Dok.Id 1043488 Postadress 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon Telefax 08-561 680 00 08-561 680 0l E-post: avd3 l .fst@dom.se www.domstol.se/forvaltningsratt Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:30 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 31 DOM 2018-12-13 Meddelad i Stockholm Mål nr 16609-18 Sida 1 (13) �'{�4!( ) Aktbil SÖKANDE Arbetslivsresurs AR AB, 556448-5638 Ombud: Advokat Pernilla Carlsson Rasiwala Elici Advokat AB Nora strand 20 182 38 Danderyd MOTPART Arbetsförmedlingen, 202100-2114 /"?C'.' �" .. � Avd Dnr KSnr Ombud: Advokat Henrik Nilsson och jurist Matilda Ericson Wesslau Söderqvist Advokatbyrå KB Box 7836 103 98 Stockholm SAKEN Offentlig upphandling FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår ansökan om överprövning. ,. :.. ,) __ .. '..� . . KONKURRENSVERKEJ' FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM YRKANDEN M.M. DOM Sida 2 16609-18 Arbetsförmedlingen genomför en ramavtalsupphandling avseende Introduktion till arbete 2018, Af-2018/0021 663 7. Upphandlingen avser femtiofyra leveransområden och har genomförts som förenklat förfarande i enlighet med lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Av tilldelnings­ beslut meddelat den 13 juli 2018 framgår att Arbetsförmedlingen, förutom för leveransområdet Kiruna, avser att anta andra leverantörer än Arbetslivsresurs AR AB (Arbetslivsresurs). Arbetslivsresurs ansöker om överprövning av upphandlingen för alla leveransområden utom för leveransområde Kiruna. Bolaget yrkar i första hand att upphandlingen får avslutas först sedan rättelse gjorts på så sätt att bolagets fallbeskrivningar bedöms på nytt och på det sätt som framgår av upphandlingsdokumenten. I andra hand yrkar bolaget att upphandlingen ska göras om. Som grund för yrkandena anför bolaget att upphandlingen strider mot principen om transparens och likabehandling. Arbetsfömedlingens agerande har riskerat att skada bolaget. Arbetsförmedlingen anser att ansökan ska avslås. Arbetsförmedlingen har förfarit i enlighet med LOU och de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna. Arbetsförmedlingen har inte brutit mot någon bestämmelse i LOU. De omständigheter som Arbetslivsresurs har anfört medför inte att upphandlingen ska rättas eller göras om. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Utgångspunkter för prövningen Av 20 kap. 6 § LOU framgår att om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § LOU eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts. Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 16609-18 I 4 kap. 1 § LOU anges att upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet. I mål om ingripande enligt LOU gäller som huvudprincip att den part som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart sätt ska ange på vilka omständigheter denne grundar sin talan (se rättsfallet RÅ 2009 ref. 69). Arbetslivsresurs har gjort gällande att Arbetsförmedlingens bedömning av fallbeskrivningarna avviker från vad som har angetts i upphandlings­ dokumenten och att utvärderingsmodellen är oförutsebar och har lämnat utrymme för alltför stor fri prövningsrätt för Arbetsförmedlingen. Förvaltningsrätten har för det fall det finns skäl för ingripande enligt LOU att väija mellan att besluta att upphandlingen ska göras om eller att den ska rättas, oavsett hur leverantörens yrkande har utformats (jfr rättsfallet HFD 2012 ref. 2). En förutsättning för att endast den mindre ingripande åtgärden rättelse ska kunna väljas är att de fel som förekommit inte har påverkat upp­ handlingens konkurrensuppsökande skede. Förvaltningsrätten avser därför att inledningsvis ta ställning till de brister som Arbetslivsresurs anser har förekommit under det konkurrensuppsökande skedet. Har Arbetsförmedlingens metod för att bedöma fallbeskrivningarna varit oförutsebar och lämnat alltför utrymme för fri prövning? Vadparterna anför Arbetslivsresurs anför bl.a. följande. Arbetsförmedlingens på förhand beskrivna metod för hur anbudsgivarnas beskrivningar skulle bedömas var mycket intetsägande. Det går inte utläsa ur upphandlingsdokumenten vad som skulle läggas till grund för fördelningen av de olika betygen. Inte heller gick det att förstå vad som krävdes för att erhålla de olika betygen. Arbets­ förmedlingen har endast i allmänna ordalag angett att de anbud som bedöms I STOCKHOLM DOM ha lämnat mycket bra beskrivningar i olika avseenden skulle erhålla högst betyg och mervärdesavdrag. En utvärdering av offererad kvalite som baseras på mervärden medför visserligen ofta att ett visst mått av subjektivitet måste godtas, men utvärderingen av anbud måste likväl ske utifrån kraven på likabehandling och förutsebarhet. Utfallet av den bedömning som Arbetsförmedlingen har gjort har blivit slumpartat. Det är bara tillfälligheter som har avgjort om en anbudsgivare haft med ett visst, av Arbetsförmedlingen i efterhand premierat, förhållande i sin fallbeskrivning. Sida 4 16609-18 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Arbetslivsresurs har efter tilldelningsbeslutet efterfrågat en förklaring till bedömningarna och då fått del av ett dokument som Arbetsförmedlingen har benämnt Bedömningskriterier. Dokumentet innehåller kriterier som Arbetsförmedlingen påstår har legat till grund för bedömningen av fall­ beskrivningarna. Bolaget har inte sett någon handling som visar att det är detta dokument som Arbetsförmedlingen har följt vid sin bedömning av anbudsgivarnas fallbeskrivningar eller hur respektive bedömning har gått till. Det enda bolaget har fått se är en sammanställning av de poäng som tilldelats respektive anbudsgivare. Huruvida kriterierna följts går inte att verifiera utifrån denna sammanställning. Arbetsförmedlingen anför bl.a. följande. Den upphandlade tjänstens innehåll ställer krav på leverantörens kapacitet att hantera deltagare med olika typer av funktionsnedsättningar. För att styrka denna kapacitet har Arbetsförmedlingen ställt krav på att leverantören ska lämna tydliga och utförliga beskrivningar i enlighet med två fallbeskrivningar. De krav som ställs på de två fallbeskrivningarna utgår från tre delfrågor som är samma för båda fallbeskrivningarna. Delfrågorna är utformade efter de krav som ställs på den upphandlande tjänsten på så sätt att vatje delfråga Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 16609-18 motsvarar en av tjänstens tre arbetsförberedande delar, nämligen kart­ läggning, orientering inför arbete och arbetsprövning. Vad Arbetsförmedlingen har tagit hänsyn till vid sin bedömning av fallbeskrivningarna framgår av bilagan Utvärdering av fallbeskrivning. Denna är utformad på så sätt att betyg utdelas i förhållande till vilken nivå av erfarenhet och förståelse samt vilken kvalitet på arbetsmetod som anbudsgivarnas beskrivningar har visat. Ett erfaret team om fem kvalificerade handläggare med kompetens inom området arbetslivsinriktad rehabilitering har oberoende utvärderat beskrivningarna. Hänsyn måste tas till den upphandlade tjänstens karaktär och den svårighet som finns att i förfrågningsunderlaget närmare precisera de nu efterfrågade kraven samt mervärden av tjänsten. Utvärdering av andra kriterier än pris, som i detta fall kvalite, innebär vidare alltid ett visst mått av subjektivitet som måste accepteras. Även om det i förfrågningsunderlaget inte i detalj anges vad Arbets­ förmedlingen söker efter får det utifrån förfrågningsunderlaget i sin helhet och den ledning som ges där avseende de krav som ställs på tjänsten anses tydligt vad Arbetsförmedlingen efterfrågar. Det har varit nödvändigt för anbudsgivaren att koppla tillbaka till tjänsten i förfrågningsunderlaget för att erhålla poäng för sin beskrivning. Det måste förutsättas att en anbudsgivare lämnar sitt bästa anbud med utgångspunkt i de krav som anges i förfråg­ ningsunderlaget i sin helhet. Det har inte varit en nödvändig förutsättning att anbudsgivarna skulle ha förstått att delfrågorna motsvarade tjänstens olika delar, men för att erhålla mervärde behövde anbudsgivarna beakta det som efterfrågades i tjänsten och svara på ett sätt som redovisar anbudsgivarnas erfarenhet av detta. Att beskriva en metod är inte samma sak som att visa hur metoden tillämpas. Det är tillämpningen som efterfrågas och som anbudsgivarna behöver beskriva i sina svar. I STOCKHOLM Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 16609-18 Att det inte anges vad i beskrivningarna som genererar vilket betyg kan inte anses göra förfrågningsunderlaget oförutsebart. Arbetsförmedlingen har varit så transparent som det varit möjligt att vara utan att förta syftet med fallbeskrivningarna. Om Arbetsförmedlingen på förhand skulle ange de kvalitetsmarkörer som Arbetsförmedlingen letat efter skulle det resultera i liknande svar från de flesta anbudsgivare. Det skulle ha missgynnat hela: upphandlingen. Det skulle inte heller vara möjligt för Arbetsförmedlingen att bedöma om anbudsgivaren förstått tjänsten eller inte. Arbetsförmedlingen anser att utvärderingsmetoden har varit tillräckligt klar och tydlig för att en rimligt informerad och normalt omsorgsfull anbuds­ givare ska kunna skapa sig en bra bild av vad Arbetsförmedlingen efter­ frågat. Då samma bedömningskriterier har använts vid samtliga bedömningar har principen om likabehandling garanterats. Någon god­ tycklighet har inte förekommit. Bilagan Utvärdering av fallbeskrivningar redovisar betygskriteriema, inte vad som ska beskrivas. Betygskriterierna utgör motiveringar till de betyg på 0-3 poäng som kunnat erhållas i upphandlingen. Bedömningsgrunderna har stark anknytning till förfrågningsunderlaget och dess beskrivning av tjänstens innehåll/olika delar. Bedömningen av fallbeskrivningarna har inte på något vis varit slumpartad. Som framgår av de detaljerade bedömnings­ kriterierna för fallbeskrivningarna har Arbetsförmedlingen utvärderat fallbeskrivningarna efter en genomtänkt och objektiv metodik, där grunderna för bedömningen föijer av förfrågningsunderlaget. Även små skillnader i text har kunnat leda till olika betyg på grund av den sammantagna bedömningen av inlämnade beskrivningar. Huvudsaken är inte omfattningen av skillnaden mellan beskrivningar utan relevansen. Dess­ utom jämförs inte beskrivningar med varandra utan beskrivningarna bedöms enskilt mot de krav och kriterier som angetts i förfrågningsunderlaget. I STOCKHOLM Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 16609-18 Förvaltningsrättens bedömning En upphandlande myndighet har stor frihet att själv utforma sin upphandling inom de ramar som ges av de allmänna principerna för offentlig upp­ handling. Grundläggande är att leverantörer behandlas likvärdigt och icke­ diskriminerande och att upphandlingen genomförs på ett öppet sätt. (se rättsfallet HFD 2012 ref. 48). Av principerna om transparens och likabehandling i 4 kap. 1 § LOU följer att den upphandlande myndighetens krav ska anges på ett sätt som gör att varje leverantör med utgångspunkt i upphandlingsdokumenten kan skapa sig en bild av möjligheterna att lämna ett konkmTenskraftigt anbud. Höga krav bör ställas på noggrannhet, tydlighet och transparens i alla delar av ett förfrågningsunderlag. Även upphandlingsdokument och utvärderings­ modeller som inte är optimalt utformade får dock godtas under förutsättning att de principer som bär upp LOU inte träds för när (se rättsfallet RÅ 2002 ref. 50). Av EU-domstolens praxis framgår att upphandlingsdokument ska vara utformat så att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla personer kan tolka informationen på samma sätt (se bl.a. mål C-19/00, SIAC Construction Ltd). Under punkten 4.3 i upphandlingsdokumentet återfinns två fiktiva fall­ beskrivningar. Arbetsförmedlingen har angett att leverantören utifrån de presenterade fallen tydligt och utförligt ska beskriva hur denne tolkar personens svårigheter, lägger upp sin egen arbetsinsats och hanterar relationen till personens arbetsprövningsplats. Arbetsförmedlingen har vidare angett att beskrivningarna kommer att betygsättas enligt en bedöm­ ningsskala mellan 0-3 där betyg O innebär att beskrivningen är otillräcklig, betyg 1 utgör kravgräns och betyg 2-3 ger mervärde. Vidare anges att information om betygnivåerna finns i bilagan Utvärdering av fallbeskrivningar. I STOCKHOLM Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 16609-18 Förvaltningsrätten anser med hänsyn till upphandlingsföremålets karaktär att en mer öppen metod för att bedöma anbuden får anses godtagbar. Den metod som använts i detta fall, där anbudsgivarnas egen beskrivning ligger till grund för bedömning, innebär enligt förvaltningsrättens mening inte att Arbetsförmedlingen har överskridit det bedömningsutrymme som en upp­ handlande myndighet har vid utvärderingen av upphandlingskraven. Förvaltningsrätten anser vidare att Arbetsförmedlingen genom fallbeskriv­ ningarna av de fiktiva personerna och de tillhörande delfrågorna har gett leverantörerna ett tillräckligt underlag för vad som kommer att tillmätas betydelse för att utforma ett konkurrenskraftigt anbud. Vidare framgår en beskrivning av de olika betygskriterierna i bilagan Utvärdering av fall­ beskrivningar. Att det inte anges exakt vad i fallbeskrivningarna som krävs för att erhålla en viss poäng kan enligt förvaltningsrättens mening inte anses medföra att upphandlingsunderlaget strider mot principen om transparens Gfr EU-domstolens avgörande den 14 juli 2016 i mål C-6/15 Dimarso). Av utredningen i målet har det inte framkommit annat än att anbudsgivarna har behandlats lika och bedömts enligt samma kriterier. Det är inte heller visat att Arbetsförmedlingen först i efterhand bestämt enligt vilka utvärderingskriterier fallbeskrivningarna skulle utvärderas. Vad Arbetlivs­ resurs har anfört om att utrymmet för fallbeskrivningarna varit begränsat innebär enligt förYaltningsrätten inte att bolaget har varit förhindrat att lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Förvaltningsrätten anser mot bakgrund av ovanstående att det saknas anledning för ingripande enligt LOU på grund av vad Arbetslivsresurs har anfört i denna del. I STOCKHOLM Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 16609-18 Avviker Arbetsförmedlingens bedömning av bolagets fallbeskrivningar från vad som har angetts i upphandlingsdokumenten? Vadparterna anför Arbetslivsresurs anför bl.a. följande. De faktorer som anges i dokumentet Bedömningskriterier korresponderar i flera avseenden inte med vad Arbetsförmedlingen krävde att anbudsgivarna skulle redovisa. Exakt hur Arbetsförmedlingen har genomfört sin bedömning av bolagets fall­ beskrivningar har inte redovisats för bolaget. Slutsatsen att bolagets anbud inte har bedömts i enlighet med förfrågningsunderlaget har bolaget självt tvingats dra efter att ha fått del av dokumentet Bedömningkriterier. Bolaget har kunnat konstatera att Arbetsförmedlingen vid bedömningen av bolagets anbud har värdesatt sådant som inte framgick av upphandlingsdokumenten att bolagets skulle beskriva. Vice versa har Arbetsförmedlingen inte värdesatt omständigheter som bolaget utgick ifrån att Arbetsförmedlingen skulle värdesätta. Det som skulle beskrivas i fallbeskrivningarna var hur anbudsgivarna beskriver hur de ska lägga upp sina arbetsinsatser i tjänsten, inte vad anbudsgivarna har beskrivit att de ska göra i tjänsten. En anbudsgivare som skrivit "Supported Employment i alla delar" har dock tilldelats maxpoäng trots att Supported Employment var ett skallkrav. En annan anbudsgivare som angett "Etablera matchningsunderlag" fick maxpoäng trots att etablerande av matchningsunderlag också var ett skallkrav i upphandlingen. Det som till övervägande del utgör kvalitetsmarkörer enligt Arbets­ förmedlingen relaterar till innehållet i den offererade tjänsten. Det är alltså inte anbudsgivarnas erfarenhet och/eller metod vid utförandet av tjänsten som har värdesatts, vilket bolaget med utgångspunkt i upphandlings­ dokumenten utgick ifrån. I STOCKHOLM Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 16609-18 De tre delfrågorna till fallbeskrivningarna var inte tydligt kopplade till tjänstens tre förberedande delar. Även om det i någon mån går att skönja likheter mellan frågorna och tjänstens tre förberedande delar är det så stor skillnad mellan dem att anbudsgivarna inte, som Arbetsförmedlingen påstår, borde ha insett att vaije fråga motsvarade en av tjänstens tre förberedande delar. Arbetslivsresurs beskrivning inkluderade allt som krävdes av Arbets­ förmedlingen enligt upphandlingsdokumenten. Utfallet av den bedömning som Arbetsförmedlingen har gjort har blivit slumpartat. Det är bara tillfälligheter som har avgjort om en anbudsgivare haft med ett visst, av Arbetsförmedlingen i efterhand premierat förhållande i sin fallbeskrivning. Det förhållandet att samtliga anbudsgivare har fått låga poäng för sina fallbeskrivningar indikerar tydligt att Arbetsförmedlingen har bedömt och förväntat sig något annat än vad anbudsgivarna trodde de skulle beskriva. Även om det vore korrekt av Arbetsförmedlingen att tillämpa dokumentet Bedömningsgrunder för fallbeskrivningar så är dokumentet behäftat med omfattande brister. Arbetsförmedlingen anför bl.a. följande. Som stöd i utvärderingen har Arbetsförmedlingen utformat ett dokument med bedömningskriterier som har fungerat som en checklista för det team som haft till uppgift att bedöma fallbeskrivningarna. Detta dokument har utgjort stöd- och arbetsmaterial och bifogades således inte förfrågningsunderlaget. De kriterier som anges i dokumentet utgör kvalitetsmarkörer med utgångspunkt i de krav som Arbetsförmedlingen har ställt på tjänsten i förfrågningsunderlaget. Mark­ örerna som listats i dokumentet är sådana som av Arbetsförmedlingen har bedömts visa på erfarenhet, trovärdighet och tydlighet i beskrivningarna. Dessa har därför aktivt letats efter av Arbetsförmedlingen vid utvärderingen. Om tillräckligt många markörer från checklistan har hittats har slutsatser enligt betygskriterierna kunnat dras, beroende på hur väl markörerna ut- I STOCKHOLM Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 16609-18 vecklats. Arbetsförmedlingen har i sin utvärdering bedömt de tre del­ frågorna enskilt för att sedan ge ett gemensamt betyg för hela beskrivningen. Hur en insats ska genomföras är ofrånkomligt sammankopplad med vad som ska ske som en del av insatsen och att det inte är möjligt att beskriva hur en insats kommer att genomföras, om det inte först har beskrivits vad som kommer att ske som en del av insatsen. Att Arbetsförmedlingen har lagt vikt vid vad anbudsgivarna har redovisat innebär därför inte att Arbets­ förmedlingen avvikit från det som efterfrågas i förfrågningsunderlaget. Vad gäller de begrepp som nämns särskilt i bedömningskriterierna bör det understrykas att det har varit möjligt för anbudsgivaren att tilldelas poäng genom att beskriva Arbetsförmedlingens kvalitetsmarkörer med egna ord, och att de exakta begrepp som stadgas i dokumentet inte har varit nöd­ vändiga för att tilldelas poäng. På samma sätt har det inte varit tillräckligt att en anbudsgivare endast har nämnt till exempel en arbetsmetod för att poäng ska utgå, utan det måste även ha beskrivits hur denna metod används i tjänsten. Arbetsförmedlingen har bedömt att det är en kvalitetsmarkör om anbuds­ givaren redan under kartläggningen av deltagaren tänker in att en person med kompetens i "Supported employment" kan vara med. Detta kan visa på "en väl utarbeta metod" samt "trovärdighet" enligt de betygskriterier som bifogats förfrågningsunderlaget. Att just denna arbetsmetod är obligatorisk att inkorperera i tjänstens del två och tre innebär inte att metoden inte kan kopplas på redan i tjänstens del ett. Att så är fallet framgår även av avsnitt 4.1.2 i förfrågningsunderlaget där det anges att leverantören kan föreslå fler aktiviteter än de som anges under del ett i avsnitt 4.1.5. Att Arbets­ förmedlingen haft ovanstående som kvalitetsmarkör har därmed inte varit oförutsebart på det sätt som bolaget gör gällande, utan har i stället varit en markör som visar på erfarenhet och förståelse för tjänsten som sådan. I STOCKHOLM Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 16609-18 Att framställa ett matchningsunderlag är ett av målen med den upphandlande tjänsten och utgör inte ett dokumentationskrav. Ett dokumentationskrav hänför sig till exempel till en slutredovisning av deltagares avslut i respektive del av tjänsten inför anvisning till nästa del i tjänsten. Matchningsunderlaget utgör å andra sidan ett slutdokument som lämnas in vid deltagarens avslut i hela tjänsten. Dokumentations­ kraven i form av till exempel inlämning av slutredovisning utgör vidare inte någon kvalitetsmarkör i fallbeskrivningarna. Att visa att anbuds­ givarna förstår att tjänstens slutmål är att framställa ett kvalitativt matchningsunderlag bedöms dock vara det. Även i denna del saknar därmed bolagets påstående om att Arbetsförmedlingens utvärdering varit felaktig och avvikit från upphandlingsdokumentens grund. Det står klart att Arbetsförmedlingen vid bedömningen av fall­ beskrivningarna har hållit sig inom ramen för förfrågningsunderlaget för den tjänst som upphandlas. De bedömningskriterier som använts för utvärderingen har genomgående utgått från den upphandlande tjänsten så som den beskrivits, och enligt de krav som ställs på den, i för­ frågningsunderlaget. Några ovidkommande hänsyn har inte tagits i bedömningen. Den utvärdering som gjorts har vidare skett på objektiva grunder då alla anbudsgivares beskrivningar bedömts enligt samma kriterier och på samma sätt. Bolagets invändning saknar därmed grund. Förvaltningsrättens bedömning Förvaltningsrätten anser att det inte har framkommit att Arbetsförmedlingen vid bedömningen av fallbeskrivningarna har frångått eller gått utöver vad som anges för det aktuella kravet eller i upphandlingsdokumentet i övrigt. Förvaltningsrätten anser vidare att det inte är visat att de utvärderings­ kriterier som Arbetsförmedlingen använt sig av vid utvärderingen av fall­ beskrivningarna inte håller sig inom ramen för upphandlingsclokumentet. Det är enligt förvaltningsrätten inte heller visat att dokumentet med I STOCKHOLM Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 16609-18 I STOCKHOLM bedömningskriterier skulle vara behäftat med brister i något avseende. Förvaltningsrätten mot denna bakgrund att det saknas skäl för ett ingripande enligt LOU även på denna grund. Slutsats Sammanfattningsvis anser förvaltningsrätten att Arbetslivsresurs inte har visat att det finns skäl för ingripande enligt LOU på någon av de grunder som bolaget har anfört. Arbetslivsresurs ansökan om överprövning ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga 1 (FR-05). Per-Erik Nister Tf. rådman Sofie Engström har föredragit målet. tI!l� SVERIGES DOMS'fOLAR Hur man överklagar Den som inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan överklaga. Här framgår hur det går till. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Tiden räknas oftast från den dag som ni fick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet. För myndigheten räknas tiden alltid från beslutets datum. Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut. FR-05 Närmare regler finns i den lag som gäller för målet, se rutan längst ner på nästa sida för hänvisningar. Gör så här 1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer. 2. Förklara varför ni tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner) . 3 . Tala o m vilka bevis ni vill hänvisa till. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. 4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om ni har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter. 5. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten - adressen finns i beslutet. Vad händer sedan? Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan­ det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten. Vilken dag går tiden ut? Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om ni exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars. Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs­ afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag. Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter 10 dagar från det att domstolen avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut, och i vissa fall får myndigheten ingå avtal omedelbart. Efter att avtal har slutits får kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden för överklagande fortfarande gäller. Sida 1 av 2 www.domstol.se Har ni tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt. Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammar­ rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall. • Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings­ rätten dömt rätt. • Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet. • Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts­ tillämpningen. • Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om ni inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt ni vill föra fram. Vill ni veta mer? Ta kontakt med förvaltningsrätten om ni har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet. Mer information finns på www.domstol.se. För fullständig information, se: • lag(2016:1145)omoffentligupphandling,20kap. • lag(2016:1146)omupphandlinginom försörjningssektorerna, 20 kap. • lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 16 kap. • lag(2016:1147)omupphandlingavkoncessioner, 16 kap. • lag (2016:1145) omoffentligupphandling, 20 kap. • lag (201 6 : 1 1 46) om upphandling inom försörjningssektorn, 20 kap. � -------- -------------------------------- -- Sida 2 av 2 www.domstol_se