ sättningar. Avtalet måste vara mycket tydligt och enkelt samt göra det lätt FÖRVALTNINGSRÄTTEN IFALUN DOM Sida 8 2054-10 E för avroparen att se och förstå att utbudet är varierat. Den genomsnittliga avroparen har oftast inte de detaljkunskaper som krävs för att förstå vilket kaffe man ska avropa genom att, istället för att välja olika varumärken, undersöka hur många rostningar som gjorts, vilken sammansättning av olika blandningar av bönor och olika kvaliteter som ingår osv. Att välja mellan olika varumärken är för de flesta ett tydligt och begripligt sätt att välja och en lämplig och effektiv åtgärd för att uppnå syftet med kravet. Kravet är ett proportionerligt sätt att uppnå detta. Kravet är inte överdrivet. Bolaget har uppfyllt kravet genom att offerera kaffe dels från eget rosteri, dels från underleverantörer. Det kaffe bolaget offererat från underleveran­ törer är endast 1 kr/kg dyrare än kaffet från bolagets egna rosteri (2,3 %). Därmed är kravet varken orimligt eller överdrivet i förhållande till det ef­ tersträvade syftet. Om man dessutom analyserar medelpriset för de aktuella produktgrupperna, framgår att bolaget hamnat på andra plats för det första anbudsområdet och därmed inte är dyrast. Förhållandet är exakt detsamma för samtliga sex områden. Bolaget har inte offererat kaffe från underleve­ rantörer till en mycket högre kostnad varken än sitt eget kaffe eller än andra anbudsgivare. Lantmäteriet har gjort en fiktiv utvärdering där hänsyn tagits till förbruk­ ningen av konventionellt producerat kaffe i de aktuella produktgrupperna och det viktade utvärderingspriset för hyra och service per månad. Utvär­ deringen visar att utfallet blir exakt detsamma som vid den verkliga an­ budsutvärderingen. Det är månadspriset för hyra och service som är avgö­ rande för resultatet i båda utvärderingarna. Om bolaget hade kvalificerat sig till utvärderingen, skulle bolaget ändå inte ha erhållit ramavtal för något område. Bolaget kan därför inte heller anses ha lidit skada. FÖRVALTNINGSRÄTTEN I FALUN DOM Sida 9 2054-l0 E Krav på spårbarhet av hållbar ekologisk och etisk produktion av kaffe Syftet med spårbarhet på produktnivå är att det klart och tydligt ska framgå att det är just den offererade produkten som är certifierad. Det är också viktigt för att beställaren ska veta vilken miljöprestanda som erhålls vid beställning från anbudsgivaren. Dessutom är spårbarheten mycket viktig för att uppföljning av leveransernas mi\jöprestanda ska vara möjlig. Om det inte finns koppling mellan en produkt med ett aiiikelnummer och en produkt enligt en känd produktionsstai1dai·d är det i praktiken omöjligt att följa upp spårbarheten. Syftet med efterfrågad ce1iifiering är att garantera att produkterna uppfyller kraven. Kravet är varken orimligt, oproportioner­ ligt eller diskriminerande. Alla anbudsgivare som kvalificerat sig till pröv­ ningen har påvisat spårbarhet på produktionsnivå för de totalt tolv olika produkterna. Bolaget har korret påvisat spårbarhet för tio av dem, dock inte för det offererade kaffet från den danska underleverantören. Kraven är inte utformade så att det lättare kan uppfyllas av svenska före­ tag. Ett fle1ial av de offererade kaffeprodukterna är producerade och/eller certifierade utanför Sverige. Exempelvis har två anbudsgivare från Neder­ länderna och andra anbudsgivare vars kaffe, liksom bolagets kaffe, tillver­ kas i Danmark har påvisat spårbarhet. Kraven strider således inte mot prin­ cipen om ömsesidigt erkännande. Alla anbud har behai1dlats lika. Bolagets anbud hai· uteslutits eftersom det för sitt offererade kaffe från den danska underleverantören inte uppfyller kraven, dvs. det inte framgår av de dokument bolaget gett inte att det avser påstådda produkter. DOMSKÄL Tillämpliga lagregler m.m. Upphandlande myndigheter ska behai1dla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt saint genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2054-10 E IFALUN Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och propmiionalitet iakttas (1 kap. 9 § LOU). Likabehandlingsprincipen innebär att leverantörer och erbjudna produkter ska behandlas lika, utan ovidkommande hänsyn. Icke-disla·imineringsprin­ cipen innebär förbud mot att diskriminera leverantörer på grund av deras nationalitet (medborgarskap, etablerings- eller verksamhetsland). Även indirekt diskriminering är otillåten. Transparensprincpen innebär att upp­ handlingar ska präglas av öppenhet och förutsebarhet. Principen om ömse­ sidigt erkännande innebär att en medlemsstats myndigheter är skyldiga att erkänna och acceptera handlingar, t.ex. certifikat, som utfärdats av behöri­ ga myndigheter i de andra medlemsstaterna. Proportionalitetsprincipen innebär att de åtgärder den upphandlande myndigheten vidtar inte får gå utöver vad som är nödvändigt för upphandlingen. Dessutom måste de krav som ställs vara effektiva, dvs. möjliga att kontrollera och ägnade att leda till att det avsedda syftet uppnås. Det måste finnas ett rimligt förhållande mellan det eftersträvade målet och de vidtagna åtgärderna. Om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande prin­ ciperna, som redogjorts för ovan, eller någon annan bestämmelse i LOU och detta har medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts ( 16 kap. 2 § LOU). Förvaltningsrättens bedömning Inledning Varken EG-direktiven eller LOU innehåller några regler om vad de upp­ handlande myndigheterna ska upphandla. Det är en uppgift för de upp­ handlande myndigheterna att avgöra. Inom ramen för gemenskapsrätten bestämmer de upphandlande myndigheterna kvalitetsnivåer, prestanda, mi\jökrav m.m. som ska gälla för föremålet för upphandlingen. Upphand- FÖRVALTNINGSRÄTTEN IFALUN DOM Sida 11 2054-10 E lande myndigheter är en del i ett marknadsekonomiskt system och de, lik­ som privata företag, kan upphandla på marknadens villkor och i st01i sett efter egna preferenser, givet att principerna för den fria rörligheten av varor och tjänster och den fria etableringsrätten m.m. upprätthålls. Även de grundläggande principerna, som ska genomsyra hela upphandlingsproces­ sen, ska givetvis upprätthållas. Förvaltningsrättens prövning Frågan i målet är om Lantmäteliet brutit mot någon av de gnmdläggande principerna i LOU genom att utf01ma skall-kraven på det sätt som gjorts i upphandlingen (minst tre olika varumärken/rosterier respektive skall- och beviskrav på spårbarhet av hållbaii ekologiskt och etiskt producerat kaffe). Om förvaltningsrätten fim1er att så är fallet, har rätten även att pröva om det medfö1i att bolaget lidit eller kan komma att lida skada, i föUd varav rätten har att besluta att upphandlingen ska rättas eller göras om. Krav på minst tre olika varumärken/rosterier I punkten 6.1 A) i förfrågningsunderlaget har Lantmäteriet, efter förtyd­ ligande, uppställt ett skall-krav som innebär att minst tre definierade olika varumärken/rosterier av rostat malet kaffe mellanrost respektive rostat ma­ let kaffe mörkrost ska offereras för att anbudsgivai·en ska anses ha uppfyllt skall-kravet. Av förfrågningsunderlaget framgår att skall-kravets syfte är att avroparen ska kunna anpassa sitt val efter egna förutsättningar. Lai1tmä­ teriet har även betonat vikten av ett brett utbud. Bolaget, som uppfyllt skall-kravet men som gjmi gällande att det för att göra det tvingats anlita två underleverai1tör vilket lett till ett mindre kon•· kurrenskraftigt anbud, har invänt att skall-kravet strider mot de grund­ läggande principerna i LOU. FÖRVALTNINGSRÄTTEN IFALUN DOM Sida 12 2054-10 E Genom förfrågningsunderlagets utfomming framgår att Lantmäteriet som helhet eftersträvat ett brett och varierat sortiment av de produkter som är föremål för upphandlingen, t.ex. genom skall-krav som kräver olika varu­ märken/rosterier, produk:tionssätt, rostningar och typer av kaffe. Enligt förvaltningsrättens mening är det inte visat att det aktuella skall-kravet strider mot propo1iionalitetsprincipen. För de1ma bedömning talar att skall­ kravet får anses vara rimligen ägnat att åstadkomma det eftersträvade syftet utan att det, såvitt visats, oproportionerligt drabbat bolaget i förhållande till nyttan för Lantmäteriet. Därtill kommer att skall-kravet inte uteslutit att bolaget offererat sitt egna rosteri, utan enbaii krävt att tre olika rosterier offereras. Härvid kan även konstateras att den upphai1dlande myndigheten får ai1ses ha ett visst utrymme inom vilket den kan agera i förhållande till proportionalitetsprincipen Gfr. Europeiska gemenskapens förstainstansrätts dom av den 6 juli 2000 i mål T-139/99, Alsace Intemational Car Service mot Europaparlamentet). Vidare anser förvaltningsrätten att det inte är vi­ sat att skall-kravet strider mot principerna om likabehandling och icke­ diskriminering. Den omständigheten att skall-kravet inte kräver något spe­ cifikt varumärke/rosteri ger stöd för en sådan bedömning. Därtill kommer att det inte visats att skall-kravet diskriminerat bolaget på grund av natio­ nalitet eller vai·it ägnat att gy1ma eller missgym1a anbudsgivare på ett dis­ kriminerai1de sätt. Inte heller anser förvaltningsrätten att skall-kravet står i strid med någon annan av de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU. Kravpå spårbarhet av hållbar ekologisk och etiskproduktion av kafe I kravspecifikationen i bilaga 5, flik 3, till förfrågningsunderlaget har Lantmäteriet uppställt två skall-krav för hållbar ekologisk och etisk pro­ duktion av kaffe. Som verifikation för att skall-kraven är uppfyllda, s.k. beviskrav, har Lantmäteriet krävt kopia av angivna certifikat eller motsva­ rande. Vidare har Lantmäteriet i kravspecifikationen i bilaga 5, flik 4, till förfrågningsunderlaget uppställt ett skall-krav som innebär att det ska fin- FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Sida 13 2054-l0 E IFALUN nas en spårbarhet på artikelnummernivå mella11 verifikat och produkt saint att det klart och tydligt ska framgå vilken produkt verifikatet avser. Bolaget, som inte bedömts uppfylla laaven då spårbarhet på artikelnum­ memivå inte påvisats, har invänt att utformningen av skall-laaven och till­ lämpningen av bevislaaven strider mot de grundläggande principerna i LOU. Enligt förvaltningsrättens uppfattning, vilken även synes ostridig i målet, påvisar de handlingar bolaget gett in inte spårbarhet på artikelnummernivå mellan verifikat och produkt i enlighet med skall-laaven. Lantmäteriet kan därför - oavsett det offererade kaffets och ingivna handlingars medlems­ statliga härkomst - inte a11ses ha brutit mot principen om ömsesidigt er­ kännande genom att underkänna bolagets uppfyllnad av skall-laaven. Den omständigheten att bolaget gjo1i gälla11de att det av bolaget offererade kaf­ fet godkänts i enlighet med förordningen 834/2007/EG medför därmed ingen annan bedömning. Enligt förvaltningsrättens mening är det inte visat att Lantmäteriet varken vid utfonmungen av skall-laaven eller vid tillämp­ ningen av bevislaaven gått utöver vad som ka11 anses vara proportionerligt. För denna bedömning talar att kraven får anses vara ändainålsenliga för att säkerställa att miljölaaven uppfylls och att fungerande kontroll av dem kan ske. De får även anses ha ett naturligt samba11d med och stå i prop01iion till upphandlingen. Vidare anser förvaltningsrätten att det inte är visat att laa­ ven strider mot principerna om icke-dislaiminering eller likabehandling. Att en leverantör inte klarai· att tillgodose sakligt motiverade krav från en upphandla11de myndigheten strider inte mot LOU. Inte heller anser förvalt­ ningsrätten att det visats att skall-kraven eller beviskraven står i strid med någon a1111a11 av de grundlägga11de principerna i 1 kap. 9 § LOU. FÖRVALTNINGSRÄTTEN ! FALUN DOM Sida 14 2054-10 E Mot bakgrund av ovan anförda skäl ska ansökan om åtgärd enligt LOU avslås och det interimistiska förordnandet upphävas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bil� 3109/1 C) � ._Q__ �� �.J' Anders Lidman rådman SVERIGES DOMSTOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR .. PRÖVNINGSTILLSTÅND Bilaga Den som vill överklaga förvaltningsrättens be­ slut ska skriva till Kammarrätten i Sundsvall. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. överklagandet ska ha kommit in till förvalt­ rungsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden firk del av beslutet. Tiden för över­ klagandet för offentligpart räknas emellertid från. den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafto� julafton eller nyårsafton räcker det att skrivel­ sen kommer in. nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstill­ ståndomdetäravvilttförledningavrättstil­ lämpningen att överklagandet prövas, anled­ ning förekommer till ändring i det slut vartill förvalningsrätten kommit eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står för~ valtningsrättens beslut fast. Det är därför vik­ tigt att det klart och tydligt framgår av överkla­ gandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbets­ platsen och eventuell annan plats där kla­ ganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i må-­ let. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det vilttigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. det beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens beslut som klaganden vill få till stånd, 5. debevissomklagandenvillåberopaoch vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud Adressen till förvaltningsrät­ ten framgår av beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefon­ nummer. www.domstol.se