KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM Sida 1 (6) Mål m 1630-13 Dok.Id 110306 Postadress Box 714 851 21 Sundsvall Besöksadress Södra Tjärngatan 2 Telefon Telefax 060-18 66 00 060-18 66 52 E-post: kammarrattenisundsvall@dom.se www.kammarrattenisundsvall.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00 Meddelad i Sundsvall KLAGANDE lnfranord AB, 556793-3089 Box 1803 171 21 Solna Ombud: Jur.kand. Anton Johansson Hannes Snellman Advokatbyrå AB Box 7801 103 96 Stockholm MOTPARTER 1. Trafikverket 781 89 Borlänge Ombud: Rogert Andersson Juridik och planprövning Trafikverket 781 89 Borlänge 2. Peab Anläggning AB, 556568-6721 Box 22364 250 25 Helsingborg Ombud: Johan K Nilsson Peab AB Box 808 169 28 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE 2013 -08- 1 6 Avd Dnr 2013 -08- 1 5 Förvaltningsrätten i Faluns dom den 3 juni 2013 i mål m 1052-13, se bilaga A SAKEN Överprövning enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF Aktbil KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. KONKURRENSVERKET KSnr KAMMARRÄTTEN DOM Sida 2 I SUNDSVALL Mål nr 1630-13 YRKANDEN Infranord AB (lnfranord) yrkar att kammarrätten ska förordna att upphandlingen ska rättas på så sätt att en ny utvärdering genomförs varvid Peab Anläggning AB:s anbud förkastas. Trafikverket bestrider bifall till överklagandet. Peab Anläggning AB (Peab) bestrider bifall till överklagandet. PARTERNAS ARGUMENTATION I KAMMARRÄTTEN Infranord UFB. 514 utgör ett kvalificeringskrav enligt LUF och måste innebära att det av referensuppdragen ska framgå att leverantören har kapacitet och förmåga att utföra BEST-arbeten, jämte andra i upphandlingen relevanta discipliner. Att leverantören har denna kapacitet ska visas senast vid tidpunkten för inlärnnande av anbudet. För det fall en leverantör har anlitat en underentreprenör för att utföra delar av referensuppdragen måste det således framgå av referensobjekten att underentreprenören utfört dem. Det är inte tillräckligt att referensobjekten endast anger att leverantören har haft en projektledande roll avseende vissa arbeten eftersom det inte överhuvudtaget säger något om kapaciteten och förmågan att utföra arbetena. Förvaltningsrätten har anfört att en leverantör fritt skulle kunna anlita underentreprenörer utan beställarens godkännande, vilket är direkt felaktigt. Av upphandlingens administrativa föreskrifter framgår i AFC. 28 att entreprenören vid val av underentreprenör ska samråda med beställaren. Det föreligger således inte någon rätt för entreprenören att på egen hand anlita underentreprenörer. KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM Sida 3 Mål nr 1630-13 Det är ostridigt att Peab inte har kapacitet eller resurser att själv utföra BEST-arbeten. Peab har i referensobjektet Malmö C anlitat Infranord som underleverantör för att utföra samtliga BEST-arbeten. Detta framgår dock inte av uppgifterna i Peabs anbud. Därmed kan Peab inte anses ha visat att man har kapacitet att utföra BEST-arbeten genom referensobjektet Malmö C. Förvaltningsrättens tolkning av kravet att en leverantör inte behöver ha någon faktisk erfarenhet av att utföra BEST-arbeten innebär att i princip vem som helst med erfarenhet av att projektleda sådana arbeten kan kvalificera sig i en upphandling av jämvägsentreprenad. Förvaltningsrätten gör den korrekta bedömningen att de BEST-arbeten som utförts i samband med Peabs referensobjekt Almedalsbron utgör s.k. ÄTA­ arbeten i entreprenaden Malmö C. Samtliga BEST-arbeten är således hänförliga till och har reglerats genom entreprenadkontraktet avseende Malmö C. Förvaltningsrättens bedömning att kravet i UFB. 514 på två referensobjekt inte behöver avse två separata kontrakt är felaktig. Det framstår som uppenbart att kravet innebär att referensobjekten måste avse två separata kontrakt då kravet är formulerat som att leverantören ska visa två motsvarande arbeten i järnvägsmiljö varav minst en av entreprenaderna ska ha varit större än 30 Mkr (kontraktssumma). Utifrån definitionerna i AB 04 och ABT 06 framstår det som klart att med begreppet "entreprenad" avses arbeten som är hänförliga till ett kontrakt. Att det i UFB. 514 anges begreppet "entreprenaderna" kan därmed inte föranleda någon annan slutsats än att referensobjekten måste avse två separata kontrakt. Förvaltningsrätten tycks anse att de BEST-arbeten som utförts i samband med referensobjektet Almedalsbron inte avser samma arbete och uppdrag som det Peab åberopat genom referensuppdraget Malmö C. Förvaltningsrätten fäster härvid vikt vid att de BEST-arbeten som utförts i samband med Almedalsbron skulle ha utförts under en annan tid och inom ett annat geografiskt område än de BEST-arbeten som utförts under projektet Malmö C. Förvaltningsrätten tar ingen hänsyn till att samtliga KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM Sida 4 Mål m 1630-13 BEST-arbeten är hänförliga till ett och samma entreprenadkontrakt och drar i sammanhanget både felaktiga och motsägelsefulla slutsatser. BEST-arbetena som utförts i samband med Almedalsbron utgör ÄTA­ arbeten i entreprenaden Malmö C. Som framgår av definitionerna i AB 04 och ABT 06 måste ett arbete, för att anses utgöra ett ÄTA-arbete under ett kontrakt, vara mycket nära kopplat till kontraktsarbetena och därigenom utgöra en teknisk helhet. Det står därmed klart att samtliga BEST-arbeten, vilka utgör ÄTA-arbeten, som utförts under kontraktet Malmö C har en så nära koppling till kontraktet att de endast kan vara hänförliga till denna entreprenad. Det står därför vidare klart att referensobjektet Almedalsbron inte innehåller några BEST-arbeten. Trafikverket Peab uppfyller kvalificeringskraven i förfrågningsunderlaget. Peab har ansvarat för BEST-arbetena vid såväl Malmö C som Almedalsbron, även om BEST-arbetena vid Almedalsbron ekonomiskt reglerades genom Malmö C-kontraktet. Självklart måste uppfyllandet av kravet på två referensuppdrag inte ske genom att referensuppdragen måste regleras i två separata kontrakt. Det är arbetena i sig som är avgörande, inte hur den ekonomiska regleringen tekniskt har utformats. BEST-arbetena har alltså skett i två skilda entreprenader - Malmö C respektive Almedalsbron - med två skilda kontrakt, men reglerats ekonomiskt i kontraktet avseende Malmö C. Peab Peab delar i alla avseenden de bedömningar som görs av förvaltningsrätten och ansluter sig till vad Trafikverket har anfört i målet. Peab delar inte lnfranords bedömning att BEST-arbetena som utfördes vid Almedalsbron kan anses ha utgjort ÄTA-arbeten i projektet Malmö C. KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM Sida 5 Mål nr 1630-13 Peab anför vidare en rad argument för att Infranords anbud inte uppfyller ska-kraven i aktuell upphandling och därmed inte ska anses ha lidit eller riskerar att lida skada. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Tillämpliga bestämmelser och relevanta delar ur förfrågningsunderlaget framgår av förvaltningsrättens dom. Kammarrättens bedömning Frågan om Peab uppfyller ska-kravet i UFB. 514 I UFB. 514 uppställs krav på att anbudsgivaren ska ha utfört minst två stycken motsvarande arbeten i järnvägsmiljö och att minst en av entreprenaderna ska ha varit större än 30 Mkr (kontraktssumma). I bilaga till Peabs anbud anges beträffande Malmö C att entreprenadformen är en utförandeentreprenad i samverkan samt att kontraktssumman uppgår till 525 miljoner kronor. Gällande Almedalsbron anger Peab i bilagan till anbudet att det är fråga om en generalentreprenad med en kontraktssumma på 33 miljoner kronor. Även Trafikverket har anfört att BEST-arbetena skett i två skilda entreprenader med två skilda kontrakt. Kammarrätten delar förvaltningsrättens bedömning att Peab vid kvalificeringen enligt UFB. 514 kan tillgodoräknas åberopat referensuppdrag Almedalsbron. Infranords övriga invändningar angående Peabs anbud Kammarrätten anser i likhet med förvaltningsrätten att Infranord inte förmått visa att Peabs anbud inte uppfyller de i förfrågningsunderlaget uppställda ska-kraven eller att Trafikverkets förfarande i övrigt står i strid med någon av de grundläggande bestämmelserna i LUF. Det finns därför inte skäl för något ingripande enligt LUF och överklagandet ska därför avslås. KAMMARRÄTTEN DOM Sida 6 I SUNDSVALL Mål nr 1630-13 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 9). JmuVJ&11�f.,,___-----------+.... AnnikaSandström AndersLind aBcrglund � karnmarrättslagman kammarrättsråd ordförande referent FÖRVALTNINGSRÄTTEN IFALUN Enhet 2 Ann-Louice Jonsson SÖKANDE DOM 2013-06-03 Meddelad i Falun Bilaga A Mål nr 1052-1.3 Infranord AB, 556793-3089 Box1803 171 21 Solna Ombud: Advokat Joakim Laver och jur.kand. Therese Eriksson Hannes Snellman Advokatbyrå AB Box 7801 103 96 Stockholm MOTPART Trafikverket 781 89 Borlänge Ombud: Rogert Andersson Juridik och planprövning Trafikverket 781 89 Borlänge SAKEN Ansökan om överprövning FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår Infranord AB:s ansökan om överprövning. Dok.Id 85742 Postadress Box 45 S-791 21 i�alun Besöksad ress Kullen 4 Telefon Telefax 023-383 00 00 023-383 00 80 12-post: forvaltningsrilttcnifälun@dom.se. Expeditionstid måndag - fredag 08:00-12:00 13:00-16:00 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1052 -13 Enhet 2 IFALUN BAKGRUND Trafikverket genomför en upphandling i form av en utförandeentreprenad avseende "Utförande av Kvidinge, ombyggnad driftplats, BEST, markan­ läggning samt järnvägsbro inom Åstorps kommun, Skåne län" med ären­ denummer TRV 201 2/85981. Upphandlingen genomförs genom ett förenk­ lat förfarande under tröskelvärdet enligt lagen (2007: I092) om upphand­ ling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF. Till­ delningsbeslut meddelades den 7 mars 2013, varvid anbudet från Peab An­ läggning AB (i det följande Peab) antogs. YRKANDEN M.M. Infranord AB (i det följande Infranord) begär överprövning och yrkar att upphandlingen inte får avslutas förrän rättelse vidtagits på så sätt att en ny anbudsutvärdering genomförs, varvid anbudet från Peab förkastas. In­ franord anför till stöd för sin talan i korthet följande. Trafikverket har, ge­ nom att anta anbudet från Peab trots att anbudet inte uppfyller kvalifice­ ringskravet på teknisk och yrkesmässig kapacitet och förmåga (UFB.51 4), brutit mot transparens- och likabehandlingsprincipen i LUF. Infranord, som hamnade på andra plats, har lidit eller i vart fall riskerat att lida skada till följd av Trafikverkets förfarande. Infranord åberopar till stöd för sin talan NCC Construction Sverige AB:s prissatta mängdförteckning i upp­ handlingen Almedalsbron, Riktkostnadsändring daterad den 17 december 2008, Protokoll daterat den 3 juni 2008 (Projekt MBGA, Kontraktparts­ möte nr 9), Administrativa föreskrifter och Upphandlingsföreskrifter avse­ ende Malmö C (Bangårdsanpassning) Almedalsbron samt gångbro över Södra stambanan (F07-13633/IN70). Trafikverket motsätter sig bifall till ansökan och anför till stöd för sin inställning i korthet att Peab bedöms uppfylla kraven i UFB.514 på teknisk och yrkesmässig kapacitet och förmåga och att verket har iakttagit de grundläggande principerna i LUF. Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1052-13 !FALUN Enhet 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET I UFB. 51 Prövning av anbudsgivare, andra stycket, anges. följande: Kvalificeringskrav får uppfyllas genom att anbudsgivaren åberopar andra företags kapacitet. Anbudsgivaren ska i sådant fall tillhandahålla ett åta­ gande, som avser den aktuella upphandlingen, från företagen i fråga eller på annat sätt visa att anbudsgivaren kommer att förfoga över nödvändiga resurser när kontraktet ska fullgöras. I UFB. 514 Krav på teknisk och yrkesmässig kapacitet och förmåga, anges bl.a. följande: Anbudsgivare - ska ha utfört minst två st. motsvarande arbeten i järnvägs­ miljö. Kravet gäller alla ingående discipliner. Uppdragen, ska ha genom­ förts efter 2007-01 -0 I och utförts enligt gällande branschnormer på ett tillfredsställande sätt. Varav minst en av entreprenaderna ska ha varit större än 30 Mkr (kontraktssumma). Anbudsgivare - ska förfoga över de resurser som är nödvändiga när detta kontrakt ska fullgöras. Detta gäller även resurser som anbudsgivaren åbe­ ropar för att uppfylla ställda krav avseende teknisk och yrkesmässig kapa­ citet, oavsett om resurserna är egna, finns hos annat företag eller hos annan enhet/kontor inom anbudsgivande företag. SKÄLENFÖR AVGÖRANDET Förutsättningar för förvaltningsrättens prövning I mål om överprövning enligt LUF gäller som huvudprincip att den paii som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klaii och tydligt sätt anger vilka omständigheter han grundar sin talan på (RÅ 2009 ref. 69). Förvaltningsrätten har således att pröva om det på grundval av vad In­ franord anfört är visat att Trafikverket har brutit mot någon av de grund- Sida4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1052 -13 IFALUN Enhet 2 läggande principerna eller någon annan bestämmelse i LUF och att detta medfört att Infranord lidit eller kan komma att lida skada (16 kap. 6 § LUF). De grundläggande principerna innebär att upphandlande enheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt, ge­ nomföra upphandlingar på ett öppet sätt samt iaktta principerna om ömse­ sidigt erkännande och proportionalitet (1 kap. 24 § LUF). Fråga om Peabs uppfyllelse av skall-kravet i UFB.514 Infranord gör gällande att Peabs anbud inte uppfyller kraven i UFB.514 och anför bl.a. följande. De två referensobjekt som Peab angivit i anbudet - Malmö C och Almedalsbron - styrker inte att Peab har kapacitet och för­ måga att utföra BEST-arbeten (Ban-, El-, Signal- och Telearbeten). Peab uppfyller därmed inte kravet på att anbudsgivaren ska ha utfört minst två stycken motsvarande arbeten i jämvägsmiljö avseende alla ingående disci­ pliner i upphandlingen. Kravet i UFB.514 avser två tidigare utförda sepa­ rata entreprenader, som var och en visar anbudsgivarens kompetens att utföra samtliga discipliner, bl.a. BEST-arbeten. De BEST-arbeten Peab hänvisar till hänför sig uteslutande till entreprenadkontraktet avseende Malmö C, dvs. till ett entreprenadkontrakt med en kontraktssumma, varför det inte kan anses som två BEST-arbeten enbart av det skälet att arbetena utförts på olika platser. Vad gäller referensobjekt Malmö C pekar Infranord särskilt på följande omständigheter. Peabs uppdrag bestod i att rusta upp bangården och an­ passa den inför anslutning till Citytunneln. Uppdraget avsåg en generalent­ reprenad med partnering, där samverkan skedde med Infranord och Trafik­ verket. Infranord utförde de erforderliga BEST-arbetena under Peabs pro­ jektledning och Peab hade således ingen praktisk roll i själva utförandet av BEST-arbetena. Det är inte tillräckligt för uppfyllande av kravet i UFB.514 att anbudsgivaren haft det kontraktuella ansvaret gentemot beställaren av­ seende aktuella discipliner. Då Peab saknar egen kompetens att utföra Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM. 1052-13 !FALUN Enhet 2 BEST-arbeten måste Peab-för att uppfylla kravet i UFB.514- redan vid tidpunkten för anbudsinlämnandet visa att man har anlitat underentreprenö­ rer för att utföra BEST-arbeten. Peab har emellertid inte på något sätt visat att man har ingått avtal med någon leverantör eller att man förfogar över kapacitet för utförande av BEST-arbeten. Åberopat referensobjekt Malmö C kan således inte anses utgöra ett sådant referensobjekt som visar att Peab - avseende samtliga discipliner - uppfyller kravet på teknisk och yrkes­ mässig kapacitet och förmåga enligt UFB.514. Vad gäller referensobjekt Almedalsbron anför Infranord särskilt följande. Av referensbeskrivningen framgår att Peab, genom generalentreprenad, utfö1i en ny järnvägsbro, en ny gångbro, en stödmur samt tillhörande markarbete. Det anges ingenstans i referensbeskrivningen att projektet även avsett BEST-arbeten, vilket inte är konstigt eftersom några sådana arbeten inte heller ingick i projektet Almedalsbron. Samtliga BEST­ arbeten som utfördes i samband med Almedalsbron är kontraktuellt sett hänförliga till referensobjektet Malmö C och utgör ändrings- och tilläggs­ arbeten, s.k. ÄTA-arbeten, i Malmö C och har utförts inom ramen för Pe­ abs entreprenadkontrakt avseende Malmö C. Av Administrativa föreskrif­ ter och Upphandlingsföreskrifter framgår att Peab endast hade ett samord­ ningsansvar för de BEST-arbeten som utfördes på Almedalsbron, men som var kontraktuellt hänförliga till entreprenaden avseende Malmö C. Peab hade således - i projektet Almedalsbron - inte något ansvar gentemot be­ ställaren för utförandet av BEST-arbeten och entreprenadkontraktet avse­ ende Almedalsbron innehåller heller inga åtaganden att utföra BEST­ arbeten. Den mängdförteckning som fanns i upphandlingen av Almedals­ bron saknar uppgifter om BEST-arbeten och sakkunniga i ett av de bolag som då lämnade anbud har även bekräftat att det projektet inte innehöll några sådana moment. Peab har således hänvisat till ett och samma BEST­ arbete, men åberopat detta som två referensobjekt. Almedalsbron kan mot denna bakgrund inte anses utgöra ett sådant referensuppdrag som visar att Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1 052-13 Enhet 2 !FALUN Peab uppfyller kravet på teknisk och yrkesmässig kapacitet och förmåga enligt UFB.51 4. Trafikverket gör å sin sida gällande att Peab uppfyller kraven i UFB.51 4 och framför följande. Kraven i UFB.514 innebär inte att de olika ingående arbetena - disciplinerna - rent fysiskt måste ha utförts av personer an­ ställda hos anbudsgivaren, utan arbetena får ha utförts av personer an­ ställda hos underentreprenörer anlitade av anbudsgivaren. Kravet ska tol­ kas så att anbudsgivaren ska ha haft det kontraktuella ansvaret gentemot beställaren - alltså varit generalentreprenör - avseende de aktuella disci­ plinerna. Ingen entreprenör i Sverige har själv egna resurser att utföra de olika disciplinerna utan alla entreprenörer är hänvisade till att anlita unde­ rentreprenörer för utförande av aktuell entreprenad. Nu aktuell upphand­ ling avser en utförandeentreprenad enligt standardbestämmelserna AB 04. Vid denna entreprenad gäller - som vid i princip alla andra entreprenader - att entreprenören har rätt att anlita underentreprenörer för utförande av hela eller delar av entreprenaden utan godkännande av beställaren. Trafikverket anför särskilt vad beträffar det åberopade referensuppdraget Malmö C att Peab utförde hela entreprenaden enligt entreprenadkontrakt med Trafikver­ ket och hade det fulla kontraktuella ansvaret avseende BEST-arbetena, att Banverket produktion (sedermera Infranord) upphandlades som underent­ reprenör av Peab och att Infranord i sin tur upphandlade ett stort antal un­ derentreprenörer för att fullgöra sina åtaganden i det projektet. Vad beträf­ far referensuppdraget Almedalsbron anför Trafikverket särskilt följande. Det är inte korrekt att några BEST-arbeten inte ingick i projektet Alme­ dalsbron. I referensobjektet Almedalsbron ingår bro som ska lanseras, vil­ ket också är en disciplin i projekt ombyggnad Kvidinge Driftplats. Det är korrekt att det i de administrativa föreskrifterna i förfrågningsunderlaget gällande Almedalsbron (AFC.131) går att läsa att "BEST-arbetena utförs av entreprenör i Malmö bangårdsprojekt". Entreprenören för det projektet var Peab och BEST-arbetena i projekt Almedalsbron utfördes alltså av Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I052-13 IFALUN Enhet 2 Peab, vilket även framgår av Peabs anbud genom att Malmö bangårdspro­ jekt åberopas som referensobjekt. Den omständigheten att BEST-arbetena reglerats enligt am1at kontrakt innebär inte att BEST-arbete inte har utförts i referensobjektet Almedalsbron, utan dessa har endast reglerats i annat kontrakt. Såsom UFB.514 är utformad räcker det med att anbudsgivaren utfö1i två motsvara1ide arbeten och inte, såsom Infranord synes göra gäl­ lande, arbeten enligt två separata entreprenadkontrakt. Det är vidare tillfyl­ lest att Peab, som dessutom i sitt anbud intygat att man uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget, förfogar över nödvändiga resurser när det är dags att fullgöra kontraktet. Förvaltningsrätten gör följande bedömning. Det är mellan parterna ostridigt att s.k. BEST-arbeten ingår bland de disci­ pliner som omfattas av kravet i UFB.514. I målet får vidare anses klarlagt att det i åberopat referensuppdrag Malmö C - Bangårdsanpassning, ingått BEST-arbeten. Infranord pekar dock på att Peab endast haft en projektle­ dande roll i arbetet, och att det är lnfranord i egenskap av underentreprenör som rent praktiskt utfört de aktuella BEST-arbetena. Trafikverket menar å sin sida att kravet i UFB.514 ska tolkas på så sätt att anbudsgivaren ska ha haft det kontraktuella ansvaret gentemot beställaren och att BEST-arbetena därmed inte rent fysiskt måste ha utförts av personer anställda hos anbuds­ givaren, utan får ha utförts av personer anställda hos underentreprenörer som anbudsgivaren anlitat. Trafikverket har vidare påtalat att nu aktuell upphandling avser en utförandeentreprenad enligt standardbestämmelserna AB 04 och att det vid denna entreprenad - liksom vid i princip alla andra entreprenader - gäller att entreprenören utan godkännande av beställaren har rätt att anlita underentreprenörer för utförande av hela eller delar av entreprenaden. Förvaltningsrätten anser att kravet i UFB.5 1 4 på utförande a v m i n s t t v å s t y c k e n m o t s v a r a n d e a r b e t e n i j ä r n v ä g s m i lj ö i n n e f a t t a n d e b l . a . BEST-arbeten får tolkas i ljuset av anbudsgivarens möjlighet att vid lik- Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1052-13 Enhet 2 !FALUN nande entreprenader anlita underentreprenörer för utförande av arbetet. Förvaltningsrätten gör därför i likhet med Trafikverket bedömningen att Peab vid kvalificeringen enligt UFB.514 kan tillgodoräknas åberopat refe­ rensuppdrag Malmö C - Bangårdsanpassning. Vad gäller Peabs åberopade referensuppdrag Almedalsbron konstaterar förvaltningsrätten att det i målet är ostridigt att BEST-arbeten utförts av sidoentreprenör i samband med projektet Almedalsbron. Det är vidare klar­ lagt att dessa BEST-arbeten reglerats i entreprenadkontraktet avseende Malmö C som s.k. ÄTA-arbeten. Frågan blir då ifall den omständigheten att de aktuella BEST-arbetena reglerats enligt entreprenadkontraktet avse­ ende Malmö C medför att referensuppdraget Almedalsbron inte kan tillgo­ doräknas Peab vid kvalificeringen enligt UFB.514. Infranord menar att formuleringen i UFB.514 om att "minst en av entreprenaderna ska ha varit större än 30 Mkr (kontraktssumma)" måste tolkas på så sätt att referensob­ jekten ska avse två separata entreprenader med varsin kontraktssumma som var och en visar anbudsgivarens kapacitet att utföra bl.a. BEST­ arbeten. Förvaltningsrätten anser emelleitid inte att det av ordalydelsen i UFB.514 går att utläsa ett krav på att de "två st. motsvarande arbeten" och de "uppdrag" som omtalas i skall-kravet som anbudsgivaren ska ha utfört också kontraktuellt sett ska vara hänförliga till två separata entreprenad­ kontrakt, även fast den sista meningen anger begreppet "entreprenader". Även den omständigheten att BEST-arbetena rent faktiskt har utförts under annan tid och inom ett annat geografiskt område än de BEST-arbeten som utfördes i projektet med Malmö C, talar enligt förvaltningsrättens mening med ytterligare styrka för att BEST-arbetena som utförts i samband med Almedalsbron inte kan anses avse samma arbete eller uppdrag som det Peab åberopat genom referensuppdraget Malmö C. I Peabs anbud anges beträffande Malmö C, att entreprenadformen är en utförandeentreprenad i samverkan samt att kontraktssumman uppgår till 525 miljoner kronor. Gäl­ lande Almedalsbron anger Peab i sitt anbud att det är fråga om en general- Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1052-13 Enhet 2 I FALUN entreprenad med en kontraktssumma på 33 miljoner kronor. Förvaltnings­ rätten kan således konstatera att de två åberopade referensuppdragen som sådana avser två skilda entreprenader med varsin kontraktssumma, vilket inte heller har ifrågasatts från Infranords sida. Förvaltningsrätten gör därför i likhet med Trafikverket bedömningen att Peab vid kvalificeringen enligt UFB.514 kan tillgodoräknas åberopat referensuppdrag Almedalsbron, Malmö. Infranord, som menar att Peab saknar egen kompetens att utföra BEST­ arbeten, gör även gällande att Peab redan vid tidpunkten för anbudsinläm­ nandet haft att visa att man anlitat underentreprenörer för BEST-arbetena. Infranord påtalar att Peab inte visat att man ingått avtal med någon leveran­ tör eller att man förfogar över kapacitet för utförande av BEST-arbeten. I förfrågningsunderlaget anges att kvalificeringskrav får uppfyllas genom att anbudsgivaren åberopar andra företags kapacitet och att anbudsgivaren i sådant fall ska tillhandahålla ett åtagande, som avser den aktuella upphand­ lingen, från företagen i fråga eller på annat sätt visa att anbudsgivaren kommer att förfoga över nödvändiga resurser när kontraktet ska fullgöras (UFB.51). Denna föreskrift korresponderar således med vad som anges i 11 kap. 5 § LUF. Det har i målet inte framkommit att Peab har åberopat annat företag som underleverantör. Förfrågningsunderlaget ställer heller inga krav på att anbudsgivare ska redovisa intyg från underleverantör som avses användas eller tillhandahålla åtaganden från andra företag såvida inte sådan kapacitet behövs för att anbudsgivaren ska kunna uppfylla de aktu­ ella kvalificeringskraven. Förvaltningsrätten, som ovan funnit att Peab uppfyller de aktuella kvalificeringskraven i UFB.514, anser således inte att Peab redan vid anbudslärnnandet behöver åberopa och styrka tillgång till underleverantörs eller andra företags kapacitet för att uppfylla kraven avse­ ende teknisk och yrkesmässig kapacitet och förmåga. Förvaltningsrätten konstaterar att Peab i sitt anbud angett att man förfogar över de resurser Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 1052-13 I FALUN Enhet 2 som är nödvändiga för att fullgöra kontraktet. Det finns inte några andra uppgifter som talar mot detta förhållande, varför det enligt förvaltningsrät­ tens mening inte framkommit några omständigheter som talar för att Peab inte uppfyller kvalificeringskraven. Sammanfattningsvis är det därför förvaltningsrättens bedömning att In­ franord inte har förmått visa att Peabs anbud inte uppfyller kvalifice­ ringskraven i UFB.514 och UFB.51 eller att Trafikverkets förfarande i öv­ rigt står i strid med någon av de grundläggande principerna som bär upp upphandlingslagstiftningen. Det finns därmed inte skäl för ingripande en­ ligt LUF, varför ansökan ska lämnas utan bifall. HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Imål omöverprövningenligtlagen(2007:1091)omoffentligupphandlingellerlagen(2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster får avtal slutas innan tiden för överklagande av rättens dom eller beslut har löpt ut.Vanligtvis tär, dåkammarrätten inte har fattat något interimistiskt beslut om att upphandlingen inte tär avslutas, avtal slutas omedelbart. I de fall där kammarrätten har fattat ett interimistiskt beslut om att upphandlingen inte tär avslutas, får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upphävt det interimistiska beslutet. Ett överklagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i 1 6 kapitlet i de ovan angivna lagarna. Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. debevissomklagandenvillåberopaochvadhan/honvillstyrkamedvarjesärskiltbevis. dv 689-LOU Formulär 9 Bilaga B