Dok.Id 53444 Postadress Box 314 871 27 Härnösand Besöksadress Backgränd 9 Telefon Telefax 0611-34 9800 0611-34 9810 E-post: lansrattenivastemorrland@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-12:00 13:00-15:00 Sida 1 (8) i- Överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Örnsköldsviks kommun, som genomför upphandling av trygghetstelefoner m.m. dnr A 09-11 F, har i tilldelningsbeslut den 7 maj 2009 meddelat att avtal kommer att tecknas med NEAT Electronics AB. Upphandlingen genomförs genom förenklat förfarande. STT Condigi Aktiebolag (bolaget) ansöker om överprövning enligt LOU och anför därvid i huvudsak följande. Det har skett ett misstag när kom­ munen gjort sin beräkning för att få fram lägsta anbudssumma vilket grun­ dar sig på en missuppfattning när det gäller användandet av en GSM­ modul. GSM-modul används endast när man inte har kommunikation via vanligt analogt telenät eller IP-kommunikation. Saknas detta kan man in­ stallera en GSM-modul där det finns kommunikation via det fasta nätet. Det är i detta avseende det har uppstått ett missförstånd mellan kommunen och bolaget när man ställt frågan om man ska använda en GSM-modul till IP-telefonen. Vid beräkning av hyra för IP-telefon har man lagt till kostna­ den för offererad GSM-modul som är 50 kr/månad. Detta är ett missför­ stånd. GSM-modulen behövs enbart där någon fast telekommunikation inte finns. Med denna beräkning har månadspriset blivit 83 kr/månad istället för 33 kr/månad, vilket är korrekt och offererat enligt bolagets offert. Den­ na misstolkning har lett till att bolaget felaktigt förlorat upphandlingen till NEAT Electronic. I utvärderingsprotokollet anges att NEAT Electronics LÄNSRÄTTEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN Länsrättsnotarien L Andersson SÖKANDE DOM Mål nr 926-09 E STT Condigi Aktiebolag, 556135-1197 Agnesfridsvägen 113 A 212 37 Malmö MOTPART Örnsköldsviks kommun 891 88 Örnsköldsvik SAKEN ,,j 2009 -07- 0 3 Meddelad i Härnösand l 2009-07-o6 ,, :j 1-1 LÄNSRÄTTEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN lämnat ett anbudspris 1 995 150 kr och bolaget ett anbudspris om 2 005 800 kr. Korrekt summa för bolaget ska enligt offerten vara 1 975 800 kr, vilket ger en differens om 19 350 kr i favör för bolaget. Bolaget har samma erbjudande som NEAT och det skiUer sig inte ekonomiskt mellan bolagens förslag. Kommunen får färdigprogrammerade apparater tillsänt sig. Bolaget har inte beskrivit hur enkelt det är med installationen. För bo­ laget är det självklart att all personal ska installera ett trygghetslarm. Det är endast företaget Athena Nordic som erbjuder personal på plats, som har ett bättre erbjudande än både NEAT och bolaget. Med rätt korrigering i utvär­ deringstabellen av NEAT alltså 70 000 kr, kommer bolagets anbud vara det mest fördelaktiga för kommunen. Örnsköldsviks kommun (kommunen) bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Bolaget skriver i sin ansökan att en GSM-modul endast används när man inte har kommunikation via vanligt analogt telenät eller IP-kommunikation. Detta stämmer inte överens med det bolaget skri­ ver i sin offert där följande anges. "Där IP-telefoni finns levererar vi med GSM-modul till vilken trygghetstelefonen kopplas. GSM-modulen ringer upp larmmottagaren och sänder larmet precis lika som om larmet kommit via det fasta nätet. GSM-modulen har en reserv back-up vid strömavbrott om ca 6 timmar. Ett SIM-kort krävs till GSM-modulen". Kommunen har tolkat detta som att en GSM-modul är nödvändigt vid bolagets IP-telefoni för att ha redundans och har därför lagt till kostnaden för GSM-modulen till priset för utvärderingen av IP-trygghetstelefoner. Vidare kan meddelas att bolaget även med det reducerade priset om 33 kr/månaden, inte hade vunnit upphandlingen - se nytt utvärderingsprotokoll där priset har ändrats från 2 005 800 kr till I 975 800 kr. Kommunen anser att NEAT's beskriv­ ning gällande att bistå kommunen vid avtalsstart är mycket bättre, då NEAT offererar en produkt som är väldigt lätt att installera. NEAT kan även lägga in larmkoden och obegränsad utbildning ingår för kommunens personal. Dessutom kan NEAT vara kommunen behjälplig med att hitta Sida 2 926-09 E LÄNSRÄTTEN I DOM VÄSTERNORRLANDS LÄN 2009-07- 03 personal för att installera trygghetstelefoner. Bolaget erbjuder larmkod inklusive en manual till personalen. Sammanfattningsvis kan sägas att det är rätt att NEAT har fått tre poäng för deras beskrivning och bolaget två poäng. Till yttrandet har bolagets anbudsbilaga och det nya utvärderings­ protokollet bifogats. Länsrätten har den 15 maj 2009 beslutat att upphandlingen tills vidare inte får avslutas. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Enligt 1 kap. 9 § LOU ska en upphandlande myndighet behandla leveran­ törer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upp­ handlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. Enligt 15 kap. 16 § LOU ska en upphandlande myndighet anta antingen det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för den upphandlande myndigheten eller det anbud som har lägst pris. Bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga ska göras enligt 12 kap. 1 § andra stycket LOU. Enligt sistnämnda bestämmelse framkommer att vid bedömningen av vilket anbud som är det mest ekonomiskt fördelaktiga, ska myndigheten ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremå­ let för kontraktet såsom pris, leverans- eller genomförandetid, miljöegen­ skaper, driftkostnader, kostnadseffektivitet, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd. En upphandlande myn­ dighet ska i annonsen om upphandlingen eller i förfrågningsunderlaget ange vilken grund för tilldelning av kontraktet som kommer att tillämpas. Enligt 16 kap. 2 § LOU ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts om den upphandlande Sida 3 926-09 E Sida 4 LÄNSRÄTTEN I DOM 926-09 E VÄSTERNORRLANDS LÄN 2009-07- 03 myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i I kap. 9 § LOU eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leve­ rantören lidit eller kan komma att lida skada. Utredning i målet I förfrågningsunderlaget anges bl.a. följande. 1.3.1 Beskrivning av produkten Upphandlingen avser köp/hyra av trygghetstelefoner och tillbehör nedan kallad trygghetslarm till äldre och funktionshindrade i ordinärt boende. 4.0 Anbudsutvärdering 4.1 Allmänt Prövning av anbud görs i två steg: dels genom kvalificering av anbudsgi­ vare och dels genom utvärdering av anbud. 4.2 Kvalificering av anbudsgivaren Prövningen ska visa om kraven på anbudsgivaren uppfylls. Beställaren kommer att granska de redovisningar anbudsgivaren lämnat om sig och sin verksamhet samt de uppgifter som framkommit vid kon­ troll enligt punkt 3.1 (krav på anbudsgivarens registreringar, skatter och avgifter m.m.) För att bli kvalificerad gäller att: • anbudet ska innehålla begärda och kompletta uppgifter enligt punkt 2.9. • anbudsgivaren ska ha uppfyllt sina skyldigheter vad gäller registre- ringar, skatter och avgifter (punkt 3.1). Endast anbud från anbudsgivare som blivit kvalificerade kommer att ut­ värderas enligt punkt 4.3. 4.3 Utvärdering av anbud på trygghetstelefoner Denna del av upphandlingen består av tre utvärderingskriterier • Service • Kvalitet • Pris Utvärderingsprocessen beskrivs närmare i bilaga "Anbudsbilaga Trygg­ hetstelefoner m.m.", § 4. LÄNSRÄTTEN I DOM VÄSTERNORRLANDS LÄN 2009-07-03 4.4 Antagande av anbud Den anbudsgivare som har det för kommunen ekonomiskt mest fördelak­ tiga anbudet, med hänsyn till utvärderingskriterierna, kommer att tilldelas uppdraget. 5.0 Krav på produkten - kravspecifikation Kommunens krav på produkten eller �jänsten redovisas i "Anbudsbilaga Trygghetstelefoner" och skall fyllas i av anbudsgivaren och biläggas an­ budet". I "Svarsbilaga Kvalificering, Trygghetstelefoner m.m. A 09-11 F" anges bl.a. följande. 3.0 Svarsbilaga Kvalificering Sk 21 - Funktionskrav trygghetstelefoner - varvid bolaget angett följan­ de. "Där IP-telefonifinns, levererar vi med GSM-modul till vilken trygghets­ telefonen kopplas. GSM-modulen ringer upp tarmmottagaren och sänder larmet precis lika som om larmet kommit via det fasta nästet. GSM­ modulen har en reserv back-up vid strömavbrott om ca 6 timmar. Ett SIM-kort krävs till GSM-modulen. " 4.0 Utvärdering För att kunna utvärderas gäller att: • anbudsgivaren har blivit kvalificerad • anbudet innehåller begärda och kompletta uppgifter enligt punkt 2.9 i förfrågningsunderlaget • kraven på produkten och tjänsten enligt ovan uppfylls Beställaren kommer att pröva om kraven på produkten och tjänsten upp­ fylls genom att granska anbuden. De kommer sedan värderas utifrån re­ dovisningar och anbudspris. Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kommer att antas. 4.1. Poängsättning Ett utvärderingskriterium poängsätts utifrån hur väl det uppfyller våra be­ hov. • 0 poäng Inget mervärde • 1 poäng Ger ett svagt mervärde • 2 poäng Ger ett klart urskiljningsbart mervärde • 3 poäng Ger ett stort och värdefullt mervärde Reduktionsvärdet är en i förväg bestämd summa pengar. Denna summa representerar hur mycket mer vi är beredda att betala för ett anbud med full poäng, högsta mervärde, jämfört med ett anbud utan mervärde. Totala reduktionsvärdet i denna upphandling är 1 500 000 kr. Sida 5 926-09 E Sida 6 LÄNSRÄTTEN I DOM 926-09 E VÄSTERNORRLANDS LÄN Utvärderingspris är ett jämförelsetal som erhålles genom att ta offererat pris minus reduktionsvärdet. Anbudet med lägsta jämförelsetal (utvärde­ ringspris) vinner upphandlingen. 4.2 Uv 1 Service • Reducering med 875 000 kr vid full poäng. 4.2.9 Uv 1.9 med inbördes vikt på 12 % Ange hur leverantörerna utan kostnad kan bistå kommunen vid avtalsstart gällande utbyte av befintliga trygghetslarm samt nyinstallation av nya trygghetslarm. Av utredningen i målet framgår vidare att kommunen har gjort två utvärde­ ringar. Fem anbud har utvärderats. I den senare utvärderingen har bolagets anbudspris ändrats från 2 005 800 kr till 1 975 800 kr. Bolaget har således erhållit ett lägre utvärderingspris i den senare utvärderingen. Rangordning­ en mellan anbuden är dock densamma varvid anbudet från NEAT Electro­ nics AB vid sammanställningen erhöll det ekonomiskt mest fördelaktiga priset. NEAT Electronics AB har därför antagits såsom vinnande anbud. Under punkten 6.0 Anbudsutvärdering, Uv 1.9 Service (i båda utvärdering­ arna) har NEAT Electronics AB erhållit tre poäng och bolaget två poäng. Länsrätten görföljande bedömning Frågan i målet är huruvida kommunens förfrågningsunderlag varit tillräck­ ligt tydligt samt om den utvärdering som företagits skett i enlighet med förfrågningsunderlaget med hänsyn till där uppställda utvärderingskriterier. När det gäller frågan huruvida förfrågningsunderlag och tillämpad utvärde­ ring av anbud i visst fall uppfyller de krav på affärsmässighet som upp­ ställs i LOU har Regeringsrätten i avgörandet RÅ 2002 ref. 50 uttalat bl.a. följande. Vill den upphandlande enheten tillämpa regeln om det ekono­ miskt mest fördelaktiga anbudet ska enheten ange detta i förfrågningsun­ derlaget eller i annonsen om upphandling och samtidigt ange vilka om­ ständigheter som den tillmäter betydelse. Omständigheterna ska om möj- 2009"07- 03 Sida 7 LÄNSRÄTTEN I DOM 926-09 E VÄSTERNORRLANDS LÄN 2009-07-03 ligt anges efter angelägenhetsgrad, med det viktigaste först. Vidare uttalar Regeringsrätten att LOU som bygger på EG-direktiv inte närmare ger be­ sked om hur ett förfrågningsunderlag ska vara utformat eller hur en utvär­ deringsmodell ska vara konstruerad utöver vad som kan sägas komma till uttryck i bl.a. 1 kap. 4 och 22 §§ LOU (i den äldre lagen om offentlig upp­ handling). I det uppställda kravet på affärsmässighet får anses ligga att ett förfrågningsunderlag ska vara så klart och tydligt utformat att en entrepre­ nör på grundval av detta kan avgöra vad den upphandlande enheten tillmä­ ter betydelse vid upphandlingen och att en utvärderingsmodell ska vara så utformad att den är ägnad att leda till ett rättvisande resultat, d.v.s. att det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt antas. Detta följer även av ge­ menskapsrättens krav på likabehandling, förutsebarhet och transparens. De skiftande förhållanden som förekommer i det ekonomiska livet gör att även förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utfor­ made får godtas under förutsättning att de principer som bär upp LOU och gemenskapsrätten inte träds för när. Av förfrågningsunderlaget och Svarsbilaga Kvalificering, Trygghetstelefo­ ner m.m. A 09- 1 1 F går att utläsa vilka faktorer som tillmäts betydelse i upphandlingen, samt hur dessa poängsätts och rangordnas sinsemellan. Det går vidare att utläsa att det är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet som kommer att antas. Länsrätten finner mot denna bakgrund att förfråg­ ningsunderlaget i sig inte har sådana brister att det på denna grund finns skäl att ingripa mot upphandlingen. Länsrätten prövar vidare om den utvärdering som företagits skett i enlighet med förfrågningsunderlaget med hänsyn till där uppställda utvärderingskri­ terier. Av förfrågningsunderlaget framgår att det är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet som kommer att antas. Vidare anges hur de olika kri­ terierna ska poängsättas samt vilken viktning dessa har. Vid överprövning måste länsrätten utgå från att den upphandlande enheten själv har bäst för- Sida 8 LÄNSRÄTTEN I DOM 926-09 E VÄSTERNORRLANDS LÄN utsättningar att utvärdera anbuden. Endast om det enligt rätten kan visas att den upphandlande enheten tagit ovidkommande hänsyn eller påtagligt av­ vikit från de kriterier som angivits i förfrågningsunderlaget kan det bli ak­ tuellt att ingripa mot upphandlingen. Den upphandlande enheten måste ges ett visst utrymme vid bedömningen och utvärderingen av anbuden under förutsättning att det sker på objektiva grunder inom ramen för frågnings­ underlaget. Enligt länsrättens mening har det inte framkommit att kommu­ nen vid utvärderingen frångått de kriterier som anges i förfrågningsunder­ laget. Med hänsyn härtill och då det inte är visat att kommunen brutit mot 1 kap. 9 § LOU eller någon annan bestämmelse i LOU ska ansökan avslås. Länsrätten har tidigare beslutat att upphandlingen tills vidare inte får avslu­ tas. Då ansökan nu avslås ska detta intermistiska beslut upphävas. DOMSLUT Länsrätten upphäver det intermistiska beslutet från den 15 maj 2009 och avslår ansökan om överprövning. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3 109/ 1C). cfa1t0 ()�f':#�. Ingela Berggren 2009-07-03 . -/-:1''?:-<, t!l.!1 HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga län.srättens beslut skall skriva till kammarrätten i Sundsvall Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till länsrätten. Överklagandet skall ha kommit in till länsrätten inomtreveckor fråndendagdåklaganden fick del av beslutet. Tiden för överldagandet för offentligpart räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överldagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivel­ sen kommer in nästa vardag. För att ett över.klagande skall kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstill­ stånd om det är av vikt för ledning av rättstil­ lämpningen att övetklagandet prövas, anled­ ning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten kommit eller det annars finns syn­ nerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står läns­ rättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövnings­ tillstånd bör meddelas. u..... --....0-,0 Cl>...... Skrivelsen med överklagande skall innehålla 1. 2. 3. 4. 5. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom skall adress och telefonnummer till arbets­ platsen och eventuell annan plats där kla­ ganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i må­ let. Om någon person- eller adressuppgift Bilaga ändras är det viktigt att anmälan snarast görstillk.arnmarrätten, det beslut som överklagas med uppgift om länsrättens namn, målmimmer samt dagen för beslutet, de skäl som klaganden anger till stöd för begäran om prövningstillstånd, den ändring av länsrättens beslut som kla­ ganden vill få till stånd, de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen skall vara undertecknad av klagan­ den eller hans ombud. Adressen till Iänsrätten framgår av beslutet. Om klaganden anlitar om­ bud skall denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefon­ nummer. www.domstol.se I SVERIGES DOMSTOLAR