FÖRVALTNJNGSRÄTTEN DOM I GÖTEBORG 2016-05-04 Mål nr 13304-15 KONKURRENSVERKET' 2am ·-05- 1 8 .. Avd Dnr KSnr Meddelad i Göteborg Ombud: Advokat Michael Hylander MAQS Advokatbyrå AB Box 7009 103 86 Stockholm MOTPART Västra Götalandsregionen Ombud: Roy Svensson Västra Götalandsregionen, Koncernkontoret Regionens Hus 462 80 Vänersborg SAKEN Avd.3 SÖKANDE Philips AB, 556105-2613 Överprövning av upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, förkortad LOU 1 Aktbll FÖRVALTNINGSRÄTTENSAVGÖRANDE Förvaltningsrätten bifaller ansökan och beslutar att Västra Götalandsregionens upphandling av Ultraljud Allmändiagnostik och radiologi, dnr RSl 144-2015, ska göras om. Dok.Id 401797 Postadress Box 53197 400 15 Göteborg Besöksadress Sten Sturegatan 14 Telefon Telefax Expeditionstid 031- 732 70 00 031- 7117859 E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se www.forvaltningsrattenigoteborg.domstol.se måndag - fredag 08:00-16:00 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13304-15 2016-05-04 BAKGRUND Philips AB (Philips) har ansökt om överprövning av Västra Götalands­ regionens (VGR) ramavtalsupphandling av UltraljudAllmändiagnostik och radiologi, dnr RSl 144-2015. Anbud kunde lämnas på alla eller några av produktområdena 0-5. Av tilldelningsbeslut framgår att VGR valt att teckna avtal med andra bolag än Philips avseende produktområdena 0-4, för vilka Philips har lämnat anbud. YRKANDEN M.M. Vad Philips anför Philips ansöker om överprövning och yrkar att upphandlingen ska göras om. Philips anför i huvudsak följande. Upphandlingen har varit behäftad med brister och har genomförts i strid mot öppenhetsprincipen, likabehandlings­ principen och LOU. Förfrågningsunderlaget beskriver varken vad som efterfrågas inom de olika produktgrupperna eller formulerar kraven på ett tillräckligt tydligt sätt för att vara förenligt med principerna i 1 kap. 9 § LOU. Detta har medfört att Philips fråntagits möjligheten att utforma ett konkurrenskraftigt anbud och att inge sitt bästa anbud. Därtill ger den av VGR valda utvärderingsmodellen utrymme för en alltför hög grad av god­ tycklig bedömning. Philips har därmed lidit eller riskerar att lida skada. Otydligtförfrågningsunderlag Det är omöjligt för anbudsgivare att utläsa ur förfrågningsunderlag vad VGR egentligen efterfrågar inom produktgrupperna 0-4. Vare sig Philips eller de övriga anbudsgivarna har fått tillräcklig information om vad systemen ska användas till för att kunna konfigurera dem på bästa möjliga sätt. Vidare är det inte möjligt för anbudsgivama att skapa sig en'bild över I GÖTEBORG 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13304- 15 I GÖTEBORG 2016-05-04 relationen kvalitet/pris i upphandlingen. VGR anger i yttrandet att ramavtalet syftar till VGR:s samlade behov av ultraljudsapparater inom området allmän radiologi trots att kravspecifikationen anger att behovet avser utrustning för allmän diagnostik. Det anges även att nödvändig utrustning för grundläggande allmänna undersökningar efterfrågas, dvs. allmändiagnostik. Radiologi är den typ av undersökningar som sker på en radiologisk mottagning. Allmändiagnostik utgörs av alla olika typer av undersökningar (reumatologi, urologi, radiologi, mammografi, intervention med fler). Den aktuella upphandlingen ger ingen vägledning för vilken typ av utrustning som motsvarar expertgruppens tolkning av funktionskraven. För produktgrupperna 0, 1, 3 och 4 anges i kravspecifikationen att systemen ska ha "goda anpassningsmöjligheter för olika användningsområden". Det kan inte anses vara tillräckligt som information for att leverantörerna ska kunna skapa sig en uppfattning om vad som efterfrågas och vilket system som är bäst lämpat att offerera. Vad som avses med anpassningsmöjligheter för olika användningsområden är inte möjligt att förutse och det är inte möjligt att offerera system som är optimerat för alla kliniker/mottagningar. Begreppet "arbetshäst" används i beskrivningen för produktgrupp 2 och ger ingen klarhet i vad VGR efterfrågar. Det skulle kunna syfta på ett enklare system men motsägs dock av den formulering som används i den klinisk­ tekniska kravspecifikationen där produktgrupp 2 benämns som "Highend kontrast" då begreppet "kontrast'' tyder på ett mer avancerat system. Det är vidare omöjligt för leverantörerna att se vilka faktiska skillnader det finns mellan systemen som efterfrågas inom respektive produktgrupp. Till varje produktgrupp är kopplat en näst intill oöverskådlig mängd ska� krav och bör-krav. Vissa bör-krav är formulerade som ska-krav (punkt 2.4.8 för produktgrupperna 0, 1 och 2, punkt 3.3.2 för produktgrupp O och punkt 3.2.2 för produktgrupp 1). Detta llirsvårar möjligheten att utläsa om dessa krav är att tolka som kvalificeringskrav eller utvärderingskrav, hur kraven FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13304-15 2016-05-04 bedöms och vad som egentligen ger poäng. Ett stort antal bör-krav i klinisk­ teknisk kravspecifikation innehåller vaga begrepp och är otydligt formulerade (punkt 3.1.1 för produktgrupp 0 och punkt 2.2.1 för produktgrupperna 1-4).VGR har i och med de valda formuleringarna inte preciserat hur många givare eller vilken programvara som efterfrågas, vilket är av stor betydelse eftersom det påverkar det offererade priset. Philips har exempelvis i produktgrupp 1 offererat fyra givare till sitt system, medan Siemens AB, den vinnande leverantören i produktgruppen, endast offererat två givare. Detta har fått till följd att Philips anbudspris är högre än Siemens och att anbuden därför blir svåra att jämföra med varandra. Programapplika­ tioner för system för ultraljud allmändiagnostik är kostsamma och anbud som inte innehåller likvärdiga programapplikationer blir svåra att jämföra vid en utvärdering. Såväl Philips som andra anbudsgivare har genom frågor och svar, bland annat efterfrågat förtydligande per produktgrupp om vilka användnings­ områden som avses samt kliniska tillämpningar som utrustningen ska användas för, förtydligande eller förenkling av sättet att defmiera respektive grupp och förklaring av hur utvärderingen ska kunna göras likvärdig. VGR har inte lämnat något förtydligande utan endast hänvisat till befintliga dokument. Först i VGR:s yttrande framgår att upphandlingen inte avser något enstaka specifikt system till en angiven avdelning med ett definierat behov utan att ramavtalet syftar till VGR:s samlade behov av ultraljuds­ apparater inom området allmän radiologi, att systemen ska ha goda anpass­ ningsmöjligheter för olika användningsområden innebär att alla maskiner som erbjuds ska kunna utrustas för alla klinikers behov, och att förklaringen till att det inte anses ett visst antal givare inte specificeras beror på att det handlar om en funktion som ska uppfyllas. Av VGR:s yttrande och svar på anbudsgivarnas frågor, framgår att behovet inte har definierats i förfråg­ ningsunderlaget. 4 I GÖTEBORG 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13304-15 2016-05-04 Alla villkor och bestämmelser avseende förfarandet för en kontrakts­ tilldelning ska uttryckas klart, precist och otvetydigt i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget för att det ska vara möjligt för alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare att förstå den exakta räckvidden av dessa och tolka dem på samma sätt. Redan av de frågor som anbudsgivama ställt under anbudsprocessen foljer att dessa prin­ ciper inte har följts i upphandlingen. VGR har till följd av det otydliga förfrågningsunderlaget överlåtit till anbudsgivama att beskriva vad de har att erbjuda, utan att det på förhand har uppställts vad som ska presteras av anbudsgivama. Användningsområdena på olika kliniker är väsensskilda och apparaturen kan utrustas och konfigur­ eras optimalt först när det är känt vad den ska användas till. Anbudsgivarna har således tvingats chansa när det gäller vilken utrustning som skulle motsvara funktionskraven och olika anbudsgivare har tolkat förfrågnings­ underlaget olika. Philips har haft ett 20-tal givare och ett 15-tal konfigura­ tioner att välja mellan. Mot bakgrund av det bristfälliga förfrågnings­ underlaget har Philips valt att offerera ett standardsystem i samtliga produktgrupper eftersom man inte kunnat utläsa vad systemen är avsedda att användas till. Om VGR hade preciserat vad som efterfrågats hade Philips haft en möjlighet att konfigurera systemen på ett annat sätt och även haft möjligheten att offerera helt andra system, såsom systemet EPIQ 5 för produktgrupp 1, vilket hade inneburit ett lägre anbudspris. Detta system motsvarar det av Siemens offererade systemet som resulterade i tilldelning i denna produktgrupp. Philips valde dock att offerera EPIQ 7 då Philips bedömde att detta system sammantaget var det mest fördelaktiga för VGR. Bristerna i förfi:ågningsunderlaget har medfört att offererade produkter inte har varit jämförbara och att Philips fråntagits möjligheten att utforma ett konkurrenskraftigt anbud. I GÖTEBORG 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13304-15 2016-05-04 Utvärderingsmodellen VGR:s poängskala är bristfällig. �GR:s utvärderingsmodell innebär bland annat att projektgruppen gör en samlad bedömning av utrustningens funktion efter en bedömning av alla krav i den klinisk-tekniska krav­ specifikationen och tilldelar det anbud som bedöms ha högst funktion vid en samlad bedömning 4 poäng. Anbud som bedöms ha en sämre funktion tilldelas 1-3 poäng. I övrigt finns ingen vägledning om nivå och gradering. Anbudsgivama har vare sig haft möjlighet att förutse hur man erhåller en viss poäng eller på vilket sätt det är mest fördelaktigt att utforma anbuden. Vidare anges att projektgruppen gör en samlad bedömning av anbudets funktion efter bedömning av alla ska-krav och bör-krav, vilket innebär en otillåten sammanblandning mellan kvalificeringskrav och tilldelningskrav. Det har dänned inte varit möjligt att förutse vilka ska-krav som utvärderats. Det har inte heller redovisats i utvärderingsprotokollet. Av utvärderingsprotokollen framgår att en samlad bedömning av respektive rubrik i kravspecifikationema ägt rum. Utvärderingsomdömena är allmänt hållna och det framgår inte ens i efterhand vad som tillmätts betydelse i utvärderingen. VGR anför att det finns anbudsgivare som utrustar sina system med funktioner utöver vad kravspecifikationen kräver. Utvärderings­ modellen är dock utformad så att utvärderingen av laiteriet funktion ska ske utifrån en relativ modell, vilka i hög utsträckning har underkänts i praxis som stridande mot transparensprincipen. Några som helst riktlinjer för skillnaderna mellan de olika poängnivåerna finns inte. VGR har inte heller viktat underkriterier i upphandlingen, vilket innebär att alla underkriterier har lika vikt. En annan tolkning medför att förfrågningsunderlaget också strider mot bestämmelserna i antingen 12 kap. 2 § eller 15 kap. 16 § LOU. Utvärderingsmodellen och poängskalan var i VGR:s upphandling rörande röntgenutrustning inom odontologisk radiologi 2012 samma som i den nu I GÖTEBORG FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13304- 15 2016-05-04 aktuella upphandlingen. Förvaltningsrätten i Göteborg (mål nr 6949-12) och Kammarrätten i Göteborg (mål nr 5823-12) underkände VGR:s förfråg­ ningsunderlag i 20 12 års upphandling. En sammanställning av utvärderingen visar att Philips genomgående är den anbudsgivare som i produktgrupperna 0-4 har erhållit klart flest omdömen motsvarande mycket bra/bättre. Philips borde därför ha tilldelats 4 poäng avseende dessa kriterier och ha ett stort försprång vid utvärdering av övriga kriterier. Istället synes utvärderingen som helhet ha avgjorts av de fåtal positioner. I avsaknad av graderad poängnivå har expertgruppen kunnat tilldela poäng fullkomligt godtyckligt, vilket också har skett. Philips har erhållit betyget mycket bra/bättre i kategorier som är högt viktade. Utvärder­ ingen har inte gjorts i enlighet med angivna viktningskoefficienter. Påståendet från utvärderingen av produktgrupp O (noll) att Philips inte uppfyller kravet i 3.1.2 (givare för interoperativt bruk) är felaktigt. Det framgår klart i Philips anbud att Philips offererat efterfrågad givare. Philips borde således ha erhållit högst funktionspoäng för denna produktgrupp. Kostnaden för utrustning, installation, utbildning samt driftkostnader beräknas enligt LCC deklaration och anbud som har lägst LCC-kostnad får 4 poäng. I utvärderingsmodellen anges att systemkonfiguration kan komma att justeras för att likställa anbud. Det framgår inte hur likställandet eller jämförelsen ska göras eller vilka parametrar som beaktas. Philips har till följd av denna uppgift offererat ett standardsystem i produktgrupperna 0-2 med stora möjligheter till justering av systemkonfigurationen. Då något försök att likställa anbuden inte har skett har expertgruppen istället jämfört system som inte är jämförbara och Philips har även på denna grund förtagits möjligheten att lämna ett konkurrensmässigt anbud. Den valda utvärderingsmodellen och poängskalan saknar vägledning för vad VGR tillmäter betydelse och VGR har därigenom skapat sig en fri 7 I GÖTEBORG FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM !GÖTEBORG 2016-05-04 prövningsrätt. Utvärderingen har skett genom en otillåten samlad be­ dömning och det går inte att bilda sig en uppfattning om viktningen mellan olika bör-krav. Utvärderingen strider därfor mot såväl öppenhets- som likabehandlingsprincipen. Philips har till följd av detta lidit eller riskerar att lida skada. Vad VGR anför VGR anser att ansökan ska avslås och anför i huvudsak följande. VGR har inte brutit mot någon av de EU-rättsliga principerna i 1 kap 9 § LOU eller någon annan bestämmelse i nämnda lag varför Philips inte kan anses ha lidit eller kan komma att lida sådan skada som avses i LOU. Förutsättningarna för att utforma anbud har varit lilca för alla. I förfrågningsunderlaget framgår vilka krav VGR har ställt på systemen. Upphandlingen avseende Ultraljud Allmändiagnostik och radiologi syftar till ramavtal för VGR:s samlade behov av ultraljudsapparater inom området "allmänradiologi" vilket t.ex., omfattar akutmottagningar, röntgenavdelningar, vårdcentraler och klinisk fysiologi. Upphandlingen avser således inte något enstaka specifikt system till en angiven avdelning med ett definierat behov såsom t.ex. kardiologi och gynekologi. Vid en akutmottagning på ett mindre sjukhus kan t.ex. en apparat ur produktgrupp 4 fylla klinikens behov medan en akutmottagning på ett större sjukhus har behov av ytterligare funktioner och bättre mot­ svaras av t.ex. produktgrupp 2. På detta sätt täcker upphandlingen in hela VGR:s behov baserat på klinikernas behov och inte på geografisk eller organisatorisk tillhörighet. Att det i en upphandling som denna förekommer många ska- och bör-krav får anses naturligt. I upphandlingen ingår flera produktgrupper med olika krav på kapacitet och funktioner. Vilka dessa krav är finns tydligt angivna per produktgrupp i den klinisk-tekniska kravspecifikationen. Efter varje krav framgår huruvida kravet är ett ska-krav (S) eller bör-krav (B). VGR har endast utvärderat bör­ kraven. Att systemen ska ha "goda anpassningsmöjligheter för olika använd- 8 13304-15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13304-15 2016-05-04 ningsområden" innebär att alla maskiner som erbjuds ska kunna utrustas för alla klinikers behov, vilket är av betydelse i en upphandling inom radiolog allmän diagnostik. Philips uppfyller kravet om goda anpassnings­ möjligheter. Begreppet "arbetshäst" är ett uttryck som stundtals används inom branschen och vad som efterfrågas framgår av ldinisk-teknisk kravspecifikation för produktgruppen. Philips uppfyller detta krav. Den enda produktgruppen med krav på funktionen interoperativa givare är produktgrupp 0. Anledningen till att det i punkt 3.3.1 inte anges krav på ett visstantalgivareelleripunkt2.2.1inteangesvissprogramvarai klinisk­ teknisk kravspecifikation är att det handlar om en funktion som ska uppfyllas. Vissa anbudsgivare kan uppfylla kravspecifikationen med färre antal interoperativa givare än Philips och det finns anbudsgivare som utrustar sina system med funktion utöver vad specifikationen kräver. Detta kan naturligtvis påverka anbudsgivares anbudspris men är inte ett förhållande som VGR råder över. Huruvida det finns speciell programvara i detta krav är inte något som VGR har tagit hänsyn till utan det är funktionen som ska finnas. Philips är för övrigt idag en stor leverantör till VGR och torde vara väl förtrogen med verksamhetens behov. Av anbudsinbjudan framgår att utvärdering sker per produktområde (0-5). Upphandlingsföremålet avser inte någon speciell klinik eller specifikt verksamhetsområde utan utformas för att tillgodose hela VGR:s behov. Utvärderingen genomförs av en expertgrupp bestående av bl.a. medicin­ tekniska ingenjörer, överläkare inom radiologi, specialistläkare, IT­ projektledare och sjukgymnast. Ska-kraven har varit obligatoriska lcrav och har inte utvärderats. Den samlade bedömningen som företas av expert­ gruppen görs utifrån de bör-krav som anges för varje produktgrupp. I upphandlingar av komplex bildgivande utrustning som exempelvis ultraljudsapparater är det systemets samlade kliniska behov som definierar och begränsar den kliniska funktionen. Alla anbudsgivarna har fått samma 9 I GÖTEBORG FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1 3304-15 I GÖTEBORG underlaget och då främst kravspecifikationen som anger vilka egenskaper 2016-05-04 möjlighet att presentera sitt anbud och sin utrustning för projektgruppen. VGR har i "frågor och svar" under anbudstiden svarat utifrån förfrågnings­ 10 som måste finnas och vilka egenskaper som utvärderas. Anbudsgivama har i sina anbud lämnat prisuppgift, LCC deklaration, på det system som de har offererat. Vid anbudsgenomgång och produktpresenta­ tion har anbudsgivarna tillsammans med produktspecialister demonstrerat de i förfrågningsunderlaget efterfrågade funktionerna. För att säkerställa att inga ytterligare eller utökade funktioner visats som inte fanns med i anbudets kostnadsredovisning skickade VGR till samtliga anbudsgivare i produktgrupperna 0, 1 och 2 en begäran om förtydligande av lämnad LCC deklaration, för att anbuden därmed skulle kunna utvärderas utifrån samma förutsättningar.Philips svarade liksom övriga anbudsgivare. SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÅTTENSAVGÖRANDE Tillämpliga bestämmelser m.m. Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas ( 1 kap. 9 § LOU). Om den upphandlande myndigheten brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts (16 kap.6 § första stycket LOU). Förvaltningsrättens prövning utgör en kontroll av om det fmns skäl att ingripa mot upphandlingen på grund av att den upphandlande myndigheten 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13304-15 2016-05-04 har brutit mot de grundläggande principerna eller andra bestämmelser i 1 kap. 9 § LOU eller någon annan bestämmelse i den lagen. I mål om överprövning enligt LOU gäller som huvudprincip att den part som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart sätt ska ange på vilka omständigheter denne grundar sin talan och att domstolens prövning bör begränsas till de grunder som parten åberopar (Högsta förvaltnings­ domstolens avgörande RÅ 2009 ref. 69). Förvaltningsrättens bedömning Ett förfrågningsunderlag ska vara så klart och tydligt utformat att en leverantör på grundval av detta kan avgöra vad den upphandlande enheten tillmäter betydelse vid upphandlingen och en upphandlingsmodell ska vara så utformad att den är ägnad att leda till ett rättvisande resultat, d.v.s. att det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt antas (Högsta förvaltnings­ domstolens avgörande RÅ 2002 ref. 50). Detta följer också av gemenskaps­ rättens krav på likabehandling, förutsebarhet och transparens. De skiftande förhållanden som förekommer i det ekonomiska livet göt att även förfråg­ ningsunderlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade får godtas under förutsättning att de principer som bär upp LOU och gemen­ skapsrätten inte träds för när. Philips anför att de till följd av förfrågningsunderlagets otydliga utformning inte ger tillräcklig information om vad VGR egentligen efterfrågar inom produktgrupperna 0-4 för att kunna konfigurera systemen på bästa möjliga sätt och att det föreligger oklarheter kring användningsområdena för respek­ tive produktgrupp. Vidare menar Philips är det inte möjligt för anbuds­ givarna att skapa sig en bild över relationen kvalitet/pris i upphandlingen. Detta har lett till att Philips inte kunnat utforma ett konkurrenskraftigt anbud då deras anbudspris är högre än den vinnande leverantören till följd av att antalet givare påverkar priset och att programapplikationer för system for I GÖTEBORG 12 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 13304-15 201 6-05-04 ultraljud allmändiagnostik är kostsamma. Philips menar att anbuden därmed är svåra att jämföra med varandra. Förvaltningsrätten konstaterar härvid att det i den klinisk-tekniska krav­ specifikationen efter varje krav i respektive produktgrupp anges S för ska­ krav och B för bör-krav. Det bör därmed ha varit tydligt för anbudsgivarna vilka krav som är kvalificerande och vilka som är utvärderingskrav, En omfattande mängd ska- och bör-krav för varje produktgrupp innebär inte i sig att det är otydligt vad som efterfrågas. Av inbjudan framgår att det är fråga om upphandlingen av ultraljud inom allmändiagnostik och radiologi. I kravspecifikationen anges att upphandlingen avser ultraljudssystem för användning inom bild- och funktionsmedicin samt allmändiagnostik och intervention inklusive tillbehör. I kravspecifikationen presenteras omfattningen av upphandlingen och de produkter som ska upphandlas. För produktgrupperna 0, 1, 3 och 4 anges att systemen ska ha "goda anpassningsmöjligheter för olika använd­ ningsområden". Uppgifterna i kravspeci:fikationen kompletteras även av produktspecifika krav i de klinisk-tekniska kravspecifikationema där de efterfrågade funktionerna detaljredovisas. Av uppgifterna i förfrågnings­ underlaget framgår även att det är en ramavtalsupphandling och att ultraljudssystemen som efterfrågas ska kunna användas brett inom VGR:s verksamhetsområden inom radiolog allmän diagnostik. Vid bedömning av förfrågningsunderlaget måste hänsyn tas till upphandlingsföremålets karaktär. Det måste därför finnas utrymme för den upphandlande myn­ digheten att använda sig av en kravställning utifrån efterfrågade funktioner. Därtill kommer att Philips uppfyller kravet på goda anpassningsmöjligheter. Uppgifterna i inbjudan och kravspecifikationen, tillsammans med de specifika kraven innehållande de efterfrågade funktionerna för respektive produktgrupp i de klinisk-tekniska kravspecifikationema, gör det, enligt I GÖTEBORG 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13304-15 20 1 6-05-04 förvaltningsrättens mening, tillräckligt tydligt för alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare vad som ska upphandlas, skillnaden mellan systemen inom respektive produktgrupp och hur ett anbud ska ut­ formas. I upphandlingen efterfrågas produkter som har vissa funktioner. Det saknar därmed betydelse om förfrågningsunderlaget anger ett visst antal givare eller en viss programapplikation eftersom de efterfrågade funk­ tionerna specificerats i de klinisk-tekniska kravspecifikationema. Utifrån dessa uppgifter har det därmed varit möj ligt för branschvan leverantör att utforma ett konkurrenskraftigt anbud och anpassa sina offererade produkter vad gäller funktion, system och pris inom ramarna för respektive anbudsgivares produktutbud. Av förfrågningsunderlaget framgår att utvärdering sker per produktområde (produktgrupperna 0-5), genom att det anbud antas som är ekonomiskt mest fördelaktigt, underförutsättningattinkomnaanbudfyllerkravenenligt kravspecifikationen och prövning av anbudsgivarens lämpligt samt uppfyllande av avtalsvillkoren. Vidare anges följande. Funktion viktas 60%. I utvärderingen gör projektgruppen en samlad bedömning av anbudets (utrustningens)funktion efter bedömning av alla ska och bör-krav i den klinisk-tekniska krav­ specifikationen. Anbud bedöms i heltal i skalal-4. Anbud som bedöms ha den högstafunktionenfår 4poäng. Anbudsom bedöms ha sämrefunktion får 3, 2 respektive 1 poäng. Viktning/är olika kravför den totala bedöm­ ningen ses i den klinisk-tekniska kravspecifikationen. Kostnad viktas 40%. Utrustning, installation, utbildning samt drifts­ kostnader beräknas enligt LCC deklaration i anbud. Systemkonfiguration kan komma attjusterasför att likställa anbud eller vid detaljerad :,ystem­ konjiguration. Anbudpoängbedöms i skala 1-4. Anbud som har lägst LCC- I GÖTEBORG 14 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 13304-15 2016-05-04 kostnadfår 4poäng. övriga anbudfår därefter en lägre relativpoäng motsvarande denprocentuella skillnaden till anbudet med lägst kostnad Så som VGR:s utvärderingsmodell är utformad bedöms kraven i den klinisk tekniska kravspecifikationen av expertgruppen efter en samlad bedömning. Förfrågningsunderlaget innehåller inga utvärderingskriterier för expert­ gruppen eller vägledning om vad anbudsgivama har att uppfylla för att uppnå viss poäng. Det anges endast i allmänna ordalag att det anbud som bedöms ha den högsta funktionen erhåller fyra poäng. Även om utvärderingen är uppdelad för respektive produktgrupp och viktning av olika grupper av funktionskrav anges i den klinisk tekniska kravspecifikationen sker en samlad bedömning av kraven under respektive rubrik, vilket medför att det inte går att förutse vilken vikt och betydelse olika underkrav har. Vidare framgår inte heller hur expertgruppens samlade omdömen av krav­ kategorierna i en produktgrupp, såsom "uppfyller mycket bra", "bättre", ''bra" och "sämre", ska ligga till grund för att produkten slutligen tilldelas funktionspoängen 1-4. Det framstår även som oklart hur jämförelsen mellan olika produkters funktioner och relateringen till de andra produkterna ska ske vid bedömningen och poängsättningen. Vid dessa förhållanden anser förvaltningsrätten att utvärderingsmodellen är för otydligt formulerad och att principerna för poängsättningen ger stort utrymme för godtycke. Anbudsgivama har inte kunnat förutse vad VGR skulle komma att tillmäta avgörande betydelse vid poängsättningen och prövningen av anbuden. Detta medför en i princip fri prövningsrätt för VGR och att anbuden inte kan bedömas i verklig konkurrens med varandra. Utformningen av poängskalan och konsekvenserna av tillämpningen av den strider således mot kraven på transparens och likabehandling, vilket innebär att Philips har lidit, eller kan komma att lida skada. Eftersom de upphand­ lingsrättsliga principerna trätts för när finns det grund för ingripande enligt I GÖTEBORG 15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 13304-15 I GÖTEBORG 2016-05-04 16 kap. 6 § LOU. Mot bakgrund av att det är fråga om så stora och grundläggande brister ska upphandlingen göras om. 4, HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3109/1 B LOU) I r- 1ei�V1J✓(1 Rådman Föredragande i målet har varit förvaltningsrättsnotarien Amanda Andersson. Lt�_�)�/��t Maria Jolfors te� - - f} Ir, ;'�2!!J;; HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Bilaga 1 SVERIGES DOMSTOLAR Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva i:ill Katnroarrätten i Göteborg. Skri­ velsen ska dock skickas eller lämnas till för­ valtningsrätten. Överklagandetskahakommitintillförvalt­ ningsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommitin inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för över­ klagandet för offentlig part räknas från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrättenfordras att.prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövnings till-­ stånd om 2. 3. 4. 5. där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnåts tidigare i målet - och om de fortfarande är aktuella - behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e­ postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska änd­ ringen utan dröjsmål anmälas till kammarrät­ ten. den dom/beslut som överklagas med upp­ gift om förvaltningsrättens namn, målnum­ mer samt dagen för beslutet, de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. 1 . 2. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltoingsrätten har kommit till, det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som för­ valtningsrättenharkommittill, Adressen till förvaltningsrätten framgår av do­ men/beslutet I vissa mål får avtal slutas innan tiden för över­ klagande av rättens dom eller beslut har löpt ut Detta gäller mål om överprövning enligt • lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, • lagen (2007:1092)omupphandlinginom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, eller • lagen(2011:1029)omupphandlingpåför- svars- och säkerhetsområdet. I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upp­ hävt ett interimistiskt beslut I vissa fall får avtal slutas omedelbart. Ett överklagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 16 kapitlet i de ovan angivna lagarna. BehöverNiflerupplysningaromhurmanöver­ klagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten. 3. detäravviktförledningavrättstillätnpning­ en att överklagandet prövas av högre rätt, el­ ler 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet Om prövningstillstånd inte meddelas står för­ valtningsrättens beslut fast Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att pröv­ ningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnuromer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress wwwd0m;10l 1c;