FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I UPPSALA 2019-10-28 Meddelad i Uppsala SÖKANDE Menigo Foodservice AB, 556044-4647 Ombud: Advokat Pernilla Rasiwala Advokatfirman Elici AB Nora Strand 20 182 38 Danderyd MOTPART Västerås kommun Ombud: Advokat Anna Ulfsdotter Forssell Advokatfirman Ulfsdotter AB Box 5102 102 43 Stockholm SAKEN Sida 1 (12) KONKURRENSVERKET J0/9_./ID -� Avd Överprövning enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår ansökan. Mål nr 1691-19 E Dnr Aktbil KSnr Dok.Id 293485 Postadress Box 1853 751 48 Uppsala Besöksadress Smedsgränd 22 Telefon Telefax 0 I8-431 63 00 018-10 00 34 E-post: forvaltningsratteniuppsala@dom.se ,v,vw. förvaltningsratteniuppsala.domstol.se Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:00 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I UPPSALA DOM Sida 2 1691-19 BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M. Västerås kommun (kommunen) genomför upphandling benämnd Livsmedel för stora verksamheter, KS 2018/00941. I tilldelningsbeslut den 7 mars 2019 har anbud från annan anbudsgivare än Menigo Foodservice AB (bolaget) antagits. Bolaget ansöker om överprövning och yrkar att upphandlingen ska rättas på så sätt att utvärderingen av bolagets anbud görs om, med beaktande av att bolagets offererade produkt i position 3396 - Köttbullar fryst -uppfyller ställda krav i upphandlingen. Till stöd för sin talan anför bolaget bland annat följande. Kravet på köttbullen löd enligt följande. "Fetthalt<= 14.00%, Köttråvara>= 63.00%, Ekologisk, Frifrån mjölk­ protein (fdsärnär), Nötkött, Artprotein ej i recept, Frifrån äggprotein (fd särnär), Frifrån soja (fdsärnär), Frifrån gluten (fdsärnär), Frifrån lak­ tos (fdsärnär), Frifrån mjölk (fdsärnär), Frifrånägg (fdsärnär)" I de fall som kommunen bedömde en position som "ej offererad" användes ett belastningsvärde som utvärderingsvärde för positionen i fråga. Skulle bo­ laget inte ha fått ett felaktigt belastningsvärde hade det totala anbudsutvär­ deringspriset blivit 722 848 kr lägre än vad som anges i anbudssammanställ­ ningen. Vid en korrekt bedömning skulle alltså bolagets totala utvärderings­ pris ha varit det lägsta priset i upphandlingen. I intyg från bolagets leverantör av köttbullarna, Tulip, framgår det tydligt att offererade köttbullar är fria från alla de "allergener" som krävdes av kom­ munen. Kommunen anser dock att kravet innehåller ett uttryckligt krav på produktionsmiljön avseende de offererade produkterna och att bolagets kött­ bullar inte är producerade i en allergenfri miljö. Kommunens tolkning av Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1691-19 kravet strider mot kravet på förutsebarhet i LOU. Ingen normalt omsorgsfull leverantör i branschen skulle tolka det uppställda kravet som kommunen nu i efterhand gör gällande att det ska förstås. Kravet i position 3396 avser inne­ hållet i produkterna, och de kraven klarar bolagets offererade produkt. Bolaget skulle alltså inte ha tilldelats belastningsvärde på denna position. Beskrivningen av kraven är heller inte helt tydlig. Att en produkt är "fri från" vissa allergener är inte detsamma som "f.d. sämär". Särnär är ett nu­ mera upphävt begrepp som avsåg livsmedel för särskilda näringsändamål. Begreppet utgick år 2016 då en ny EU-förordning började tillämpas för att ersätta de övergripande regler som gällde för dessa livsmedel. Kravet i upphandlingen avsåg alltså produktens egenskaper och recepturens innehåll och var inte heller att produkten skulle inneha Livsmedelverkets märkning "fri från". Denna märkning uppställer vissa krav på tillverknings­ processen, något som begreppet "fri från" i upphandlingen emellertid inte gjorde. Kommunen tycks dock mena att även om kravet på Livsmedelver­ kets märkning "fri från" inte har uppställts i upphandlingen så fanns krav på tillverkningsmiljöer gällde för de produkter som skulle offereras. Det saknas dock anledning att uppfatta kravet på det sättet som kommunen nu gör gäl­ lande. Om kommunen hade velat ställa krav på tillverkningsprocess och/eller produktionsmiljöer i upphandlingen så hade kommunen enkelt kunnat ange att man krävde att de produkter som offererades skulle inneha Livsmedelsver­ kets märkning "fri från." Det är också möjligt att kommunen avsåg att ställa krav på produkternas tillverkningsmiljöer eller på en viss märkning då båda dessa krav skulle ha varit helt rimliga i upphandlingen. Men så har kommu­ nen emellertid inte formulerat sig. I UPPSALA Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1691-19 Av intyg som bolaget har gett in framgår tydligt att den offererade köttbul­ len från Tulip är fri från alla de "allergener" som krävdes i upphandlingen. Att produktions- och tillverkningsprocessen är fri från allergener framgår tydligt av intyg från tillverkaren. Bland annat anges att den offererade kött­ bullen är tillverkad först på dagen i fabriken, när hela anläggningen är grundligt rengjord och helt fri från spår av allergener. Produkten uppfyller sålunda de krav som kommunen beskriver avseende framställning (tillverk­ ning). Detta innebär att även om kravet alltså vore det som kommunen nu gör gällande avseende produktions- och tillverkningsprocessen, så klarade den offererade köttbullen ställda krav. I Livsmedelsverkets vägledning om dessa livsmedel, avsnitt 9.2. 1. 1, anges att det finns i vart fall tre olika sätt att tillse att livsmedel undviker risk för s.k. kontaminering, dvs. i aktuellt fall att livsmedlet utsätts för allergener, nämligen genom 1) separat produktion, 2) produktion av livsmedlen vid annan tidpunkt än de livsmedel som innehål­ ler allergener, och/eller 3) produktionsytorna placeras tillräckligt långt bort från produktionslinjer för livsmedel med allergener. Bolaget är väl förtrogen med DKAB Service AB:s (DKAB) verksamhet. DKAB är ett företag som tillhandahåller ett upphandlingsverktyg avsett att bland annat förenkla val och utvärdering av produkter i just livsmedelsupp­ handlingar. DKAB är ett privat företag som de flesta företag i branschen, in­ kluderande bolaget, månadsvis förser med information om sina produkter och dess egenskaper. DKAB:s definitioner av olika begrepp som t.ex. "fri från" och "Ej i recept" är inte relevant för tolkningen av kraven i upphandlingen eftersom även om det görs några hänvisningar till Hantera Livs i upphand­ lingsdokumenten så anges det inte att DKAB:s definitioner skulle tillämpas I UPPSALA Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1691-19 i upphandlingen. Det ska dock poängteras att den offererade köttbullen upp­ fyller även det krav på produktionen som begreppet "fri från" innebär enligt DKAB. Den prövning som systemet Hantera Livs gör av en produkt kan inte heller i övrigt tas för gott och läggas till grund för en bedömning om en produkt uppfyller ett visst krav. Vad upphandlingssystemet Hantera Livs har svarat när information om köttbullen från Tulip har matats in i upphandlings­ systemet beror enbart vilken information som matats in. Om man matar in felaktig eller ofullständig information om en produkt så far man ut ett felakt­ igt svar. Hade systemet Hantera Livs beaktat informationen i intygen från Tulip - information som kommunen dessutom kände till - så hade svaret från systemet blivit ett annat, nämligen att köttbullen var godkänd, även vad gällde kommunens påstådda krav på produktions- och tillverkningsprocesser. Även den andra anbudsgivaren i upphandlingen, Martin & Servera, har offe­ rerat Tulips köttbulle, i första hand, och exakt samma köttbulle har offere­ rats av bolaget utan belastningsvärde i upphandling av livsmedel till "mindre enheter", KS 2018/00942. De krav som kommunen ställde i den upphandlingen (vilken utgjorde en del av den nu aktuella upphandlingen), var exakt desamma som kraven som nu uppställts i position 3396 och utvär­ deringen av produkten gjordes även där i DKAB:s upphandlingsverktyg Hantera Livs. Kommunen bestrider bifall till ansökan och anför bland annat följande. Kravet under position 3396 innebär att produkten ska vara "fri från" samtliga de allergener som omnämns: mjölkprotein, äggprotein, soja, gluten, laktos, mjölk och ägg. Kommunen har i kravställningen gjort en tydlig skillnad mel­ lan förekomsten av allergener på så sätt att den offererade produkten exem­ pelvis ska vara "fri från" mjölkprotein samtidigt som ärtprotein inte far före­ komma i produktens recept. Under anbudstiden besvarade kommunen fråga från bolagets underleverantör Tulip om en produkt som inte har några som helst allergener tillsatta i recepturen skulle accepteras. Kommunens I UPPSALA Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1691-19 svar var ja, men att samtliga egenskaper som är ställda ska uppfyllas. Bolaget har inkommit med intyg avseende produkten där det endast framgår att köttbullen uppfyller ett krav på "Ej i recept" när det gäller ämnena i fråga, men däremot inte att produkten uppfyller kraven på " fri från (f.d. särnär)". Anbudsansvarig hos Tulip har uttryckligen angett följande. [. .. ]produkterna inte har några som helst allergener tillsatta i receptu­ ren men att de dock inte ärfrifrån (särnär) [. . .]. I ett annat intyg beskriver Tulip förvisso tillverkningsprocessen vid den aktuella anläggningen, men kan endast garantera att produkten [...] ikke är tillsat allergener [...]. En sådan utfästelse når inte upp till kravet på "fri från (f.d. särnär)". Innebörden av kravet "fri från" är vedertaget i livsmedelsupphandlingar och ingen annan anbudsgivare har missuppfattat det aktuella kravet i upphandlingen. Livsmedel för särskilda näringsändamål ("sär-när"), dvs. den äldre beteckningen för "fri från", är livsmedel som, på grund av sär­ skilda sammansättning eller tillverkningsmetod, skiljer sig från övriga livsmedel och är särskilt lämpliga för personer som behöver speciell kost. Inom "sär-när" finns olika livsmedel anpassade för olika målgruppers be­ hov, t.ex. barnmat, livsmedel för speciella medicinska ändamål och "fri från"-livsmedel. "Fri från" innebär inte bara att produkten inte innehåller de uppräknade ämnena utan också att producenten vidtagit särskilda åt­ gärder för att förhindra att produkten kontamineras. Kravet "fri från" ska inte sammanblandas med begreppen "ej i recept" I UPPSALA Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1691-19 och "kan innehålla spår av". "Ej i recept" innebär att produkten inte i sitt recept ska innehålla vissa ämnen. Att en väsentlig åtskillnad föreligger mellan begreppen framgår bland annat av Livsmedelsverkets uttalande om att en verksamhetsutövare måste underrätta kontrollmyndigheten om att ett "fri från" livsmedel kommer att tillverkas eller hanteras på anläggningen. Det bör nämnas att livsmedel som märks med begreppet "fri från" numera återigen är anmälningspliktigt vilket även visar på tyngden av begreppets innebörd. "Fri från" ställer vidare, förutom krav på innehållet i produkten, krav på hur produkten framställs. Ett "fri från"-livsmedel garanteras vara fritt från ett visst allergen vilket inne­ bär att producenten säkerställt att risken för kontaminering i hante­ ringen, t.ex. vid skörd, under transporter, vid lagring, vid produktion eller paketering är helt utesluten. I produktionssammanhang innebär begreppet således att livsmedel som är märkta med "fri från" som huvudregel inte får produceras i samma produktionslinje som andra livsmedel då produktionslinjer är svårt att göra helt rena. Vissa allergener, såsom mjölkprotein, bränner vanligtvis fast i produktionen (koagulerar) vilket innebär att exempelvis mörk choklad alltid innehåller spår av mjölk om de producerats i samma pro­ duktionslinje som ljus choklad, trots en noggrann rengöring av produkt­ ions-utrustningen. Vidhäftande protein som flytande ägg eller statiska allergen som äggpulver medför också stora svårigheter vid rengöring vil­ ket föranleder att "fri från" livsmedel vanligtvis inte kan produceras i samma anläggning där sådana allergener förekommer. Produkter som är märkta "fri från" och släpps på marknaden efter den 15 oktober 2018 ska an­ mälas till Livsmedelsverket. Detsamma gällde för livsmedel som släpptes på marknaden till och med den 19 juli 2016. Däremellan var anmälan frivillig. Den produkt som bolaget offererat är inte märkt "fri från" eller anmäld hos Livsmedelsverket som ett "fri från"-livsmedel trots att den enligt uppgift fö­ rekommit på marknaden före 19 juli 2016. I UPPSALA Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1691-19 Bolagets hänvisning till Livsmedelsverkets Vägledning till kontroll­ myndigheter m.fl. saknar relevans vid bedömningen om bolagets offe­ rerade köttbulle uppfyller de aktuella kraven. Vägledningen tar enligt kommunen huvudsakligen sikte på den operativa, offentliga kontrollen av "fri från"-livsmedel. Eftersom det aktuella livsmedlet inte är an­ mält eller märkt som ett "fri från"-livsmedel finns det ingen myndig­ het som utövar någon kontroll av densamma. Bolagets offererade produkt faller med andra ord inte inom tillämpningsområdet för den aktuella Vägledningen. Kommunen har i upphandlingen använt sig av DKAB Service AB:s (DKAB) upphandlingsverktyg Hantera Livs. Detta verktyg, som tillämpar begreppet "fri från", är ett välkänt system för anbudsgivare i livsmedels­ branschen, däribland bolaget. Att kommunen skulle använda sig av DKAB och därmed även DKAB:s begrepp etc. framgår av upphand­ lingsdokumenten, se bland annat avsnitt 3.2.1 i de administrativa före­ skrifterna samt av bilaga 5 och 6 till dessa. I upphandlingsdokumenten punkt 28.1 "Krav" angavs vidare bland annat följande. I Bilaga Artikel och produktspecifikation dvs i svarsfil/sortimentfil beskrivs de i upphand­ lingen efterfrågade produkter. Filen innehåller ett antal kolumner med information och ett antal kolumner som ska fyllas i av anbudsgivaren. För mer information om rubrikerna i svarsfilen/sortimentfilen se bilaga DKAB Förklaring. Inte heller DKAB är av uppfattningen att bolagets offererade köttbulle uppfyller det uppställda kravet. Den information som DKAB erhållit an­ gående den aktuella produkten som bolaget offererat härrör bland annat i från det produkiinformationsblad som tillverkaren Tulip utfärdat. Det Tulips information om den aktuella produkten och dess egenskaper som återfinns i artikeldatabasen DABAS med en direktlänk i DKAB:s upphandlingsverktyg. När kommunen använder Hantera Livs har de I UPPSALA Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1691-19 I UPPSALA egenskaper som tillskrivits den aktuella produkten ställts mot de krav som kommunen uppställt i upphandlingen. Det finns inget som tyder på att DKAB gett begreppen en annan innebörd än den som förordas av Livsmedelsverket eller det som efterfrågas av de upphandlande myndigheterna och enheterna vid nyttjandet av upphandlings-verkty­ get. Begreppen föranleder enligt yttrande från DKAB normalt inte hel­ ler några tolkningsproblem i livsmedelsupphandlingar. Enligt DKAB innebär begreppet "fri från (f.d. särnär)" att producenten garanterar att produkten är helt fri från allergener vilket ställer krav på såväl inne­ håll som på produktionslinje. På marknaden för livsmedelsupphandlingar finns i huvudsak två aktö­ rer, bolaget och Martin & Servera Restauranghandel AB (M&S). Dessa två aktörer deltar i den absoluta majoriteten av livsmedelsupphand­ lingar som Sveriges kommuner genomför. Båda aktörerna är väl för­ trogna med Hantera Livs som upphandlingsverktyg och innebörden av de krav som används i upphandlingsverktyget. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET En allmän förvaltningsdomstol får överpröva en upphandling efter an­ sökan av en leverantör som anser sig ha lidit eller kunna komma att lida skada (20 kap. 4 § LOU). Om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grund­ läggande principerna i 4 kap. 1 § eller någon annan bestämmelse i LOU och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts (20 kap. 6 § LOU). Av 4 kap. 1 § LOU framgår att upphandlande myndigheter ska behandla Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1691-19 leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt ge­ nomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare ge­ nomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet. En upphandlande myndighet har stor frihet att själv utforma sitt förfråg­ ningsunderlag och det ankommer på myndigheten att avgöra vilket be­ hov den har och vilka egenskaper föremålet för upphandlingen ska vara behäftat med. Även förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade kan godtas under förutsättning att de princi­ per som bär upp LOU och gemenskapsrätten inte överträds (se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ 2002 ref. 50). I det aktuella upphandlingsunderlaget är kravet som det är uttryckt för posi­ tion 3396 - Köttbullarfryst -att offererad köttbulle ska vara "fri från" vissa angivna ämnen. Som ett förtydligande av vad som avses med "fri från" har kommunen vidare angett "f.d. särnär". Enligt förvaltningsrätten gäller den huvudsakliga frågan i målet om begrep­ pet "fri från (f.d särnär)" som det används i upphandlingsunderlaget kan an­ ses innebära att det ställs ett krav på att produkiens produktionslinje eller tillverkningsmiljö är utformad så att risken för att livsmedlet utsätts för al­ lergener helt utesluts. Bolaget har vitsordat att det i sig är möjligt för en upphandlande myndighet att ställa ett sådant krav. Förvaltningsrätten konstaterar inledningsvis att kommunen inte har hävdat att upphandlingsunderlagets krav "fri från" innebär att det ställts ett krav på en viss märkning från Livsmedelverket. Bolaget gör gällande att "fri från" inte är detsamma som "särnär" och att det I UPPSALA Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1691-19 senare är ett numera upphävt begrepp som avsåg livsmedel för särskilda nä­ ringsändamål (se Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2000:14). Enligt förvaltningsrätten saknar den omständigheten att föreskrifterna är upphävda i sig relevans för betydelsen eller tolkningen av ett visst begrepp. Någon en­ tydig förklaring till vad "fri från" innebär när det gäller faciliteterna där ett livsmedel produceras har förvaltningsrätten dock inte kunnat finna i de aktu­ ella föreskrifterna. Av den av bolaget åberopade vägledningen från Livsme­ delsverket framgår att det inte är en absolut nödvändighet med en separat produktionslinje för "fri från"-produktion. Något stöd för att "fri från" där­ med alltid skulle förutsätta en helt uppdelad produktionslinje kan inte häm­ tas från detta underlag. Frågan är då om det på annat sätt varit möjligt att hänvisa till termen "fri från (f.d. särnär)" i upphandlingsunderlaget så som kommunen har gjort. Kommunen har använt sig av upphandlingsstödet DKAB Hantera Livs som i sin tur är kopplat till artikeldatabasen DABAS. Kommunen har härvid åbe­ ropat att upphandlingssystemet Hantera Livs innehåller definitioner där det ställs krav på såväl innehåll som på produktionslinje. Ingen av parterna i målet har gett in något underlag som närmare redovisar för vad Hantera Livs i detta sammanhang menar med krav på produktionslinjen. Bolaget har inte i sak invänt mot kommunens beskrivning av vad definitionerna innehåller men anser att DKAB :s definitioner inte är tillämpliga i upphandlingen. Förvaltningsrätten konstaterar att det framgår av upphandlingsunderlaget att Hantera Livs används i upphandlingen och de administrativa föreskrifterna hänvisar också till vad som anges vara relevanta bilagor från DKAB. De de­ finitioner som används i DKAB Hantera Livs och den därtill kopplade aiti­ keldatabasen DABAS rar därför anses vara styrande vad gäller upphandling­ ens kravspecifikationer. Bolaget har således haft att utgå från att produktens egenskaper skulle bedömas utifrån Hantera Livs definitioner. Det har inte framkommit annat än att den offererade produkten, i artikeldatabasen I UPPSALA Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1691-19 I UPPSALA DABAS, är registrerad i enlighet med parametrarna avseende "fri från (f.d. särnär)". Produkten har därvid inte uppfyllt de krav som i detta system ställts i upphandlingen för att undvika prispåslag. Det förhållandet att DABAS definitioner kan skilja sig från andra definitioner av termen "fri från" saknar enligt förvaltningsrätten betydelse i sammanhanget. Det kan här också särskilt noteras att det av utredningen i målet framgår att det är ak­ törerna på marknaden, däribland producenten av den aktuella produkten, som tillhandahåller det underlag som utgör grunden för DABAS och Han­ tera Livs klassificeringar. Bolaget har inte visat att det föreligger sådana brister i upphandlingsunderlaget att reglerna i LOU överskridits. Bolaget har vidare gjort gällande att vinnande anbudsgivare offererat samma produkt. Bolaget har dock inte hävdat att detta anbud skulle ha undgått att belastas med ett prispåslag. Förvaltningsrätten finner inte att bolaget heller i denna del visat att det skett något brott mot likabehandlingsprincipen eller någon annan upphandlingsrättslig princip. Eftersom bolaget således inte har visat att det finns skäl för ingripande enligt LOU ska ansökan om överprövning avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (FR-05) Per-Erik Nister tf. rådman Målet har beretts av föredragande juristen Nicklas Rydgren tI!l� SVERIGES DOMSTOLAR Bilaga 'I FR-05 Närmare regler finns i den lag som gäller för målet, se rutan längst ner på nästa sida för hänvisningar. Gör så här 1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer. 2. Förklara varför ni tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner). 3. Tala om vilka bevis ni vill hänvisa till. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. 4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om ni har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter. 5. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten - adressen finns i beslutet. Vad händer sedan? Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan­ det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten. - 00 f1 Hur man överklagar Den som inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan överklaga. Här framgår hur det går till. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Tiden räknas oftast från den dag som ni fick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet. För myndigheten räknas tiden alltid från beslutets datum. Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut. Vilken dag går tiden ut? Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om ni exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars. Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs­ afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag. Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter 10 dagar från det att domstolen avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut, och i vissa fall får myndigheten ingå avtal omedelbart. Efter att avtal har slutits får kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden för överklagande fortfarande gäller. Sida 1 av 2 www.domstol.se Har ni tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt. Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammar­ rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall. • Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings­ rätten dömt rätt. • Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet. • Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts­ tillämpningen. • Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om ni inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt ni vill föra fram. Vill ni veta mer? Ta kontakt med förvaltningsrätten om ni har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet. Mer information finns på www.domstol.se. För fullständig information, se: • lag (2016:1145) omoffentligupphandling, 20 kap. • lag(2016:1146)omupphandlinginom försörjningssektorerna, 20 kap. • lag(2011:1029)omupphandlingpåförsvars-och säkerhetsområdet, 1 6 kap. • lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner, 16 kap. • lag(2016:1145)omoffentligupphandling,20kap. • lag (201 6 : 1 1 46) om upphandling inom försörjningssektorn, 20 kap. Sida 2 av 2 www . domstol . se