FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM
Allmänna avdelningen
SÖKANDE
Hörsam AB, 556058-7460 Box 7093
192 07 Sollentuna
DOM
2011-08-26 Meddelad i Stockholm
Mål nr 13908-11 Enhet 15
Sida 1 (16)
  Ombud: Advokat Jerker Alm Advokatfirman Vinge KB Box 1064
251 10 Helsingborg
MOTPART
Stockholms läns landsting Upphandlingsenheten Box 6401
113 82 Stocld1olm
Ombud: Advokat Roger Hagman Advokatfirman Roger Hagman AB Box 3460
103 69 Stocldiolm
SAKEN
KONKURRENSVERl{ET I
20H -03- 2 9 i.;
Avd
Dnr
Doss
 Ansökan om överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphand­ ling - LOD
Aktbil
 Förvaltningsrätten förordnar att upphandlingen ska göras om. Det interimistiska förordnandet upphör härmed att gälla.
Dok.Id 153259
Postadress Besöksadress
115 76 Stockholm
Telefon
08-561 680 01 for valtningsrattenistockholm@dom.se
 Tegeluddsvägen 1
08-561 680 00
Telefax
Expeditionstid
måndag - fredag 09:00-15:00
E-post:

 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM
Allmänna avdelningen
DOM
Sida 2 13908-11
 BAKGRUND, YRKANDEN M.M.
Stockholms läns landsting (SLL) genomför en upphandling av hörappara­ ter, dm SLL544. Upphandlingen genomförs som ett öppet förfarande.
Förvaltningsrätten har i beslut den 7 juli 2011 förordnat att SLL tills vidare inte får ingå avtal i upphandlingen.
Det antecknas att förvaltningsrätten i dom den 4 februari 2011 i mål nr 46045-10 m.fl. förordnat att SLL:s upphandling av ramavtal för hörappara­
ter, dnr SLL544, skulle göras om.
Hörsam AB (bolaget) ansöker hos förvaltningsrätten om överprövning och yrkar att förvaltningsrätten förordnar att upphandlingen ska göras om. Som gi11nder för yrkandet anger bolaget bl.a. föUande. Förfrågningsunderlaget brister i transparens med avseende på utformningen av de funktionella kra­ ven. Bristen på transparens medför att det blir oklart vad det är som SLL kommer att värdera med avseende på de funktionella kraven vilket innebär
att det föreligger ett brott mot transparens- och likabehandlingsprincipen. SLL kommer avseende Produktgrupperna att göra en poängsättning base­ rad på en samlad bedömning av de olika typerna av hörapparater. Det är i förfrågningsunderlaget inte beskrivet hur de olika typerna av hörapparater kommer att värderas inbördes i den samlade bedömningen. Det föreligger med avseende på den "samlade bedömningen" ett klart brott mot transpa­
rens- och likabehandlingsprincipen. Avseende bör-kraven föreligger en brist i transparens. Det framgår inte vid utvärderingen av Produktgrupperna hur eventuella skillnader mellan olika typer av hörapparater inom Produkt­ gruppen kommer att hanteras. Det utgör ett klaii brott mot transparens- och likabehandlingsprincipen.

 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM
Allmänna avdelningen
DOM
Sida 3 13908-11
Utformningen av de funktionella kraven
Kravens obligatoriska del
För obligatoriska krav är det väsentligt att dessa är tydliga och klara och inte ger utrymme för en godtycklig bedömning. I förevarande upphandling är följande obligatoriska funktionella krav i förfrågningsunderlaget i strid med transparensprincipen, då kraven innehåller vfu·derande begrepp som inte är definierade.
I krav 35 avseende hanterbarhet av kontroller anges att en hörapparats kon­ troller ska vara enlda att hantera i dagligt bruk. "Enkla" är inte definierat, det framgår inte av förfrågningsunderlaget vad SLL lägger i detta begrepp vilket innebär att det inte går att följa upp om SLL utvärderat anbuden i enlighet med de krav som gäller i upphandlingen. Förvaltningsrätten har i
domen den 4 februari 2011 underkänt formuleringen "brukarvänlig" och i sak har ingen förändring skett, det föreligger fortfarande ett brott mot transparensprincipen och därmed även mot likabehandlingsprincipen.
Avseende krav 36 om hanterbarhet av tillbehör och förbrukningsartildar görs fö\jande invändningar. I den föregående upphandlingen underkände förvaltningsrätten det nyttjade begreppet "brukarvänlig." Då ingen saklig förändring skett gäller fortfarande att det föreligger ett brott mot transpa­ rensprincipen. Att begreppet nu används för tillbehör och förbrukningsar­ tiklar och inte avser kontrollerna salmar betydelse för frågan om kravets
överensstämmelse med transparensprincipen.
Krnv 38 avseende underlag vid programmering av hörapparat säger att det vid programmeringen ska det vara möjligt att ta hänsyn till "lämpliga" in­ dividuella bakgrundsparametrar såsom audiologiska och alrustiska data (t.ex. slang/insats) som är relevanta för alctuell hörapparatserie/-modell. Bristen ligger i att SLL inte preciserat vilka de "lfunpliga" audiologiska och akustiska data är som man kommer att utvärdera. Skrivningen ger ut-
 
  Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13908-11
Allmänna avdelningen
rymme för SLL att göra godtyckliga bedömningar genom att man kan styra vad man anser vara viktigt utifrån själva programvaran (d.v.s. anbuden) och inte utifrån på förhand av SLL uppställda parametrar. Detta gör att det inte går att följa upp om SLL verkligen gör en bedömning i överensstäm­ melse med kravet. Kravet med sin nuvarande formulering är i strid med transparensprincipen.
För krav 39 avseende grafisk presentation gäller att det ska fim1as grafer och tabeller som tydligt visar förstärkning och aktuellt tillstånd i hörappa­ raten. Det värderande begreppet är inte tydligt definierat, det ger SLL en möjlighet att helt efter eget skön förkasta ett anbud på grund av att man inte anser graferna och tabellerna vara tydliga.
Även för krav 40 avseende justering gäller att SLL använder ett värderande begrepp i den obligatoriska fasen utan att definiera begreppet. SLL kan liksom för övriga ovan angivna krav välja att bestämma im1ebörden av "ändamålsenligt" först efter det att anbuden kommit in. Kravet är genom sin brist på definition av ändamålsenligt i strid med transparensprincipen och däm1ed även med likabehandlingsprincipen.
Kravens utvärderingsmässiga del
Genom att SLL inte tydligt definierat de värderande egenskaperna i den obligatoriska delen är det en given följd att det i utvärderingen finns en l<lar risk för godtycke. Utvärderingsmodellen anger att högre poäng ges om de personer som utför utvärderingen upplever ett mervärde. Detta mervär­ de ska emellertid utgå ifrån någonting. Detta någonting ska vara definierat på förhand, d.v.s. de som utför utvärderingen ska inte själva efter det att anbuden kommit in kunna bestämma vilka parametrar de anser ska ge ett
mervärde. Genom bristen på definition kan utvärderingsgruppen först i samband med utvärderingen avgöra dels vilka funktioner som är relevanta, dels om dessa kan utföras på ett ändamålsenligt sätt. Som framgår kan SLL
I STOCKHOLM
 
 Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13908-11
genom utformningen av kravet efter det att anbuden kommit in fastställa vad man anser vara väsentligt med avseende på hjälpfunktionerna. De bris­ ter som beskrivs ovan gäller för samtliga funktionskrav. De är inte tillräck­ ligt tydligt definierade och beskrivna för att uppfylla kraven på transparens och likabehandling. De ger ett allt för stmi utrymme för godtycke innebä­ rande att det föreligger brott mot LOU.
Utvärdering produktgrupper - samlad bedömning
Av anbudsinbjudan framgår att utvärderingen för produktgrupper ska ske som en samlad bedömning av de typer av hörapparater som ingår i en serie. Den samlade bedömningen ger ett mycket stort utrymme för godtycke. SLL hade kunnat klarlägga detta genom att informera om de olika hörap­ paraternas inbördes relativa vikt inom respektive serie i kombination med
angivande av vilka parametrar som ska bedömas för respektive hörapparat. Den samlade bedömningen är i strid med transparensprincipen då det inte klarlagts hur skillnader i bedömningen av olika typer av hörapparater sins­ emellan inte framgår av förfrågningsunderlaget.
Utvärdering Produktgrupper - bör-krav
För flertalet av produktgrupperna sker en utvärdering av fem olika typer av hörapparater inom produktgruppen. På motsvarande sätt som vad som gäll­ er för samlad bedömning föreligger ett brott mot transparensprincipen av­ seende bör-haven. Även för bör-kraven gäller att det är oklart på vilket sätt de olika typerna av hörapparater kommer att värderas i förhållande till varandra. SLL kan styra det helt beroende på sin egen uppfattning efter det att anbuden kommit in och genomgåtts.
I STOCKHOLM Allmänna avdelningen

 Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13908-11
Allmänna avdelningen
Skada
Då det föreligger en klar risk för godtycke på grund av bristen i transparens i förfrågningsunderlaget lider bolaget i vart fall risk för skada.
SLL bestrider bolagets yrkande och hemställer att ansökan om överpröv­ ning lämnas utan bifall på den grunden att upphandlingen inte står i strid med någon av de grundläggande principerna för LOU samt anför bl.a. föl­ jande.
Utformningen av de funktionella kraven
Inledning
Den aktuella upphandlingen avser hörapparater. De ska kunna anpassas till olika brukare och deras olika behov och förutsättningax. Dagens hörappara­ ter är digitala och i praktiken datorer. Utbudet består av olika apparater med olika kvalitet och funktioner. Uppgraderingar av nuvarande modeller och införande av nya modeller sker löpande. Utprovningen av hörappara­ ten sker av audionom tillsaimnans med en brukare. Under utprovningen har audionomen hjälp av en programvara som leverantören av hörappaten tillhandahåller. Enligt 6 kap. 3 § LOU får en upphandlande myndighet i sin kravspecifikation ange de tekniska specifikationerna som prestanda- eller
funlctionskrav.
Funktionella krav, brukarperspektivt
Enligt krav 35 ska hörappm.·atemas kontroller vara enkla att hantera i dag­ ligt bruk. Begreppet enkla är ett funktionskrav. Vad som avses med enkla kan för en normalt insatt anbudsgivare av hörapparater inte vara svårt att förstå. Hörapparatens kontroller km.1 vm.·a en eller två. Den ena är en pro­ gramomkopplm·e som styr t.ex. omkoppling från att höra allt ljud till att höra från en hörselslinga på t.ex. en teater. Den andra är en volymkontroll. I de fall det endast finns en kontroll kan denna antingen reglera volym eller
I STOCKHOLM
  
 Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13908-11
I STOCKHOLM Allmänna avdelningen
program eller både och. Det kan inte stå i strid med de gemenskapsrättsliga principerna att uppställa ett krav på att dessa kontroller ska vara enkla att hantera. Kravet innebär inte en obegränsad valfrihet för SLL vid bedöm­ ningen av om kravet är uppfyllt eller inte.
Enligt krav 36 ska hörapparaten ha brukarvänlig hantering av tillbehör och förbrukningsartiklar såsom batterier. Brukare av hörapparater kan vara äldre pensionärer, personer med funl(tionsnedsättning eller opraktiska per­ soner som alla önskar i möjligaste mån klara sig själva i sina vardagsbestyr som att göra rent hörapparater eller byta filter. Brukarvänlig hantering ut­ gör ett funktionskrav. En nonnalt insatt anbudsgivare av hörapparater kan inte missförstå vad som avses, det ska vara enkelt att hantera tillbehören. Kravet är därmed förutsebaii. Skälet till att SLL inte valt att tekniskt preci­
sera kraven är att landstinget för alla de varianter av hörapparater som finns på marknaden och för de uppdaterade eller nya appai·ater som lanse­ ras och brukarnas skilda behov inte ansett det praktiskt möjligt att i teknis­ ka termer ai1ge minimikraven för "enkla att hai1tera" och "brukarvänlig
hantering".
Funktionella krav, audionomens perspektiv
Vad gäller krav 38 avser det krav på underlag vid programmering av hörapparat. För en normalt insatt leverantör av hörapparater kan det inte råda någon tvekan om vad SLL avsett med detta krav. Kravet är därn1ed förutsebaii. Kravet är att det ska vai·a möjligt att ta hänsyn till lämpliga individuella bakgrundsparainetrar, inte att det ska vara ett visst antal såda­ na.
Funktionella krav, grajisk presentation
Avseende invändningen om krav 39 anförs bl.a. följande. Att graferna och tabellerna är tydliga är en grundfunktion för audionomens arbete. Bolaget har invänt att begreppet "tydligt" inte är definierat och ger SIL möjlighet
  
Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13908-11
att helt fritt bestämma vilka anbud som ska vidare till utvärderingsmomen­ tet. Påståendet saknar verklighetsföranluing. För det första är begreppet tydligt entydigt och kan inte missförstås. För det andra är det funktionsbe­ skrivande och tillåtet enligt 6 kap. 3 § LOU. För det tredje är SLL:s avsikt att göra en objektiv prövning. Vaije normalt insatt anbudsgivare av hörap­ parater kan inte missförstå vad SLL avsett. Skälet till att SLL valt att inte telmiskt precisera kravet är att landstinget för alla de variai1ter av hörappa­
rater som finns på marknaden och för de uppgraderade och nya apparater som lanserats och brukai·nas skilda behov inte ai1sett det praktiskt möjligt att i tekniska termer ange minimihaven tydlighet.
Funktionella krav, justering
Krav 40 avser justering av förstärkning och funktioner som är relevanta för respektive apparat. Enligt kravet ska justeringen kmma utföras på ett än­ dainålsenligt sätt. Begreppet ändainålsenligt är inte otydligt. Det är syno­ nymt med t.ex. lämpligt. Som nämnts tillhandahåller leverantören av hör­ apparater prograinvaran för inställning av apparaterna. Det är rimligt att hav kan ställas på att det under utprovningen med brukaren kan göras ju­
steringai· på ett ändamålsenligt sätt. Även under dem1a punkt förhåller det sig så att varje nonnalt insatt anbudsgivare av hörappai·ater mycket väl förstår vad SLL avser och ställer som minimikrav. Kravet är således förut­ sebaii. Det är ett tillåtet funlctionskrav. Den omständigheten att SLL vid bedömningen av om en hörappai·at uppfyller kravet kan komma att tilläm­ pa ett visst mått av skönrnässig bedömning står inte i strid med gemen­
skapsrätten. För vissa typer av varor och tjänster är det ofrånlcomligt att ett visst mått av skönsmässig bedömning kan bli nödvändigt. Så är fallet i den nu aktuella upphandlingen.
Utvärderingen av funktionskraven
Mai·knaden för hörapparater består av ett stort antal produkter som säljs av omkring tio leverantörer. Inför upphandlingar hai· SLL många gånger svå-
 I STOCKHOLM Allmänna avdelningen
 
Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13908-11
righeter att överblicka det senaste. Av bl.a. nämnda skäl har SLL bedömt att det inte är möjligt att precisera utvärderingskriteriema. En precisering skulle innebära att SLL skulle riskera att inte kunna välja den bästa pro­ dukten och vissa leverantörer skulle kumia tvingas avstå från att lämna anbud. Utgångspunkten är minimikraven enligt de funktionella kraven som ger noll poäng. SLL har tydligt redovisat att det är mervärdet från audio­ nomens/brukarens perspektiv som kommer att utvärderas, dvs. något mer
än uppfyllande av grundkrnvet.
Utvärdering Produktgrupper - samlad bedömning
I anbudsinbjudan anges att "Funktionsbedömning görs på Bakom örat hör­ apparater. I de produktgrupper som upphandlas i serier görs en samlad be­ dömning för hel serie, d.v.s. för vai:je krav sätts en poäng för saintliga pro­ dukter i serien." Det innebär att bedömningen görs mot inlänmade anbuds­ prover bakom örat, bakom örat power och bakom örat mini. Hörapparater•• na i örat och hörselgångsapparat utvärderas inte eftersom dessa är avsedda för individuell anpassning för brukaren. Poängsättning sker genom att po­ ängen för bakom örat, bakom örat power och bakom örat mini summeras och divideras med tre. Sll1lllnai1 utgör den samlade bedömningen för seri­
en. Under upphandlingen ställdes en fråga (fråga 21) hur man skulle kunna göra en bedömning av skall-kraven om inte anbudsprover för hörselgångs­ appai·ater eller i örat appai·ater skulle lämnas in. SLL svarade. Enligt SLL står det klaii hur utvärderingen kormner att genomföras och på vilka pro­ dukter.
Utvecklingen Produktgrupper - bör-krav
Av avsnitt 1.19 framgår att poäng tilldelas om ett bör-krav uppfylls. Vilken poäng som gäller framgår av kravspecifikationen. Någon möjlighet att till­ delas olika poäng inom en och san11na kravpunkt föreligger inte. Vidare är
 I STOCKHOLM Allmänna avdelningen
 
Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13908-11
Allmänna avdelningen
det inte möjligt att få högre poäng än den som anges vid bör-kravet. Bör­ kraven är tydligt redovisade och kraven brister inte i transparens.
Bolaget vidhåller att det föreligger grund för att förordna att upphandling­ en ska göras om och anför bl.a. följande.
De funktionella kraven
Vad bolaget gör gällande är att SLL genom att nyttja icke definierade be­ grepp som enkla, ändamålsenliga etc. kan styra bedömningen av anbuden utifrån vad anbuden innehåller och inte utifrån vad SLL �jälvt i förväg de­ finierat som enkla, ändamålsenliga etc.
Den stora bristen är att SLL inte klargjort vilken nivå av t.ex. ändamålsen­ lighet som krävs för att kunna bli godkänd. Den avgörande nivån kan SLL bestämma utifrån vilket anbud som SLL anser vara en acceptabel nivå.
Det finns inte någon motsättning i att tydligt klargöra innebörden av funk­ tionskrav och det faktum att den tekniska utvecklingen går snabbt eller att en stor brukarkrets med varierande behov ska nyttja aktuella produkter. Alternativet är inte att i telmiska termer specificera kraven. Däremot ska det som SLL önskar få ut av aktuella funktioner, d.v.s. själva resultatet av t.ex. enkel, brukarvänlig, definieras så att bedömningen och utvärderingen av anbuden går att följa upp.
Som framgår av SLL:s yttrande ska hörapparaterna kunna användas av en stor personkrets med varierande behov. I förfrågningsunderlaget borde då ha angivits att bedömningen av uppfyllelsen av de obligatoriska kraven
  I STOCKHOLM

Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM. 13908-11
I STOCKHOLM Allmänna avdelningen
ifråga om t.ex. brukarvänligheten sker utifrån personer med vissa typer av behov. Om den obligatoriska nivån hade tydliggjorts med avseende på vad som menats med brukarvänlighet etc. och i utvärderingsdelen mervärde definierats så hade en anbudsgivare kunnat överblicka vad olika kombina­ tioner av hörapparater och prissättning im1eburit.
Utvärderingen av funktionskrav
Skalan för poängsättning ger utrymme för godtycke eftersom det inte framgår vilken nivån är på "mervärde", vilket i sin tur är en följd av att bristerna i begärda nivåer för att klara de obligatoriska kraven inte är upp­ fyllda. Det blir just anbudsgivama som definierar nivåerna, vilket också bekräftas i SLL:s inlaga vari anges att SLL önskar kunna ta hänsyn till pa­ rametrar som man inte i förväg definierat. Utvärderingskriterier­ na/modellen är behäftad med brister i sådan utsträckning att det föreligger grund för att förordna om att upphandlingen ska göras om.
SLL vidhåller sin inställning och anför bl.a. följande.
SIL hai- inte möjlighet att uppställa krav som är anpassade till vaije bruka­ res situation. Istället har SLL uppställt minimikrav (skall-krav) som ska passa brukarkollektivet dvs. minimikraven på enkel och brukarvänliga ska uppfyllas utifrån ett funktionellt begrepp, dvs. enkel för brukarkollektivet.
Enligt anbudsförfrågan premieras i själva utvärderingen enklare och bru­ karvänligare hörapparater än vad som följer av minimikraven (skall-laav). Såväl minimikraven som utvärderingslaiterierna är tillräckligt tydliga.
SLL kan inte redovisa sina krav kopplade till varje bmkmes situation. SLL har istället uppställt funktionella minimikrav för hela brukargruppen. På sarnn1a sätt utvärderas mervärden för hela brukargruppen. Det är möjlighe-
 
 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM
Allmänna avdelningen
DOM
Sida 12 13908-11
ten att enkelt hantera kontroller och brukarvänligheten av tillbehör och förbrnkningsartiklar som prövas. Utvärderingsgruppen i form av sakkunni­ ga inom mmådet borgar för att landstinget inte ges en obegränsad valfrihet i sin prövning och utvärdering.
UTREDNINGEN I MÅLET
I förfrågningsunderlaget avsnitt 1.19 avseende prövning och utvärdering av anbud anges bl.a. följande. De anbudsgivare som uppfyller kvalificerings­ kraven i denna Anbudsinbjudan går vidare för prövning och utvärdering av anbud som sker i två steg:
1. Prövning av skall-krav på efterfrågade varor enligt kravspecifika­ tion och dess bilagor.
De anbud som uppfyller samtliga skall-krav går vidare till steg 2, utvärdering av anbudet.
2. Utvärdering sker enligt nedan angivna utvärderingskriterier:
Ekonomiskt mest fördelaktigt - Produkter enligt kravspecifikation bilaga 1 och 1.1
De anbud som kommer att antas är de för landstinget ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn tagen till följande kriterier.
För produktgrupp: Mellan A, Mellan B, Avancerad A, Avancerad B, Ex­ tern hörtelefon A, Visuell indikering och Super Power tas hänsyn till pris, 60 %, till börkrav, 15 % och till funlction, 25 %.
För produktgrupp: Extern hörtelefon B, Micro, Super Power Plus och Barn tas hänsyn till pris, 65 %, till börkrav, 10 % och till funktion, 25 %.

Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13908-11
Allmänna avdelningen
Pris
Viktat jämförelsevärde enligt berälming i Prisbilaga, bilaga 2.
Börkrav
Avseende börkrav tilldelas poäng om kravet uppfylls. Poängen kan vara 1,
2 eller 3 poäng och poängen för vai:je börkrav films angiven i Kravspecifi­ kation, bilaga 1.1.
Funktion
Funktionsbedönming görs på "Bakom örat hörapparater". I de produkt­
grupper som upphandlas i serier görs en samlad bedömning för hel serie, dvs. för vaije krav sätts en poäng för samtliga produkter i serien. I de pro­ duktgrupper som inte upphandlas i serier utvärderas var produkt för sig. De krav som kommer att bedömas är Funktionella krav enligt Kravspecifika­ tion, bilaga 1.1. Förutsättning för utvärdering av kraven är att de klarat prövningen i steg 1 ovan. Fm1ktionsbedömning kommer att utföras av en grupp audionomer och hörselingenjör.
I bilaga 1.1 till förfrågningsunderlaget, "laavspecifikationer", anges under rubriken "Funktionella krav" bl.a. följande skall-krav för de olika produk­ terna.
35 Hanterbarhet av kontroller
Hörapparatens kontroller ska vara enkla att hantera i dagligt bruk.
36 Hai1terbarhet av tillbehör och förbrukningsaiiiklar
Hörapparaten ska ha brukarvänlig hantering av tillbehör och förbruknings­ artiklar såsom batterier.
38 Underlag vid programmering av hörapparat
 I STOCKHOLM
     
Sida 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13908-11
Allmänna avdelningen
Inför hörapparatsprogrammeringen ska det fimms möjlighet att ta hänsyn till lämpliga individuella bakgrundsparametrar såsom audiologiska och akustiska data (t.ex. slang/insats) som är relevanta för aktuell hörapparats­ serie/-modell.
39 Grafisk presentation
Det ska fim1as grafer och tabeller som tydligt visar förstärkning och aktu­ ellt tillstånd för hörapparaten.
40 Justering
Justering av förstärkning och funktioner som är relevanta för aktuell hörapparatserie/-modell ska kum1a utföras på ett ändamålsenligt sätt.
DOMSKÄL
Tillämpliga bestämmelser
Enligt 1 kap. 9 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantö-· rer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upp­ handlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkäimande och proportionalitet iakttas.
I 16 kap. 5 § LOU stadgas följande. Om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § eller någon annan bestänm1else i demm lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjo1is.
Förvaltningsrättens bedömning
Bolaget har i sin ansökan om överprövning gjort gällande att förfrågnings­ underlaget brister i transparens med avseende på de funktionella kraven, att "den samlade bedömningen" vid poängsättning utgör ett brott mot transpa­ rens- och likabehandlingsprincipen och att det även beträffande bör-kraven föreligger brist i transparens.
 I STOCKHOLM
  
Sida 15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13908-11
Allmänna avdelningen
När det gäller förfrågningsunderlaget har bolaget gett exempel på begrepp, som inte definierats, och som enligt bolaget därför kan leda till brist i transparens. Som sådana exempel har angetts att kontrollerna ur ett brukar­ perspektiv ska vara "enkla" att hantera och att hanterbarheten av tillbehör och förbrukningsartiklar ur ett brukarperspektiv ska vara "brukarvänlig".
Som ytterligare exempel har utifrån audionomens perspektiv angetts "lämpliga individuella bakgrundsparametrar i skall-krav 38, grafer och tabeller som "tydligt" visar i skall-krav 39 och slutligen att justering i skall-krav 40 ska kunna utföras på ett "ändamålsenligt" sätt.
Förvaltningsrätten finner att begreppen "enkla" och "brukarvänlig" ur ett brukarperspektiv inte kan behöva definieras ytterligare för en anbudsgivare som sysslar med hörapparater. Inte heller kan begreppet "lämpliga" i skall­ krav 38 anses vara för oprecist, eftersom det ges exempel på vad som av­ ses. Även begreppet "tydligt" måste anses som tillräckligt klaii. Begreppet ändamålsenligt är något diffust men inte tillräckligt för att förfrågningsun­ derlaget ska underkännas på grund av utformningen av de funlctionella kraven.
När det gäller kravens utvärderingsmässiga del har bolaget, utöver att det ansett att SLL inte tydligt definierat de värderande egenskaperna, gjort gällande att SLL inte förklarat vad som kan ge mervärde.
SLL har i punkt 19.1, sid. 15, angett man kan få tre poäng om offererade funktioner erbjuder ett betydande mervärde ur brukarens/audionomens perspektiv, två poäng för ett stort mervärde och en poäng för visst mervär­ de. Förvaltningsrätten finner att anbudsgivaren av förfrågningsunderlaget inte kan få någon ledning för frågan vad som kan ses som mervärde och ge poäng och i så fall hur många.
I STOCKHOLM

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM
Allmänna avdelningen
DOM
Sida 16 1 3908-11
När det gäller bolagets andra grund, den samlade bedömningen vid poäng­ sättning, har det i skriftväxlingen i målet fö1iydligats vad som avses. Det­ samma gäller för den av bolaget åberopade tredje gmnden om bör-laav.
Förvaltningsrätten finner att det inte visats att "den samlade bedömningen" vid :funktionsbedömningen (sid. 13 i anbudsinbjudan) eller värderingen av bör-krav brister i sådan omfattning att de står i strid med transparensprin­ c1pen.
Vid en samlad bedömning finner dock förvaltningsrätten att det förhållan­ det att anbudsgivaren inte kunnat utläsa vad som ses som mervärde och vilka poäng detta i så fall bör ge är tillräckligt allvarligt för att förfråg­ ningsunderlaget måste anses brista i transparens och likabehandling. Bola­ get lider därför risk för skada. Eftersom bristen i transparens och likabe­ handling kan antas ha påverkat upphandlingens uppsökande skede kan rät­ telse inte komma ifråga. Upphandlingen ska därför göras om.
HUR MAN ÖVE�KLAGAR, se bilaga (DV 3109/ l A LOU)
{j
 'J?...�.
r\
' L _r--. .:..J_X�\la"QlJJ_J.Jld ���
 "-..
Föredragande har varit förvaltningsrättsnotarien Parisa Maleki.
Barbro Lundholm Rådman
 
{!Il;j\fi}
SVERIGES DOMSTOLAR
HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND
 Den som vill överklaga föt-valtningsrättens beslut ska skriva till I<:.ammarrätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten.
Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagandet för offentligpart räknas emellertid från den dag beslutet meddelades.
Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.
För att ett överldagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. I<:.ammarrätten lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas, anledning
förekommer till ändring i det slut vartill förvaltningsrätten kommit eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står föi-valtningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet.
Om någon p erson- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten,
2. det beslut som överklagas med uppgift
3. om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet,
4. de skäl som klaganden anger till stöd för begäran om prövningstillstånd,
5. den ändring av förvaltningsrättens beslut som klaganden vill få till stånd,
6. de bevis som klaganden vill åberopa och vadhan/honvillstyrkamedva17e särskilt bevis.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten framgår av beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer.
Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska Ni utan dröjsmål anmäla ändringen till kammarrätten.
I mål om överprövning enligt lagen
(2007: 109 1) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster får avtal slutas innan tiden för öve.rklagande av rättens dom eller beslut har löpt ut. I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut. I vissa fall får avtal slutas omedelbart. Ett överklagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig info11nation finns i 1 6 kapitlet i de ovan angivna lagarna.
Behöver Ni fler upplysningar om hur man överklagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten.
DV 3109/lA LOU