2. APR. 2015 13:14 FšrvaltningsrŠtten 6BG NR. 1990 S,2 Sida 1 (21) MŒl nr 708844,7091-14, 7093-14, 709544,7096-14,70984 4 KONKURRENSVERKET F…RVALTNINGSR€TTEN I GOTEBORG Avdelning 1 Enhet 11 S…KANDE Konkuixerisverket 103 85 Stockholm D O M 2015-04-02 Meddelad i Gšteborg Dok.Id2S7432 Postadress Box 53197 400 15 Gšteborg Telefon 031 -732 7000 E-post: forvaltnjngsrattenigoteborƒ@dom.se MOTPART Akademiska Hus AB, 556459-9156 Avd ; Ombud: Advokaterna Lars Jonson och Helena RosŽn Andersson Advokatfirman Lindahl KB Box 11911 404 39 Gšteborg SAKEN _ Upphandlingsskadeavgift enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) F…RVALTNINGSR€TTENS AVG…RANDE FšrvaltningsrŠtten bifaller ansštoungarna och beslutar att Akademiska Hus AB ska betala upphandlingsskadeavgift om 400 000 kr i mŒl nr 708844,200 000 kr i mŒl nr 7091-14,125 000 kr i mŒl nr 7093-14, 100 000 kr i mŒl nr 7095-14, 80 000 kr i mŒl nr 7096-14 och 70 000 kr i mŒl nr 7098-14. Besšksadress StetiSturegataal4 Telefax 031 -711 7S 59 Expeditionstid mŒndag-fredag 08:00-16:00 ir ¥ c : ¥ C 2 ** Dnr /'y "_\'.L 1, ; aM4 $Snr , \ Aktbit 2. APR, 2015 13:14 FšrvaltningsrŠtten 6BG NR, 1990 S.3 Sida 2 TM88-14,7091-14, 7096-14, 7098-14 F…RVALTNINGSR€TTEN D O M I G…TEBORG BAKGRUND Konkurrensverket yrkar att fšrvaltningsrŠtten ska besluta att Akademiska Hus AB (Akademiska Hus eller bolaget) ska betala upphandlingsskadeav- gift och hŠnvisar till dom den 10 juni 2014 i mŒl nr 1643-12 frŒn Fšrvalt- ningsrŠtten i UmeŒ avseende Konkurrensverkets ansškan om upphand- lingsskadeavgift mot Akademiska Hus Norr AB, som efter fusionen riktar sig mot Akademiska Hus AB. FšrvaltningsrŠtten beslutade att bolaget ska betala upphandlingsskadeavgift eftersom bolaget ansŒgs utgšra ett offent- ligt styrt organ med skyldighet att tillŠmpa LOU vid sina anskaffningar. Sedan Akademiska Hus šverklagat fšrvaltningsrŠttens dom har KammarŠt- ten i Sundsvall i dom den 23 januari 2015 i mŒl nr 1767-14 avslagit šver- klagandet. Akademiska Hus har šverklagat kammarrŠttens dom. YRKANDEN M.M. Konkurrensverketyrkar att fšrvaltningsrŠtten ska besluta att Akademiska Hus ska betala upphandlingsskadeavgift om 400 000 ler i mŒl nr 7088-14, 200 000 kr i mŒl ni- 7091-14,125 000 kr i mŒl nr 7093-14,100 000 kr i mŒl m 7095-14, 80 000 kr i mŒl nr 7096-14 och 70 000 kr i mŒl nr 7098-14. Konkurrensverket anfšr till stšd fšr sin ansškan i huvudsak fšljande. Akademiska Hus Šr ett nffentlirt stvrt organ som har skyldighet att genom- fšra upphandlingar i enlighet med bestŠmmelserna i LOU. Bolaget har brutit mot LOU vid fšljande tillfŠllen. Den 25 oktober 2013 genom att ha slutit ett byggentteprenadavtal med Dafo Brand AB (556079-0957) avse- ende installation av sprinklersystem till ett vŠrde av 5 515 000 kr, Den 25 juli 2013 genom att ha slutit byggentreprenadavtal med Teknokyl Indu- strier AB (556124-7122) till ett vŠrde av 2 600 000 kr. Den 28 augusti 2013 genom att ha slutit ett byggentreprenadavtal med ManKan Hiss AB 2. APR, 2015 13:14 FšrvaltningsrŠtten GBG NR, 1990 S.4 F…RVALTNINGSR€TTEN D O M I G…TEBORG 7096-1 i Sida 3 TM£jJ. 7098-14 (556708-4883) till ett vŠrde av 1 592 000. Den 28 augusti 2013 genom att ha slutit ett avtal avseende markskštselentreprenad med Svensk Markser- vice AB (556420-4823) till ett vŠrde av 1 277 750 kr. Den 6 december 2013 genom att ha slutit ett avtal avseende ett konsultuppdrag i form av en pressansvarig med Hammer & Hanborg Sverige AB (556593-2828) till ett vŠrde av 1 085 000 kr. Den 26 augusti 2013 genom att ha slutit ett avtal avseende takarbeten med Eriksdals PlŒtslageri AB (556469-7208) till ett varde av 945 000 kr. Samtliga avtal har slutits utan fšregŒende annonsering enligt 15 leap. 4 € LOU och utgšr otillŒtna direktupphandlingar. Bolaget bildades Œr 1993 efter riksdagens beslut om en ny organisation fšr jfšrvaltning av statens fastigheter och lokaler. Huvuddelen av universitets- och hšgskolefastighetema šverfšrdes dŒ till Akademiska Hus. Statens Šgandefšrvaltning av Akademiska Hus bedrivs av Enheten fšr statlig bo- lagsfšrvaltning i Regeringskansliet (Finansdepartementet). Enligt bolagets bolagsordning den 28 april 2014 ska fšremŒlet fšr bolagets verksamhet vara att Šga, utveckla och fšrvalta fastigheter fšr universitet och hšgskolor med huvudfokus pŒ utbildnings- och forskningsverksamhet samt bedriva dŠrmed fšrenlig verksamhet. Verksamheten ska bedrivas pŒ affŠrsmŠssig grund och generera marknadsmŠssig avkastning genom en hyressŠttning som beaktar verksamhetens risk. Akademiska Hus ska verka fšr en lŒngsiktigt hŒllbar utveckling av universitets- och hšgskoleomrŒden. Akademiska Hus genomfšr inte anskaffningar enligt regler i LOU eftersom bolaget inte anser sig vara ett offentligt styrt organ som ska jŠmstŠllas med upphandlande myndighet enligt LOU. FrŒgan om Akademiska Hus ska en utgšra ett offentligt styrt organ och dŠrmed ska jŠmstŠllas med en upphandlande myndighet enligt LOU har varit fšremŒl fšr pršvning vid flera tidigare tillfŠllen. Konkurrensverket och den tidigare tillsynsmyndig- heten NŠmnden fšr offentlig upphandling har tidigare bedšmt att Akade- anses 2. APR. 2015 13:15 FšrvaltningsrŠtten GBG NR. 1990 S.5 Sida 4 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM 7088-14,7091-14, I G…TEBORG 7o96-14,7098-14 miska Hus var att betrakta som en upphandlande enhet enligt dŒ gŠllande regelverk. Bedšmningen om ett visst bolag Šr att anses som ett offentligt styrt organ i LOU:s mening ska genomfšras i flera led. Dels krŠvs det en nŠra anknyt- ning till staten, en kommun, ett landsting eller en annan upphandlande myndighet, En sŒdan anknytning anses fšreligga om minst ett av de tre alternativa kriterierna offentlig finansiering, offentlig kontroll eller offent- ligstyrelserepresentation Šruppfyllt(2kap.12€1-3LOU).DŠrtillkrŠvs att organet ocksŒ tillgodoser ett behov i det allmŠnnas intresse som inte Šr av industriell eller kommersiell karaktŠr. Svenska staten Šger 100 procent av aktierna i Akademiska Hus. Bolaget stŒr ocksŒ under kontroll av staten, eftersom staten genom bolagsstŠmman utser styrelsen och bestŠmmer bolagets verksamhetsfšremŒl. TvŒ av de tre alternativa rekvisiten i 2 kap 12 € LOU Šr sŒledes uppfyllda mellan staten och Akademiska Hus. Av EU-domstolens praxis framgŒr att begreppet behov i det allmŠnnas intresse har tolkats mycket extensivt och att en hel rad olika verksamheter har ansetts rymmas inom detta begrepp. Bolagets verksamhet Šr i allt vŠ- sentligt inriktad mot att erbjuda universitet och hšgskolor ŠndamŒlsenliga lokaler fšr utbildning och forskning samt att som fšrvaltare tillvarata de stora ekonomislca och kulturella vŠrden som fmns i fastigheterna. Bolaget har en viktig roll tor universitetet och hšgskolor och ska bidra till att ut- bildnings- och forskningsverksamheten pŒ campusomrŒden kan utvecklas och dŠrmed bidra till mŒlet att stŠrka Sverige som kunskapsnation. Enligt Konkurrensverkets uppfattning Šr det mot bakgrund av EU-domstolens praxis uppenbart att den verksamhet som bolaget bedriver tillgodoser ett behov i det allmŠnnas intresse. FrŒga uppstŒr dŒ om detta behov Šr av kommersiell eller industriell karaktŠr. 2. APR. 2015 13:15 FšrvaltningsrŠtten 6BG NR. 1990 S.6 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM I G…TEBORG Sida 5 7088-14, 7091-14, 7093-14,7095-14, 7096-14,7098-14 Samtliga relevanta faktiska och rŠttsliga omstŠndigheter ska beaktas vid sŒdan pršvning. Det ska bl.a. kontrolleras om det aktuella organets verk- samhet Šr utsatt fšr konkurrens. Om organet verkar pŒ nomiala marknadsmŠssiga villkor, har ett vinstsyfte och bŠr de fšrluster som uppstŒr i samband med utšvandet av sin verksam- het, Šr det fšga sannolikt att de behov som det syftar till att tillgodose inte Šr av industriell eller kommersiell karaktŠr. Om det Šr troligt att staten i egenskap av Šgare av ett bolag skulle vidta samtliga nšdvŠndiga ŒtgŠrder fšr att bolaget inte skulle gŒ i konkurs Šr det mšjligt att organet kan styras av andra hŠnsyn Šn rent ekonomiska. De behov Akademiska Hus tillgodo- ser fšr universitet och hšgskolor Šr uppenbart inte av industriell eller kommersiell karaktŠr. SŒvŠl de statliga som de privata lŠrosŠtena Šr till allra stšrsta delenfinansieradegenom anslag frŒn staten. Den stora majori- teten Šr dessutom statliga fši-valtningsmyndigheter och drivs inte med vinstsyfte. Utbildnings- och forskningsverksamhetenia Šr inte heller i sig av industriell eller kommersiell karaktŠr. EU-domstolen har varit mycket restriktiv vid sina pršvningar av om offent- ligt Šgda eller kontrollerade organ ska anses vara undantagna frŒn skyldig- heten att fšlja upphandlingsdirektiven. Detta synsŠtt framgŒr exempelvis av domstolens avgšrande i mŒl C-373/00, Adolf Truley. €ven om endast en mindre, obetydlig del, av ett organs totala verksamhet tillgodoser ett behov i det allmŠnnas intresse som inte Šr av industriell eller kommersiell karaktŠr - och resten av verksamheten sŒledes tillgodoser behov av kommersiell eller industriell karaktŠr - Šr det frŒga om ett offent- ligt styrt organ. Den princip som faststŠlldes av EU-domstolen i avgšran- det C-44/96s Mannesraann, innebŠr en "smitta" frŒn LOU som medfšr 2. APR. 2015 13:15 FšrvaltningsrŠtten GBG F…RVALTNINGSR€TTEN D O M I G…TEBORG NR. 1990 S.1 Sida 6 7088-14,7091-14, 7096-14, 7098-14 upphandlingsskyldighet Šven fšr eventuella kommersiella delar av verk- samheten (den s.k. kontaminationsprincipen). I samband med bildandet av Akademiska Hus anfšrde regeringen bl.a. fšl- jande i prop. 1997/98:137 s.7-8. Regeringens uppfattning Šr att grŠnsen mellan vad som Šr en ŠndamŒlsfastighet och en kommersiell fastighet Šr mycket svŒr att dra. Gemensamt fšr statliga ŠndamŒlsfastigheter Šr att de Šr starkt fšrbundna med en viss statlig verksamhet och att de inte kan fšrval- tas pŒ renodlat kommersiella grunder. €garens uppdrag bšr utgŒ frŒn att fastighetsbolaget ska Šga och fšrvalta vissa kategorier av fastigheter, eller fastigheterfšrvissa hyresgŠster, fšr att tillgodose en primarverksamhets behov av ŠndamŒlslokaler. Ett sjŠlvklart mŒl bšr vara nytta i form av t.ex, funktionella lokaler, hšg standard och god service. De ekonomiska mŒlen fŒr hŠr inte samma mening som i en fullt konkurrensutsatt verksamhet dŠr ekonomiska resultatmŒtt fungerar som det viktigaste, och kanske det enda, kriteriet fšr effektivitet, MŒlstrukturen fšr fastighetsbolag och verk med ŠndamŒlsfastigheter skiljer sig dŠrfšr frŒn vinstmaximerande fastighetsbo- lag och kan mŒnga gŒnger vara mer komplicerat att faststŠlla, Regeringen uttalade i 2014 Œrs budgetproposition att de riktlinjer fšr den statliga fastiglietsfšrvaltningen som fastslagits under 1990-talet Šr rele- vanta och fortsatt ska ligga till grand fšr Akademiska Hus verksamhet. PŒ uppdrag av Šgaren, staten, har ett konsultfšretag under vŒren 2013 ut- fšrt en bolagsgenomgŒng av Akademiska Hus AB. Ett av syftena var att utvŠrdera om staten skulle fortsŠtta att Šga Akademiska Hus. Vid genom- gŒngen var slutsatserna bl.a. att universitetens och hšgskolornas lŒngsik- tiga behov av lokaler och sammanhŒllna campusmiljšer i vŠrldsklass bšr sŠkerstŠllas. Skalfšrdelar' sŒsom uppbyggnad av kompetens, finansierings- mšjligheter och riskspridning bšr tillvaratas. Konkurrens bšr frŠmjas dŠr marknadsfšrutsŠttningarna tillŒter det. Inom de omrŒden dŠr Akademiska 2. APR. 2015 13:16 FšrvaltningsrŠtten GBG NR. 1990 S.8 Sida 7 7088-14,7091-14, 7096-14,7098-14 F…RVALTNINGSR€TTEN D O M I GOTEBORG Hus har en marknadskompletterande roll, utbildnings- och laboratoriefas- tigheter pŒ angrŠnsade campusomrŒden och i stadscampus, bšr bolaget erbjuda lŒngsiktiga hyresfšrhŒllanden och ta ett ansvar som marknadskom- pletterande aktšr. 80 procent av Alcademiska Hus totala lokalbestŒnd ut- gšrs av ett sŒdant kŠrnbestŒnd. Bolaget bšr bidra till att ška konkurrensen utanfšr bolagets kŠrnbestŒnd. Regeringen har i budgetproposition delat de bedšmningar och analyser som redogjordes fšr i bolagsgenomgŒngen (prop. 2013/14:1, utgiftsomrŒde 24, s. 63-65). Akademiska Hus Hr Sveriges nŠst stšrsta fastighetsbolag. FastighetsbestŒn- det bestŒr till stšrsta delen av undervisningslokaler och laboratorielokaler och till en mindre grad administrationslokaler och švriga lokaler. Universi- tet och hšgskolor hyr 84 procent av lokalytorna och resterande lokalytor hyrs ut till olika hyresgŠster med forskningsrelaterad verksamhet i anknyt- ning till lŠrosŠtenas campusomrŒden. Inom fastigheter fšr hšgre utbildning och forskning Šr Akademiska Hus den stšrsta aktšren med en marknadsan- del som uppgŒr till mellan 62 och 65 procent. Utšver Akademiska Hus Šr de stšrsta aktšrerna pŒ marlaiaden offentligt Šgda. A v EU-domstolens av- gšrande i mŒl C-393/06, Ing. Aigner, punkt 43, framgŒr att den marknad som Šr av betydelse vid pršvningen av ett offentligt organs upphandlings- rŠttsliga status, utgšrs av den sektor fšr vilken det aktuella organet har in- rŠttats, dvs, i Akademiska Hus fall uthyrning av fastigheter fšr hšgre ut- bildning och forskning. Mot bakgrund av bolagets mycket stora marknads- andel samt med beaktande av att mer Šn hŠlften av de švriga lokalerna Šgs av andra statliga och kommunala aktšrer kan bolaget inte anses verka pŒ en marknad med en utvecklad och reell konkurrens. Utšver bolagets mycket stora marknadsandel Šr lokalbestŒndets karaktŠr i hšg grad specialiserat med inriktning pŒ lokaler fšr forskning och utbild- ning och mŒnga gŒnger Šr byggnaderna placerade pŒ campusomrŒden, SŒ- dana byggnader och lokaler Šr ofta inte mšjliga att anvŠnda fšr andra Šn- 2. APR. 2015 13:16 FšrvaltningsrŠtten GBG NR. 1990 S.9 Sida 8 ^08844,709144, 7093-14, /uy^-A4, 709644, 7098-14 F…RVALTNINGSR€TTEN TrATlTROur I GOTEBOKG D O M damŒl utan omfattande ombyggnationer. Dessa faktorer bidrar till att kon- kurrensen Šr lŒg. Detta fšrsvŒrar ocksŒ fšr konkurrenter att ta sig in pŒ marknaden. €garen har gett en uttrycklig instruktion till bolaget att frŠmja konkurrens dŠr det Šr mšjligt genom att sŠlja fastigheter och dŠrmed frŒnhŠnda sig marknadsandelar. Detta mŒste innebŠra att Šgaren anser att bolaget har ett sŠrskilt samhŠllsuppdrag. Akademiska Hus kan sŒledes inte anses drivas med ett huvudsakligt och šverordnat vinstsyfte. €garen har ocksŒ gett en uttrycklig instruktion till bolaget att det ska sŠtta hyrorna till lŠrosŠtena pŒ ett sŠtt som beaktar verksamhetens risk. €garen har dŠrmed instruerat bolaget att inte i varje lŠge verka fšr att maximera hyresnivŒerna och dŠrmed vinsten utan hyressŠttningen ska i stŠllet ta hŠn- syn till de lŠgre risker statliga hyresgŠster utgšr jŠmfšrt med privata. Det skulle vidare inte stŠmma šverens med ŠndamŒlet bakom bolagets verksamhet om det skulle avveckla universitet och hyresgŠster fšr att i stŠllet hyra ut till kommersiella verksamheter, om detta skulle visa sig vara mer ekonomiskt lšnsamt, TvŠrtom stŒr det inskrivet i Akademiska Hus bolagsordning att uthyrningen ska ske till universitet och hšgskolor och att bolaget ska verka fšr en lŒngsiktigt hŒllbar utveckling av universitets- och hšgskoleomrŒden. Statens krav pŒ ekonomisk avkastning i Akademiska Hus verksamhet Šr endast ett medel fšr att bolaget ska uppnŒ behov i det allmŠnnas intresse. Det framstŒr som hšgst osannolikt att staten skulle lŒta bolaget gŒ i kon- kurs. Akademiska Hus kan sŒledes inte anses bŠra den ekonomiska risken i sin verksamhet. 2. APR. 2015 13:16 FšrvaltningsrŠtten GBG NR. 1990 S. 10 F…RVALTNINGSR€TTEN I G…TEBORG D O M Sida 9 7088-14, 7091-14, 7093-14, 7095-14, 7096-14,7098-14 Staten har valt att behŒlla hela Šgandet av Akademiska Hus trots den utta- lade politiken att sŠlja ut statliga fšretag som inte har nŒgot sŠrskilt sam- hŠllsuppdrag. Ett undantag frŒn regeringens sida att reducera det statliga Šgandet av fšretag gŠller fšr sŒdana statliga fšretag som sšrjer fšr vissa allmŠnna intressen eller har sŠrskilda uppdrag som inte kan fšrvŠntas till- godoses fullt ut av privata fšretag. Upphandlingsskadeavgiftens storlek vid otillŒten direktupphandling bšr berŠknas med utgŒngspunkt i det ingŒngna avtalets vŠrde, DŠrefter bšr det pršvas om det fmns nŒgra fšrmildrande eller fšrsvŒrande omstŠndigheter i det enskilda fallet. Akademiska Hus har šppet och i strid med bŒde nuvarande och tidigare tillsynsmyndighetens beslut underlŒtit att genomfšra upphandlingar enligt LOU. Mot denna bakgrund bšr upphandlingsskadeavgiften sŠttas sŒ pass hšgt att den kan fšrmodas avhŒlla bolaget frŒn att i framtiden underlŒta att tillŠmpa LOU. Konkurrensverket har berŠknat avtalens respektive vŠrde i vart och ett av mŒlen till mellan 945 000 kr och 5 515 000 kr och anser att en upphand- lingsskadeavgift om 400 000 kr, 200 000 kr, 125 000 kr, 100 000 kr, 80 000 ler respektive 70 000 kr Šr en avskrŠckande och proportionerlig sanktion. Akademiska Hus bestrider yrkandena men vitsordar de yrkade beloppen och anfšr i huvudsak fšljande. Akademiska Hus Šr inte ett offentligt styrt organ eftersom dess verksamhet Šr industriell och kommersiell och dŠrfšr inte tillgodoser behov i det all- mŠnnas intresse pŒ det sŠtt som avses i LOU. 2. APR. 2015 13:16 FšrvaltningsrŠtten GBG NR. 1990 S. 11 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM I G…TEBORG Sida 10 7088-14, 7091-14, 7093-14, 7095-14, 7096-14, 7098-14 Det finns inte nŒgon sŠrskild lagstiftning fšr bolagets verksamhet och det finns inte heller nŒgon reglering som gšr det mšjligt fšr Šgaren att styra šver bolagets verksamhet pŒ annat sŠtt Šn vad som gŠller fšr andra aktiebo- lag. Bolaget bedriver sin verksamhet i hšg konkurrens med andra offentliga och privata aktšrer och pŒ normala marknadsmŠssiga villkor. Akademiska Hus har ett vinstsyfte och bŠr de fšrluster som uppstŒr i verksamheten. EU- domstolen har genom flera avgšranden fšrklarat att det Šr fšga sannolikt att de behov som ett organ syftar till att tillgodose inte Šr av industriell eller kommersiell karaktŠr om verksamheten bedrivs i konkurrens, pŒ normala marknadsmŠssiga villkor, har ett vinstsyfte och om organet sjŠlvt bŠr de fšrluster som uppstŒr i verksamheten. Konkurrensverkets pŒstŒende att rekvisitet "inte industriell eller inte kom- mersiell" i LOU skulle hŠnfšra sig till det allmŠnna intresset som organet tillgodoser och inte till den verksamhet som organet bedriver fšr att tillgo- dose intresset Šr missvisande. EU-domstolen har inte pršvat rekvisitet pŒ det begrŠnsade sŠtt som verket pŒstŒr. EU-domstolen har provat de bŒda rekvisitan "allmŠnt intresse" och "inte industriell eller inte kommersiell" var fšr sig. BŒda rekvisiten ska vara uppfyllda fšr att ett organ ska vara offentligrŠttsligt i den mening som avses i LOU. Syftet med pršvningen av rekvisitet "inte industriell eller inte kommersiell" Šr att avgšra om organet bedriver verksamhet under sŒdana marknadsvillkor att det kan antas pŒ eget initiativ genomfšra affŠrsmŠssiga anskaffningar. Konkurrensverket bortser frŒn att EU-domstolen fšrklarat att om ett organ verkar pŒ normala marknadsmŠssiga villkor, har ett vinstsyfte och bŠr de fšrluster som uppstŒr i samband med utšvandet av sin verksamhet Šr det fšga sannolikt att de behov som det syftar- till att tillgodose inte Šr av in- 2. APR, 2015 13:17 FšrvaltningsrŠtten GBG NR. 1990 S, 12 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM I G…TEBORG Sida 11 708844, 709144, 7093-14, 7095-14, 709644, 7098-14 dustriell eller kommersiell karaktŠr. Domstolen fšrklarade att i sŒdana fall ska fšrfarandena vid offentlig upphandling inte tillŠmpas. Det fmns numera inte nŒgot fastighetsbolag som inte konkurrerar med bo- laget och andra hyresvŠrdar om att fŒ hyra ut lokaler till lŠrosŠten. Redogš- relsen visar att det Šr ett felaktigt och otidsenligt synsŠtt att bolaget skulle bedriva en verksamhet som Šr fšrbehŒllen fastighetsbolag som har lokaler pŒ sŠrskilda campusomrŒden. Akademiska Hus bedriver sin verksamhet pŒ normala marknadsmŠssiga villkor. Endast det fastighetsbolag som kan lŠmna det ekonomiskt mest fšrdelaktiga erbjudandet far teckna hyresavtal med hyresgŠsten. Bolaget tillŠmpar branschorganisationens standardavtal fšr lokalhyra, vilket inne- bŠr att hyrorna Šr marknadsanpassade och att bolaget i allt vŠsentligt stŒr restvŠrdesrisken fšr normala investeringar i lokalerna. Akademiska Hus ingŒr hyresavtal med universitet, hšgskolor och andra hyresgŠster endast under fšrutsŠttning att uthyrningen Šr affŠrsmŠssigt mo- tiverad och kan ge den avkastning bolaget vill uppnŒ. Akademiska Hus har inte monopol pŒ att fŒ hyra ut lokaler till exempelvis universitet och hšgskolor. Universitet, hšgskolor och andra offentliga or- gan har bŒde en rŠtt och en skyldighet enligt EU:s statsstšdsregler att sjŠlva vŠlja hyresvŠrd pŒ marknadsmŠssiga villkor, Akademiska Hus verksamhet Šr sjŠlvfinansierad och bedrivs med vinst- syfte. Bolaget anskaffar entreprenadarbeten genom att konkurrensutsŠtta dem pŒ marknaden fšr att till lŠgsta pris fŒ den bŠsta kvaliteten. Bolagets Šgare bestŠmmer avkastningskraven genom Šgardirektiv vid varje tidpunkt. Bolagets ekonomiska mŒl Šr nŠrmast identiska med de mŒl som gŠller fšr konkurrerande fastighetsbolag. Det Šr varken šnskvŠrt eller rationellt att i 2. APR. 2015 13:17 FšrvaltningsrŠtten GBG MR. 1990 S. 13 F…RVALTNINGSRATTEN DOM I G…TEBORG Sida 12 7088-14, 7091-14, 7093-14, 7095-14, 7096-14, 7098-14 varje fall maximera ett vmstutfall. TvŠrt emot vad FšrvaltningsrŠtten i UmeŒ i sin dom den 10 juni 2014 utgŒr frŒn Šr det i stŠllet fšretagsekono- miskt klokt att bedriva verksamheten sŒ att den tryggar en stabil verksam- het enligt det marknadsmŠssiga avkastningskrav som Šgaren har. Konkurrensverket har inte Œberopat nŒgot stšd fšr sitt pŒstŒende om att Akademiska Hus inte skulle bŠra sina egna fšrluster. Om verkets uppfatt- ning vore riktig skulle ett statligt bolag aldrig kunna vara kommersiellt. De korrekta fšrhŒllandena Šr fšljande. Akademiska Hus har inte nŒgon statlig fšrlustgaranti. Staten har inte vid nŒgot tillfŠlle skjutit till kapital till bola- get. Staten har tidigare visat sig beredd att sŠlja bolag som den anser bšr Šgas privat. Det finns inte nŒgot Œtagande av staten om nŒgot annat eko- nomiskt stšd till bolaget som Konlcurrensverket gšr gŠllande. Det finns sammanfattningsvis dŠrfšr inte nŒgot stšd fšr slutsatsen att Akademiska Hus inte sjŠlvt skulle bŠra verksamhetens fšrluster. Under alla fšrhŒllanden kan den omstŠndigheten inte i sig vara avgšrande fšr om bolaget bedriver verksamhet i konkurrens och pŒ marknadsmŠssiga villkor och om bolaget Šr ett offentligt styrt organ. Den relevanta marknaden Šr inte marknaden fšr uthyrning av lokaler och fastigheter till universitet och hšgskolor. Det finns inte nŒgot stšd fšr att fastighetsmarknaden skulle kunna delas in pŒ nŒgot annat sŠtt Šn genom marknadenfšrbostadsfastigheter och marknaden fšr kommersiella fastig- heter. Konkurrensverkets hŠnvisning till mŒl C-393/06, Ing. Aigner, saknar bety- delse fšr frŒgan om relevant marknad, Det Šr varken rimligt eller korrekt att i ett mŒl som ršr en administrativ sanktionsavgift infšra en ny och fšr bolaget šverraskande marknadsbestŠmning fšr fastighetsmarknaden som inte tidigare har varit kŠnd. 2. APR, 2015 13:17 FšrvaltningsrŠtten GBG NR, 1990 S, 14 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM I G…TEBORG Konkurrensverket tillŠgger i huvudsak fšljande. Sida 13 7088-14,7091-14, 7093-14, 7095-14, 7096-14, 7098-14 Universitetens och hšgskolornas utbildnings- och forskningsverksamhet Šr inte av industriell eller kommersiell karaktŠr vilketfiren stark indikation pŒ att Akademiska Hus Šr ett offentligt styrt organ, I samband med Šnd- ringar Œr 1998 i dŒvarande lag om offentlig upphandling gjordes en Šndring av begreppet "offentligt styrt organ" fšr att tydliggšra att det Šr just beho- vets karaktŠr som inte ska vara industriellt eller kommersiellt. Det stŠmmer inte sŒsom Akademiska Hus har anfšrt att EU-domstolen endast har pršvat behovets karaktŠr avseende rekvisitet "behov i det allmŠnnas intresse". Konkurrensverket bedšmer att Akademiska Hus Šr ett offentligt styrt organ Šven om endast bolagets verksamhet pršvas oaktat att de behov bolaget tillgodoser inte Šr av industriell eller kommersiell karaktŠr. €ven om rŠtten skulle finna att behovets karaktŠr inte ska tillmŠtas denna betydelse utgšr Akademiska Hus ett offentligt styrt organ. I Šgarens bolagsgenomgŒng anges att utgŒngspunkten fšr Akademiska Hus strategiska utveckling bšr vara de fastigheter dŠr bolaget har en tydlig marknadskompletterande roll. KartlŠggningen visar att detta frŠmst gŠller utbildnings- och laboratoriefastigheter pŒ avgrŠnsade campusomrŒden och stadscampus. Bolaget Šr pŒ den marknad som hŠr Šr av betydelse den šver- lŠgset stšrsta aktšren. FrŒgan Šr inte om vinstmaximering eller vinstsyfte utan om ett huvudsak- ligt vinstsyfte. Akademiska Hus har inte ens pŒstŒtt att bolaget skulle dri- vas med ett sŒdant huvudsakligt vinstsyfte, PŒ grund av Šgarens tydliga uppdrag och begrŠnsning av bolagets verk- samhetsomrŒde till fastigheter fšr forskning och hšgre utbildning saknar 2. APR. 2015 13:18 FšrvaltningsrŠtten GBG NR. 1990 S. 15 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM I G…TEBORG Sida 14 7088-14, 7091-14, 7093-14, 7095-14, 7096-14,7098-14 bolaget frihet att pŒ rent kommersiella grunder inrikta sig pŒ de hyresgŠster som vid varje tidpunkt ger hšgst avkastning. Akademiska Hus tillŠgger i huvudsak fšljande. Akademiska Hus verksamhet kan inte sammanblandas med de verksam- heter som bolagets hyresgŠster bedriver, Att universitet och hšgskolor uppbŠr statliga anslag saknar betydelse eftersom Akademiska Hus inte gšr det. Bolaget har inte heller nŒgon rŠtt att hyra ut lokaler utan fŒr endast gšra det i konkurrens med andra kommersiella fastighetsbolag. Marknadsdefinitionen ska bestŠmmas pŒ samma sŠtt i upphandlingsrŠtts- liga mŒl som i tex. konkuiTensrŠttsliga mŒl. Att bolaget av bl.a, historiska skŠl har haft en betydande andel hyresgŠster inom utbildningsvŠsendet innebŠr inte art bolaget inte skulle bedriva kommersiell verksamhet i ut- vecklad konkurrens med andra fastighetsbolag. Bolaget bedriver verksamhet med ett huvudsakligt vinstsyfte i den mening som avses med begreppen "icke industriell och icke kommersiell karaktŠr" i EU-domstolens rŠttspraxis. Det fmns emellertid inte nŒgon skillnad mel- lan begreppet vinstsyfte och huvudsakligt vinstsyfte, KammarrŠtten i Sundsvall har felaktigt lŒtit det allmŠnna intresse, som Akademiska Hus har i uppdrag att tillgodose, pŒverka bedšmningen av om bolagets verksamhet Šr industriell eller kommei-siell, Alcademiska Hus bŠr sina egna fšrluster pŒ motsvarande sŠtt som domstolarna funnit att Sve- askog gšr. KammarrŠtten i Sundsvalls dom Šr inte fšrenlig med den s.k. Sveaskogsdomen, mŒl nr 772-14, frŒn KammarrŠtten i Stockholm eller med FšrvaltningsrŠtten i Stockholms dom avseende Systembolaget i mŒl nr 7265-14. Oavsett vilken som Šr den relevanta marknaden har Kammar- rŠtten i Sundsvall bortsett frŒn den skyldighet som universitet och hšgsko- 2. APR. 2015 13:18 FšrvaltningsrŠtten GBG NR. 1990 S. 16 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM I G…TEBORG Sida 15 7088-14, 7091-14, 7093-14, 7095-14, 7096-14, 7098-14 lor har enligt svensk lag m.m, att upphandla hyresvŠrd. Eftersom universi- tet och hšgskolor har en lagreglerad skyldighet att upphandla hyresvŠrd mŒste det vara sjŠlvklart att Akademiska Hus bedriver verksamhet i kon- kurrens. Regiondirektšren vid Akademiska Hus, David Carlsson, har i ett skriftligt utlŒtande anfšrt i huvudsak fšljande. Akademiska Hus bedriver verksam- het under normala marknadsmŠssiga villkor, pŒ affŠrsmŠssig grand och med krav pŒ marknadsmŠssig avkastning sŒsom andra kommersiella fas- tighetsbolag. Bolaget investerar i och hyr ut fastigheter endast om det Šr affŠrsmŠssigt motiverat. Konkurrenssituationen Šr sŒdan som bolaget har redogjort fšr i mŒlet, Det finns inte nŒgon av fastighetsbranschen vederta- gen marknad fšr uthyrning av lokaler till universitet och hšgskolor. Den totala mŠngden lokaler som universiteten och hšgskolorna hyr utgšr ingen definition av en marknad. SKALEN F…R F…RVALTNINGSR€TTENS AVG…RANDE TillŠmpliga bestŠmmelser m.m. Enligt 2 kap. 12 € LOU avses med offentligt styrda organ sŒdana bolag, fšreningar, delŠgarfšrvaltningar, sŠrskilt bildade samMighetsfšreningar och stiftelser som tillgodoser behov i det allmŠnnas intresse, under fšrut- sŠttning att behovet inte Šr av industriell eller kommersiell karaktŠr, och 1. som till stšrsta delen Šr finansierade av staten, en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet, 2. vars verksamhet stŒr under kontroll av staten, en kommun, ett landstmg eller en upphandlande myndighet, eller 3. i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer Šn halva antalet le- damšter Šr utsedda av staten, en kommun, ett landsting eller en upphand- lande myndighet. 2. APR. 2015 13:18 FšrvaltningsrŠtten GBG MR. 1990 S. 17 F…RVALTNINGSR€TTEN I G…TEBORG DOM Sida 16 708844, 709144, 709344, 709544, 709644, 709844 Av 2 kap 19 € LOU framgŒr att med upphandlande myndighet avses stat- liga och kommunala myndigheter. Vid tillŠmpning av denna lag skall med myndighet jŠmstŠllas 1. beslutande fšrsamlingar i kommuner och landsting, och 2. offentligt styrda organ som avses i 12 €, samt 3. sammanslutningar av en eller flera myndigheter enligt fšrsta stycket eller fšrsamlingar enligt 1 eller sammanslutningar av ett eller flera organ enligt 2. Enligt 17 kap 1 € 3 p, LOU fŒr allmŠn fšrvaltningsdomstol besluta att en upphandlande myndighet ska betala en sŠrskild avgift (upphandlingsskade- avgift) om myndigheten har slutit avtal med en leverantšr utan fšregŒende annonsering enligt 7 kap. 1 eller 2 €, 13 kap. 2 eller 5 €, 14 kap, 5 € eller, 15 kap. 4 eller 6 €. Av 17 kap. 4 € fšrsta stycket LOU framgŒr att upphandlingsskadeavgiften ska uppgŒ till lŠgst 10 000 kronor och hšgst 10 000 000 kronor. Avgiften fŒr inte šverstiga tio procent av kontraktsvŠrdet. BerŠkningen av kon- traktsvŠrdet ska ske enligt 3 kap. 3 och 4 €€ eller 15 kap. 3 a € LOU. Av17kap.5€LOUframgŒrattvidfaststŠllandeav upphandlingsskadeav- giftens storlek ska sŠrskild hŠnsyn tas till hur allvarlig švertrŠdelsen Šr, I ringa fall ska nŒgon avgift inte beslutas. Avgiften fŒr efterges, om det finns synnerliga skŠl. Av fšrarbetena framgŒr bl.a. fšljande (prop, 2009/10:180, del 1, s. 197 f. och 369 f). UtgŒngspunkten Šr att avgiften bestŠms sŒ att myndigheten avhŒller sig frŒn švertrŠdelser av lagen. Ju allvarligare švertrŠdelsen kan anses vara, desto hšgre belopp bšr alltsŒ sanktionsavgiften faststŠllas till. 2. APR. 2015 13:18 FšrvaltningsrŠtten GBG NR. 1990 S. 18 F…RVALTNINGSR€TTEN I G…TEBORG DOM Sida 17 7088-14,7091-14, 7093-14, 7095-14, 7096-14, 7098-14 Vid bedšmningen av sanktionsvŠrdet bšr Šven vŠgas in hur klar švertrŠ- delsen kan anses vara. Om det t.ex. Šr sŒ att rŠttslŠget Šr oklart bšr det pŒ- verka sanktionsvŠrdet sŒ att švertrŠdelsen anses mindre allvarlig. OtillŒtna direktupphandlingar anses vara en av de allvarligaste švertrŠdelserna inom upphandlragSšmrŒdet, vilket bšr leda till att sanktionsvŠrdet i dessa fall ofta kan anses vara hšgt, Vidare kan avtalstidens lŠngd och vŠrdet pŒverka sanktionsvŠrdet pŒ sŒ sŠtt att sanktionsvŠrdet anses hšgre om en otillŒten direktupphandling gjorts och avtalet i frŒga avser en fšrhŒllandevis lŒng tid eller hšgt vŠrde. €ven forhŒllanden hos den upphandlande myndigheten eller enheten bšr tillmŠtas betydelse vid bedšmningen av sanktionsvŠrdet. Det kan exempelvis frŒn den upphandlande myndighetens eller enhetens sida vara frŒga om ett upprepat beteende ifrŒga om att inte iaktta avtals- spŠrren eller att fšreta otillŒtna direktupphandlingar. Ett sŒdant upprepat handlande bšr ses som en fšrsvŒrande omstŠndighet. Det fšrhŒllandet att upphandlande myndighet eller enhet pŒ annat sŠtt drabbats negativt kan dŠremot i vissa fall ses som en fšrmildrande omstŠndighet. I sŠllsynta fall, nŠr švertrŠdelsen fŒr anses ringa, bšr det kunna aktualiseras om nŒgon av- gift šver huvud taget ska pŒfšras. FšrvaltningsrŠttens bedšmning Enligt vad som framgŒr av utredningen i mŒlet Šger staten 100 procent av aktierna i Akademiska Hus, vilket betyder att staten genom bolagsstŠmman utser styrelse och bestŠmmer fšremŒlet fšr bolagets verksamhet. Detta be- tyder att tvŒ av de tre rekvisiten i 2 kap. 12 € andra stycket LOU Šr upp- fyllda. HŠrefter ŒterstŒr att bedšma om Akademiska Hus tillgodoser behov i det allmŠnnas intresse. Om detta behov Šr av industriell eller kommersiell ka- raktŠr kan bolaget inte vara en upphandlande myndighet. 2. APR. 2015 13:19 FšrvaltningsrŠtten GBG NR. 1990 S. 19' F…RVALTNINGSR€TTEN I G…TEBORG DOM Sida 18 7088-14,7091-14, 7093-14,7095-14, 7096-14, 7098-14 KammarrŠtten i Sundsvall har i dom den 23 januari 2015 i mŒl nr 1767-14 bedšmt aktuell frŒga. I kammarrŠttens dom anges bl.a. fšljande. Akademiska Hus uppdrag Šr och har varit att bl,a. verka for en lŒngsiktig hŒllbar utveckling av universitets- och hšgskoleomrŒden genom att erbjuda landets universitet och hšgskolor ŠndamŒlsenliga och sunda lokaler fšr utbildning och forskning och vidare att som fšrvaltare tillvarata de stora ekonomiska och kulturella vŠrden som fmns i fastigheterna. Mot denna bakgrund anser kammarrŠtten att Akademiska Hus tillgodoser behov i det allmŠnnas intresse, Akademiska Hus bildades fšr att Šga och fšrvalta hšgskolefastigheter och garantera lŒngsiktigheten och upprŠtthŒlla vŠrdet i statens innehav av hšg- skolefastigheter. Fšr huvuddelen av fastighetsinnehavet saknades konkur- rens i vanlig mening, GŠllande den aktuella konkurrenssituationen fšr verksamheten anser kammaiTŠtten att den referensmarknad som mŒste be- aktas fšr att avgšra om en verksamhet bedrivs i konkun-ens med andra eller inte Šr den sektor fšr vilken det aktuella organet har inrŠttats. Denna sektor fšr Akademiska Hus del mŒste anses utgšras av uthyrning av fastigheter fšr hšgre utbildning och forskning, Ett annat synsŠtt skulle leda till ett re- sultat som strider mot EU-domstolens rŠttspraxis att begreppet upphand- lande myndighet ska tolkas funktionellt fšr att ge full verkan Œt principen om fri ršrlighet. Akademiska hus kan vidare inte i sin helhet anses verka pŒ en marknad med en utvecklad konkurrens. Det Šr tvŠrtom troligt att det i vart fall fšr vissa slag av specialfastigheter saknas verklig konkurrens. I denna del mŒste ocksŒ beaktas sŒvŠl Akademiska Hus hšga andel av inne- hav pŒ fastighetsmarknaden avseende fastigheter fšr hšgre utbildning och forskning, som markens attraktiva lŠge pŒ campusomrŒden. Akademiska Hus kan dŠrfšr inte anses verka under normala marknadsmŠssiga villkor. Visserligen har uppdraget fšr Akademiska Hus till viss del Šndrats genom fšrtydligande att verksamheten ska bedrivas pŒ affŠrsmŠssig grund. A tt 2. APR, 2015 13:19 FšrvaltningsrŠtten GBG NR, 1990 S. 20' F…RVALTNINGSR€TTEN I G…TEBORG DOM Sida 19 7088-14, 7091-14, 7093-14, 7095-14, 7096-14, 7098-14 uppnŒ hšgsta mšjliga avkastning kan dock inte anses vara ett syfte med verksamheten som Šr šverordnat Akademiska Hus samhŠllsuppdrag. Upp- draget vid bildandet var och Šr alltjŠmt att verka fšr allmŠnintresset av en lŒngsiktigt hŒllbar utveckling av universitets- och hšgskoleomrŒden och universitetens och hšgskolornas lŒngsiktiga behov av lokaler, fšrvaltning av specialiserade byggnader samt att sammanhŒllna campusmiljšer sŠker- stŠlls genom bolagets verksamhet. Akademiska Hus har alltsŒ inte ett hu- vudsakligt vinstsyfte. Det Šr i och fšr sig riktigt att verksamheten inte Šr offentligt finansierad. Men sŒvŠl denna omstŠndighet som frŒgan om bolaget stŒr den ekono- miska risken fšr verksamheten mŒste bedšmas mot bakgrund av att bolaget inte verkar pŒ normala marknadsmŠssiga villkor. Bolagets omfattande fas- tighetsinnehav pŒ vissa orter gšr att bolaget lokalt kan ha nŒgot av en sŠr- stŠllning gentemot hyresgŠsterna, dvs. lŠrosŠtena. Hyresavtalen lšper under lŒng tid och de stabila hyresgŠsterna, staten, ger en mycket fšrdelaktig riskprofil. Den omstŠndigheten att Akademiska Hus saknar offentlig finan- siering och formellt stŒr den ekonomiska risken fšr verksamheten kan dŠr- fšr inte ha nŒgon avgšrande betydelse. Sammanfattningsvis finner kamman-Štten alltsŒ att Akademiska Hus tillgo- doser behov i det allmŠnnas intresse. Verksamheten verkar inte under nor- mala marknadsmŠssiga villkor och dess huvudsakliga syfte Šr inte att gene- rera vinster Šven om den ska bedrivas pŒ affŠrsmŠssig grund. Med hŠnsyn till att verksamheten inte verkar under verklig konkurrens, att dess motpart Šr staten och att verksamheten har en mycket fšrdelaktig riskprofil, har det ingen avgšrande betydelse att bolaget formellt sett sjŠlvt stŒr den ekono- miska risken fšr verksamheten eller att den inte Šr offentlig finansierad. Vid angivna fšrhŒllanden Šr det behov som Akademiska Hus tillgodoser inte av industriell eller kommersiell karaktŠr. Vid en sammantagen bedšm- ning finner kammarrŠtten att Akademiska Hus utgšr ett offentligt styrt or- 2. APR. 2015 13:25 FšrvaltningsrŠtten GBG 'NR.1990ÑS. 21/23' F…RVALTNINGSR€TTEN I G…TEBORG DOM Sida 20 7088-14s 7091-14, 7093-14, 7095-14, 7096-14, 7098-14 gan och dŠrmed en upphandlande myndighet som har att tillŠmpa regelver- ket om offentlig upphandling. FšrvaltningsrŠtten finner i nu aktuella mŒl ingen anledning att gšra en an- nan bedšmning Šn den kammarrŠtten har gjort ršrande frŒgan om Akade- miska Hus ska anses vara en upphandlande myndighet. Akademiska Hus har ostridigt ingŒtt sex stycken avtal och det ršr sig om otillŒtna direktupphandlingar, FšrutsŠttningar fšr att pŒfšra upphandlings- skadeavgift enligt 17 kap. 1 € 3 LOU fšreligger dŠrmed. En upphandlingsskadeavgifts storlek ska uppgŒ till mellan 10 000 kr och 10 000 000 kr, Avgiften fŒr dock inte šverstiga tio procent av kontrakts- vŠrdet. I mŒlen Šr ostridigt att vŠrdena fšr de i mŒlet sex aktuella kontrak- ten varierar mellan 945 000 kr och 5 515 000 kr. Vid faststŠllande av upp- handlingsskadeavgiftens storlek ska sŠrskild hŠnsyn tas till hur allvarlig švertrŠdelsen Šr. I ringa fall ska nŒgon avgift inte beslutas, Avgiften fŒr efterges, om det fmns synnerliga skŠl. Avgiftens storlek ska bestŠmmas med hŠnsyn till omstŠndigheterna i det enskilda fallet. BeloppsbegrŠnsningen i 17 kap, 4 € fšrsta stycket LOU mŒste innebŠra att švertrŠdelsens allvarlighetsgrad ska faststŠllas utifrŒn en helhetsbedšmning dŠr kontraktsvŠrdet Šr en av flera avgšrande faktorer och dŠr hšgsta avgiftsbeloppet bšr reserveras fšr sŠrskilt graverande fall (jfr HFD 2014 ref. 69). FšrvaltningsrŠtten bedšmer att Akademiska Hus švertrŠdelser ska ses som allvarliga eftersom bolaget har underlŒtit att tillŠmpa LOU trots sŒvŠl nu- varande som tidigare tillsynsmyndigheters beslut och i stŠllet genomfšrt flera otillŒtna direktupphandlingar. SanktionsvŠrdet mŒste dŠrfšr anses vara hšgt. 2. APR, 2015 13:25 FšrvaltningsrŠtten GB6 NR, 1990 S, 22/23 F…RVALTNINGSR€TTEN DOM I G…TEBORG Sida 21 7088-14, 7091-14, 7093-14,7095-14, 7096-14, 7098-14 FšrvaltaingsfŠtteii anser att de av Konkurrensverket yrkade beloppen, som ocksŒ har vitsordats av Akademiska Hus, framstŒr som vŠl avvŠgda. Upp- handlingsavgifternas storlek ska dŠrfšr bestŠmmas till 400 000 kr i mŒl nr 7088-14,200 000 kr i mŒl nr 7091-14,125 000 kr i mŒl nr 7093-14, 100 000 ki- i mŒl nr 7095-14, 80 000 kr i mŒl nr 7096-14 och 70 000 kr i mŒl nr 7098-14. NŒgra synnerliga skŠl fšr att efterge avgiften har inte kommit fram. Konkurrensverkets ansškningar ska dŠrfšr bifallas. HUR MAN …VERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3109/1B LOU) Ann Rittri RŒdman Fšredragande i mŒlet har varit fšredragande juristen Markus Zander, 2, APR. 2015 13:25 FšrvaltningsrŠtten GBG NR. 1990 S. 23/23 t; F4 Adressen till fšrvaltningsrŠtten framgŒr av domen/beslutet I mŒl om šv^išvning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom omrŒdena vatten, energi, transporter och posttjŠnster S r avtal slutas innan tiden fšr …verklagande av rŠttens dom eller beslut har lšpt ut I deflestafall far avtal slutas nŠr tio dagar har gŒtt frŒn det att rŠtten avgjort mŒlet eller upphŠvt ett interimistiskt beslut I vissa fall far avtal slutas omedelbart Ett šverklagande av rattens avgšrande fŠt inte pršvas sedan avtal har slutits. FullstŠndig infrvrmgtirm finns i 16 kapidet i do ovan angivna lagarna. Behšver Niflerupplysningar om hur man šverklagar kan Ni vŠnda Er till fštvaltntagsratten, SVERIGES DOMSTOLAR HUR MAN …VERKLAGAR - PR…VNINGSTILLSTND Den som vill šverklagafšrvaltningsrŠttensbeslut ska skriva till Kaamaaatteo i Gšteborg. Skrivelsen ska. dock skickas eller lŠmnas tft tšrvaltniiigsrŠrten. …verklagandet ska ha korntnit in till fšrvdtningsrŠtten inomteeveckor frŠn den dag dŒ klagandenfickdel av beslutet Otn beslutet har meddelats vid en muntlig fšxkandling, eller det vid en sŒdan fšrhandling har angetts nŠr beslutet kommer att meddelas, ska dock šverklagandet ha kommit in inomteeveckor frŒn den dag domstolens beslut meddelades. Tiden fšr šverklagandet fšr offentlig part rŠknas trŠn den dagbeslntetroeddeladcs. Om sista dagen fšr šverklagandet infaller pŒ lšrdag, sšndag eller helgdag, midsomniarafton, julafton eHei nyŒrsafton rŠcker det att stevelsen kommer in nŠsta 'vardag. Fšr att ett šverklagande ska kunna tas upp i kaimriariŠtten fordras att ptovningstiUstŠšd meddelas. KammarrŠtten lŠmnar piiwningstillstŠnd om 1. det anledning att betvivla riktigheten av det slut som fšivaltnkigsrŠtbin har kommit tilL 2. det inte utan att sŒdant tillstŒnd meddelas gŒr att bedšma riktigheten av det slut som fšrvaltningsrŠtten har kommit tilL 3. det Šr av viktfšrledning av rŠttstillŠmpningen att šverklagandet pršvas av hšgre rŠtt, eller 4. det annars finns synnerliga skŠl att pršva šverklagandet Ompršvningstillstlnd inte meddelas stŠr fšivaltniDgSMrteas beslut fast Det Šr dŠrfšr vjktigt att det klart och tydligt framgŒr av šverklagandet till kammarrŠtten varfšr man anser att pršvningstillstŒnd bor meddelas. Skrivelsen med šverklagande ska innehŒlla 1. Klagandens petsonVorganisationsnumBiei, postadress, e-postadrcss och telefoimummtr 2. 3. 4. 5. tš! bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummertillklagandens arbetsplats ska ocksŒ anges samt eventuell annan adress dŠr klaganden kan nŠs for delgivning. Om dessa utgifter har JŠmnats tidigare i mŒlet - och om Se fortfarande Šr aktuella - behšver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, c~ postadress, te^onaummei till arbetsplatsen och mobiltelcfbnnufntnct anges. Om nŠgon person- eller adressuppgift Šndras, eka ŠTitWngm Utan dtšjstnŒl anmŠlas till kammarrŠtten. den dom/beslut som šverklagas med uppgift om fšwaltšingsrŠttens namn, mŒluummer samt nagm f š i beslutet, de skŠl som klaganden anger till stodfšren begŠran om pršvningstillstŒnd, den Šndring av fšrvaltningsrŠttens dom/beslut som klaganden vill fŠ till stand, de bevis som klaganden vill Œberopa och vad han/hon vill styrka med varje sŠrskilt bevis. Bilaga 1