FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM 2020-03-24 Mål nr 28042-19 Sida 1 (13) Avdelning 34 SÖKANDE Meddelad i Stockholm Mediq Sverige AB, 556252-2317 Box 10302 434 24 Kungsbacka Ombud: Advokat Roger Wier och jur.kand. Christoffer Erlandsson Advokatfirman Morris AB Vallgatan 30 411 16 Göteborg MOTPART SKL Kornrnentus Inköpscentral AB, 556819-4798 Hornsgatan 15 117 99 Stockholm SAKEN Offentlig upphandling FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår Mediq Sverige AB:s ansökan om överprövning. Dok.Id 1204802 Postadress 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeludclsvägen 1 Telefon Telefax 08-561 680 00 E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se ,vw,v.domstol.se/forvaltningsratt Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:00 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 28042-19 I STOCKHOLM BAKGRUND SKL Kommentus Inköpscentral AB (SKI) genomför, genom ett öppet förfarande enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU, upphandlingen Hälso- och sjukvårdsmaterial 2018, 10394. Upphandlingen är uppdelad på två anbudsområden; "Förhandsmaterial och sårvård" (anbudsområde A) och "Hälso- och sjukvårdsmaterial" (anbudsområde B). Ramavtal ska tecknas med en anbudsgivare per anbudsområde och tilldelas med tilldelningsgrunden lägsta pris. Mediq Sverige AB (Mediq) och OneMed Sverige AB (OneMed) var de enda anbudsgivarna. Båda lämnade anbud på båda anbudsområdena. OneMed, som är befintlig leverantör under nu gällande ramavtal, har lämnat det lägsta priset för båda anbudsområdena och har i tilldelningsbeslut tilldelats båda ramavtalen. YRKANDEN M.M. Mediq ansöker om överprövning och yrkar i första hand att upphandlingen ska rättas på sådant sätt att SKI förordnas att av OneMed begära förklaring till offererat pris, varefter SKI ska avgöra om OneMeds anbud ska förkastas. I andra hand yrkas att upphandlingen ska göras om. SKI motsätter sig att Mediqs ansökan bifalls. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser m.m. Frågan i målet är om det finns skäl att ingripa mot upphandlingen på de grunder som Mediq har anfört. Enligt 20 kap. 6 § LOU ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den :far avslutas först sedan rättelse har gjorts, om den upphandlande Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 28042-19 myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § LOU eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada. Enligt 4 kap. 1 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upp­ handlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. Av 4 kap. 2 § LOU följer att en upphandling inte får utformas i syfte att undanta den från lagens tillämpningsområde och inte heller far utformas i syfte att begränsa konkurrensen så att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sätt. Enligt 16 kap. 7 § LOU ska elen upphandlande myndigheten, om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, begära att leverantören förklarar det låga priset eller kostnaden. Myndigheten ska därefter förkasta anbudet om leverantören inte på ett tillfredsställande sätt har förklarat det låga priset eller kostnaden. Volymer Vadparterna anför Mediq anför bl.a. följande. SKI har lämnat bristfällig och missvisande information om vilka volymer som sannolikt kan komma att avropas under de ramavtal som följer av upphandlingen. Det finns ingen uppskattad eller historisk avropsvolym per efterfrågade produkt eller per anbudsområcle. Utan sådan information är det svårt för anbudsgivare att lämna konkurrens­ kraftiga anbud eftersom bl.a. inköpspriser är beroende av vilka volymer av respektive produkt som levereras. Det går heller inte att få någon vägledning om volymer från varukorgarna. I STOCKHOLM Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 28042-19 SKI anför bl.a. följande. SK.I har lämnat den information som SK.I har tillgång till. Det framgår vilka volymer som de avropsberättigade myndigheterna har avropat på det föregående avtalet per år och även hur många avropande myndigheter som avropat. De volymer som angetts i underlaget är uppskattningar och volymerna kan komma att ändras beroende på hur många upphandlande myndigheter som faktiskt avropar från kommande ramavtal. Varukorgen speglar huvuddelen av de produk.ier som uppskattas köpas från ramavtalet. Viktningarna i varukorgen ger en indikation på vilka produk.ier som förväntas köpas mer respektive mindre av. Utifrån uppskattad totalvolym och viktningarna i varukorgen, samt med information om historisk totalvolym, antal avropsberättigade och leverantörens egen branschkännedom, har anbudsgivarna kunnat skapa sig en bild av behovet inom ramavtalet och lämna konkurrenskraftiga anbud. Förvaltningsrättens bedömning. Inledningsvis kan konstateras att en garanterad avropsmängd vanligtvis inte anges i ett rama\tal. Det följer dock av transparensprincipen att anbuds­ givarna måste ges sådan information att de kan göra i vart fall en grov uppskattning av avtalets omfattning. Detta är en förutsättning för att anbudsgivarna ska kunna bedöma om det är affärsmässigt motiverat att lägga anbud och i så fall hur anbudet ska utformas. SK.I har i upphandlingsdokumenten i punkten 1.1.7. redovisat hur många aktiva avialsanvändare det varit per år under det tidigare ramavtalet och hur stor omsättningen varit per år. SK.I har vidare angett att SK.I uppskattar att användningen av ramavtalet kommer att fortsätta öka och har förklarat vad den bedömningen baseras på. Vidare har SK.I uppskattat volymen till cirka 350 miljoner kronor under den sammanlagda ramavtalstiden. SKI har också angett att eftersom tidigare ramavtal inte varit indelat i flera avtalsområden I STOCKHOLM FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 5 28042-19 finns inga historiska uppgifter för fördelningen mellan anbudsområde A och B. SKI har även uppgett att för liknande ramavtal är fördelningen ofta med övervikt på förband och sårvård, men att detta avtal har en större sortiments­ bredd för anbudsområde hälso- och sjukvårdsmaterial som kan påverka utfallet. SKI har i punkten 4.2.4. angett att de artiklar som finns med i varukorg och i dold varukorg motsvarar minst 80 % av de varor som kommer att avropas från ramavtalet. I punkten 4.2.4.1 anges att varukorgen består av de produkter som beställs mest av de upphandlande myndigheter som använder ramavtalet. I och med den viktning som SKI har gjort av produkterna i varukorgen har anbuclsgivarna också fått ledning om vilka proclukier inom varukorgen som det förväntas köpas mycket respektive lite av. Mot bakgrund av att upphandlingen avser ett ramavtal med ett stort antal avropsberättigade parter som ska täcka ett brett behov av proclukier anser förvaltningsrätten att de uppgifter som SKI har lämnat är tillräckliga för att en anbuclsgivare ska kunna få en bild av omfattningen av ramavtalet och därmed ska kunna lägga ett konkurrenskraftigt anbud. Förvaltningsrätten anser därför att upphancllingsdokumentet i denna del är tillräckligt tydligt för att kravet på transparens ska anses vara uppfyllt. Upphandlingsföremålet Vadparterna anför Mediq anför bl.a. följande. För respektive anbuclsornråcle finns en dold varukorg som utvärderas i upphandlingen. Den dolda varukorgen utgörs av produkier som på förhand har definierats av SKI och som anbudsgivarna inte får ta del av innan anbuclsinlämning. Utvärderingen av den clolcla varukorgen utgår från elen av anbuclsgivaren ifyllda bilagan "övrigt sortiment" för respektive anbuclsområde. Det krav som ställs på "övrigt Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 28042-19 sortiment" är att detta endast -far bestå av varor som hör till omfattningen av det ak1uella anbudsområdet och måste uppf:),·lla ställda krav enligt upphandlingsföreskrifterna. Inom angivna ramar är anbudsgivarna fria att offerera vilka produkter som helst. Med denna konstruktion blir det mycket oförutsägbart vilka produkter som alls kommer att avropas under ramavtalet. Att anbudsgivarna själva kan offerera i princip vilka produkter de vill är också i strid med transparensprincipen i LOV. Det är inte tillåtet att låta anbudsgivarna ange upphandlingsföremålet och låta upphandlingens omfattning bli beroende av vilken anbudsgivare som tilldelas ramavtal. SKI anför bl.a. följande. Redan av de angivna anbudsområdena kan en leverantör förstå vad som efterfrågas. SK.I har dessutom genom att ange ett antal exempelartiklar i upphandlingsdokumentet lämnat 1tterligare information om vilka produk1er som efterfrågas i upphandlingen. Det har av upphandlingsdokumentet framgått vilka typer av produkter som upphandlingen omfattar. Däremot stämmer det att de produkter som anbudsgivarna, utifrån förutsättningarna i upphandlingsdokumenten har kunnat offerera för övrigt so1timent kan skiija sig åt mellan de olika anbudsgivarna. Fön:altningsrättens bedömning Förvaltningsrätten anser att den information som SK.I lämnat om vilka produk1er som ska offereras är tillräckligt tydlig för att anbudsgivarna ska förstå vilka produkter som SK.I efterfrågar. Förvaltningsrätten anser vidare att det inte strider mot transparensprincipen eller någon av de andra grundläggande principerna att tillämpa en modell som innebär att vad som blir föremål för ramavtalet till viss del bestäms utifrån vilka produkter de enskilda anbudsgivarna har i sitt sortiment. I STOCKHOLM Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 28042-19 Dold varukorg i utvärderingen Vadparterna ariför Mediq anför bl.a. följande. Utformningen av elen dolda varukorgen är i strid med transparens- och likabehandlingsprincipen. Den dolda varukorgen utgörs av produk.1:er som på förhand har definierats av SK.I men som anbudsgivarna inte far ta del av innan anbudsinlämning. De dolda varukorgarna innehåller 15 produkter för anbuclsområcle A och 24 produkter för anbudsområde B. Utvärderingen av den dolda varukorgen utgår från den av anbudsgivaren ifyllda bilagan "övrigt sottiment" för respektive anbudsområde. Anbudsgivarna har ingen kunskap om de produk.1:er som offereras inom övrigt sottiment motsvarar de produkter som finns i den dolda varukorgen. För elen anbudsgivare som enbart har upphandlings­ föreskrifterna till ledning blir det en chansning om det offererade övriga s01timentet alls motsvarar vad SK.I efterfrågar i elen clokla varukorgen. Kammarrätten i Sundsvall har i avgörande från elen 5 april 2017 i mål 2742- 16 konstaterat att en modell för anbudsprövning som bygger på att det först efter sista dag blir känt \'ilka produkter som måste ingå i anbudsgivarens sottiment, står i strid med LOU. Eftersom det inte har varit känt vilka procluk.1:er som valts ut till elen dolda varukorgen har upphandlingen även haft karaktären av slumpmässighet vilket resulterar i att det inte går att säkerställa att det är den anbuclsgivare som har det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet i praktiken som antas då en annan sammansättning av produkter i elen dolda varukorgen hade kunnat medföra ett annat utfall. Det som ifrågasätts är att elen dolda varukorgens karaktär av slumpmässighet har påverkat anbudsgivarnas möjligheter att lämna ett konkurrenskraftigt anbud. I STOCKHOLM Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 28042-19 SKI anför bl.a. följande. Vad avser de dolda varukorgarna har Mediq offererat produkter på samtliga prisposter i anbudsornråde A och alla poster utom fyra stycken avseende vinylhandskar i anbudsornråde B. I övrigt har Mediq lyckats att inkomma med ett fullgott anbud där tre av fyra offererade varukorgar har varit kompletta och den fjärde har varit 83 procent komplett (20 offererade produk.1er av 24 totalt). Det är därför svårt att se hur Mediq kan lida konkret skada av upphandlingens utformning. Hela syftet med stickprovskontrollen skulle gå förlorad om anbudsgivarna innan anbud lämnades visste innehållet i den dolda varukorgen. I ett sådant scenario hade den dolda varukorgen haft samma fonktion som varukorgen och då finns det inget som hindrar anbudsgivare att tillämpa strategisk prissättning vid framtagandet av anbud. Det faktum att anbudsgivarna inte hade vetskap om den dolda varukorgens innehåll medför inte att tilldelningskriteriet på något sätt har varit otydligt. Det framgår tydligt i upphandlingsdokumentet vad som har haft särskild betydelse för SKI:s utvärdering av inkomna anbud. Det som har betydelse för SKI är att inköpscentralen får anbud med realistiska priser för sortimentet som anbudsgivarna kan hålla under ramavtalets hela giltighetstid och att därifrån kunna fastställa vilken anbudsgivare som erbjuder lägst pris på så konkurrensneutrala grunder som möjligt. Utvärderingsmodellen har varit fullständigt transparent för samtliga anbudsgivare. Förvaltningsrättens bedömning Förvaltningsrätten konstaterar inledningsvis att ett upphandlingsdokument ska vara så klart och tydligt utformat att en leverantör på grundval av detta kan avgöra vad den upphandlande enheten tillmäter betydelse vid upphandlingen. En utvärderingsmodell ska vara så utformad att den är ägnad att leda till ett rättvisande resultat, dvs. att det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt antas. De skiftande förhållanden som förekommer i det ekonomiska livet gör emellertid att även upphandlings- I STOCKHOLM Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 28042-19 I STOCKHOLM dokument och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade far godtas under förutsättning att de principer som bär upp lagen om offentlig upphandling och gemenskapsrätten inte träds för när. Förvaltningsrätten anser att det av upphandlingsdokumentet varit tydligt hur utvärderingen ska gå till. Att det inte varit känt på förhand exakt vilka produk.1er som ska utvärderas beror på att SK.I velat undvika strategisk prissättning. SKI har tydligt angett att anbudsgivarna ska erbjuda ett brett sortiment och SKI har förklarat vilken typ av produkter som ska offereras. SK.I har inte heller krävt att alla varor som finns i de dolda varukorgarna måste finnas med i anbudsgivarnas övriga sortiment. Detta är en skillnad mot de redovisade omständigheterna i den dom från Kammarrätten i Sundsvall som Mecliq har hänvisat till. En annan skillnad är att det endast är 20 % av utvärderingen i SKI:s upphandling som utvärderas genom en dold varukorg medan det i modellen som underkändes av kammarrätten var hela utvärderingen. Vidare har båda anbuclsgivarna i elen du aktuella upphandlingen i sitt övriga sortiment haft med i princip alla varor i den dolda varukorgen. Det framstår därmed som att det inte varit svårt för anbuclsgivarna att förstå vilka typer av produkter de måste offerera inom övrigt sortiment och som därmed kan ingå i elen dolda varukorgen. Förvaltningsrätten anser mot bakgrund av vad som nu anfötis att SKI:s utvärcleringsmoclell med dold varukorg inte står i strid med transparens­ principen eller någon av de andra grundläggande principerna. Otillbörlig fördel Vadparterna anför Mediq anför bl.a. följande. Upphandlingens utformning har inneburit att OneMed fatt en otillbörlig fördel. OneMecl har, som nuvarande leverantör, detaljerade kunskaper om tidigare köpmönster. OneMed vet vilka produkter Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 28042-19 som historiskt utgör 80 % av ramavtalets volym, samt elen inbördes fördelningen mellan dessa produkter. Därmed har OneMecl, med ledning av varukorgen, kunnat utröna vilka produkter som återfinns i de dolda varukorgarna, genom en enkel uteslutningsmetocl. Detta genom att granska vilka av de 80 % mest köpta produkterna som inte finns med i varukorgen, vilka därmed finns med i den dolda varukorgen. OneMed har också haft kunskap om vilka produkter som alls köpts under befintligt ramavtal, alternativt att samtliga 13 831 produkter i ramavtalet har köpts. OneMecl har därmed kunnat lämna strategiskt låga priser i upphandlingen. Detta genom att lämna låga priser för procluk.i:erna som listas i varukorgen för att i motsvarande mån lämna högre priser inom övrigt sortiment. Ett konkret exempel skulle kunna vara följande. OneMed prissätter procluk.i:erna i varukorgen mycket lågt. Samtidigt vet OneMecl att den dolda varukorgen endast utgör 20 % av utvärderingen. OneMecl vet också att fem produkter i elen dolda varukorgen de facto utgör 10 % av den historiska volymen. OneMecl prissätter därför dessa produkter mycket högt. På så sätt kan OneMed lämna ett förhållandevis högt totalt anbudspris på dessa produkter som faktiskt kommer köpas i stor utsträckning, utan att detta påverkar OneMeds utvärcleringspris i motsvarande utsträckning. Mediq har varit tvunget att offerera hela sitt sortiment för att vara säker på att uppfylla kraven i upphandlingen. Mecliq har inte kunnat förutse vilka produktpriser som kommer att beaktas och det är därmed inte heller möjligt att lämna ett konkurrenskraftigt anbud som avser de produkter som listas i den dolda varukorgen. Anbuclsgivarna har olika avtal med under­ leverantörerna beroende på vilken volym som köps in. Som anbudsgivare är det enklare att lämna priser på produkter som på förhand specificerats jämfört med om anbudsgivarna helt slumpmässigt anger priser på vaije vara i ett helt sortiment. I STOCKHOLM Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 28042-19 I STOCKHOLM SKI anför bl.a. följande. Det är korrekt att OneMed har haft kunskaper om historiska volymer, men det innebär inte per automatik att OneMed har haft en fördel i sitt anbudslämnande, och i vart fall inte en otillbörlig fördel. Båda anbudsgivarnas övriga sortiment för respektive anbudsområde innehåller tusentals produkter. De båda dolda varukorgarna som har använts i utvärderingen innehåller tillsammans totalt 39 produkter. SKI ser det som väldigt osannolikt att OneMed, utifrån att ha varit ramavtalsleverantör på det nuvarande ramavtalet, skulle ha möjlighet att lista ut vilka 39 produkter av tusentals som SK.I skulle komma att utvärdera i de dolda varukorgarna. Mediqs argument baseras enbart på antaganden och bolaget presenterar inga konkreta bevis som underbygger dessa argument. Förvaltningsrättens bedömning Principen om likabehandling innebär bl.a. att samtliga leverantörer ska ha möjlighet att lämna ett anbud som uppfyller kraven, och att en upphandling inte får utformas på ett sätt som snedvrider konkurrensen. Däremot kan lika-behandlingsprincipen inte anses innefatta ett krav på att varje fördel som en tidigare leverantör kan ha - exempelvis genom kännedom om upphandlingsföremålet - ska neutraliseras. Förvaltningsrätten har under tidigare rubriker kommit fram till att anbuds­ givarna fått tillräcklig information om vad som ska upphandlas och vad den upphandlande myndigheten tillmäter betydelse vid utvärderingen av anbuden. Mediq har anfört att OneMed genom sina kunskaper om tidigare inköpsmönster har kunnat räkna ut vilka produkier som finns i den dolda varukorgen. Om så skulle vara fallet innebär det att OneMed har haft en stor konkurrensfördel. Förvaltningsrätten instämmer dock i vad SKI fört fram om att det framstår som osannolikt att OneMed skulle kunnat ha räknat ut vilka 39 produkter av tusentals som SKI skulle komma att utvärdera i de dolda varukorgarna. Enbart Mediqs påstående om detta är inte tillräckligt Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 28042-19 för att underkänna upphandlingen. Även om OneMed, i egenskap av befintlig leverantör kan ha haft viss fördel av sin upparbetade kunskap om tidigare inköpsmönster, anser förvaltningsrätten att annat inte har framkommit än att även Mediq haft möjlighet att lämna ett konkurrens­ kraftigt anbud. Onormalt lågt anbud Vadparterna anför Mecliq anför bl.a. följande. De priser som OneMed har offererat understiger kraftigt Mediqs inköpspriser för samma produkier. De priser som Mediq har offererat för varukorgen för respektive anbudsområde ligger mycket nära Mediqs inköpspriser. Det förefaller mycket osannolikt att OneMed skulle ha så skilda inköpspriser från Mediqs inköpspriser. Ändå har OneMed offererat priser som ligger på nära hälften av Mediqs offererade priser för anbuds­ område A, och priser uppgående till ungefär 2/3 av l'v[ediqs priser för anbudsområde B. Vid jämförelse med de anbudspriser som lämnats för de produkter som ingår i den dolda varukorgen för anbudsområde A och B så kan det konstateras att Mecliqs och OneMeds priser inte skiljer sig avsevärt. SKI anför bl.a. följande. En upphandlande myndighets skyldighet att begära att en anbudsgivare förklarar ett pris som förefaller vara onormalt lågt infaller endast om elen upphandlande myndigheten faktiskt finner att anbudet varit onormalt lågt i förhållande till föremålet för upphandlingen. SK.I har inte bedömt anbudet från OneMed som onormalt lågt och har därmed inte heller begärt in en förklaring av priserna från leverantören i upphandlingen. I STOCKHOLM Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 28042-19 I STOCKHOLM Förvaltningsrättens bedömning Någon definition av begreppet onormalt låga anbud finns varken i LOU eller det direktiv som ligger bakom lagen. Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2016 ref. 3 uttalat att det ankommer på den upphandlande enheten att i varje enskilt fall bedöma om ett anbud är onormalt lågt inom det handlingsutrymme som reglernas utformning ger. Det är Mediq som har bevisbördan för att OneMeds anbud förefaller vara onormalt lågt. Mediq har inte lämnat någon utredning som ger stöd för att OneMeds anbud är onormalt lågt. Endast Mediqs uppgift om att OneMeds priser ligger under Mecliqs inköpspriser och att OneMeds anbud i vissa delar endast uppgår till hälften av Mediqs är inte tillräckligt för det ska kunna konstateras att anbudet är så lågt att SK.I varit tvunget att begära en förklaring. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan öYerklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga 1 (FR-05). Anna Önell Chefsrådman Anna-Karin Saxvold har föredragit målet. It!l:l SVERIGES DOMSTOLAR Hur man överklagar Den som inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan överklaga. Här framgår hur det går till. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Tiden räknas oftast från den dag som ni fick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet. För myndigheten räknas tiden alltid från beslutets datum. Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut. FR-05 Närmare regler finns i den lag som gäller för målet, se rutan längst ner på nästa sida för hänvisningar. Gör så här 1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer. 2. Förklara varför ni tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner). 3. Talaomvilkabevisnivillhfovisatill. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. 4. Lämna namn och personnummer eller organtsat1onsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om ni har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter. 5. Skicka eller lämna in överklagandet till forvaltningsrätten - adressen finns i beslutet. Vad händer sedan? Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan­ det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om överklagandet kommit in i tid, skickar forvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten. Vilken dag går tiden ut? Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om ni exempeh-is fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen elen 23 mars. Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs­ afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag. Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter 10 dagar från det att domstolen avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut, och i vissa fall får myndigheten ingå avtal omedelbart. Efter att avtal har slutits får kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden for överklagande fortfarande gäller. Sida 1 av 2 www.domstol.se Har ni tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt. Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammar­ rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall. • Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings­ rätten dömt rätt. • Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet. • Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts­ tillämpningen. • Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om ni ini,: får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt ni vill föra fram. Vill ni veta mer? Ta kontakt med förvaltningsrätten om ni har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet. Mer information finns på \V\V\v.domstol.se. , �!:::::,:�o:: :;,:�:g upph ndling�20 bp , • lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 1 6 kap. • lag (2016:1 147) om upphandling av koncessioner, 16 kap. • lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 20 kap. • lag (201 6 : 1 1 46) om upphandling inom försörjningssektorn, 20 kap. I • lag (2016:1 146) om upphandling inom försörjningssektorerna, 20 kap. --------------------------------------······---------------------------------- -- Sida 2 av 2 www.domstol.se