Dok.Id 247420 Postadress Box45 S-791 21 Falun Besöksadress Kullen 4 Telefon Telefax 023-383 00 00 023-383 00 80 E-post: forvaltningsrattenifalun@dom.se www.forvaltningsrattenifalun.domstol.se Expeditionstid måndag-fredag 08:00-12:00 13:00-16:00 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM IFALUN 2019-04-11 Mål nr 915-19 Sida 1 (6) Förredraganden Meddelad i Falun Annelie Gustafson SÖKANDE Svevia AB, 556768-9848 Ombud: Advokat Kristian Pedersen, jurist Viktor Robertson och jurist Albin Svensson c/o Advokatfirman Kahn & Pedersen KB Box 16119 103 23 Stockholm MOTPARTER 1. Trafikverket 781 89 Borlänge 2. Ule OÖ Peterburi tee 46 Avd 114 15 Tallin Estland SAKEN Offentlig upphandling KONKURRENSVERKET � 201J·o��.-I 1 Dnr KSnr Aktbil FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten beslutar att upphandlingen ska rättas på så vis att en ny anbudsutvärdering ska genomföras varvid anbudet från Ule OÖ inte får be­ aktas. FÖRVALTNINGSRÄTTEN I FALUN DOM Sida 2 915-19 BAKGRUND M.M. Trafikverket genomför upphandlingen "För utförande av tankbeläggningsar­ beten i Norr- och Västerbottens län" (CTM id 196803). Upphandlingen ge­ nomförs genom ett förenklat förfarande enligt lagen (2016:1145) om offent­ lig upphandling (LOU). Tilldelningsbeslut fattades den 14 februari 2019. Av tilldelningsbeslut framgår att Ule OÖ var vinnande leverantör avseende tankbeläggning i Västerbottens län och att Svevia AB placerade sig på andra plats. Svevia yrkar att upphandlingen får avslutas först sedan rättelse har gjorts på så sätt att en ny anbudsutvärdering genomförs utan beaktande av anbudet från Ole. Svevia anför i huvudsak föijande. Ule har inte lämnat in ett intyg från behörig myndighet i Estland till styrkande av att Ole inte omfattas av konkurs, likvidation eller rekonstruktion. Detta ska inges i enlighet med blanketten "Utredning - uteslutningsgrunder". Två handlingar i Dles anbud, kreditintyg samt intyg om frånvaro av skatteskulder i utlandet, är vidare skrivna på engelska trots att Trafikverket ställt som krav att samtliga hand­ lingar som inges med anbudet ska vara på svenska. Genom att inte förkasta Ules anbud trots dessa brister har Trafikverket brutit mot de grundläggande principerna om likabehandling och öppenhet. Eftersom bolaget offererat näst lägst pris skulle bolaget rätteligen ha tilldelats kontrakt i upphandlingen om Ules anbud hade förkastats. Bolaget har således lidit, eller riskerar i vart fall att lida, skada av Trafikverkets agerande. Trafikverket anser att ansökan ska avslås och anför i huvudsak följande. Det är riktigt att något formellt intyg inte har getts in som visar att Ule inte är i konkurs, likvidation eller rekonstruktion. Det bedömdes emellertid att förhållandena framgick av kreditrapporten från Creditinfo, vilket motsvarar svenska UC och rappo1ten har således samma verkan som ett intyg. Det hade således varit oproportionerligt att utesluta anbudet på denna grund. Ules bifogade handlingar bryter vidare mot språkkravet i upphandlingen och Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 915-19 IFALUN några svenska översättningar har inte lämnats med anbudet. Den faktiska in­ formationen i kreditrapporten från Creditinfo består dock av siffror och in­ ternationellt vedertagna beteckningar som inte påverkar den svenska förstå­ elsen och bör därför inte anses strida mot språkkravet. Samma sak gäller för certifikatet från estniska Tax and Customs Board, som redan genom namnet, stämpeln, underskriften, logotypen, datumet och frånvaron av skatteskuld­ belopp innehåller den relevanta informationen. Det finns ingen relevant in­ formation i dessa handlingar som inte en genomsnittlig svensktalande per­ son förstår utan att behöva använda några andra språkkunskaper. Det är inte rimligt att anta att någon potentiell anbudsgivare skulle ha avstått från att lämna anbud p.g.a. kravet. Språkkravet bör även endast anses omfatta elen text i de ingivna handlingarna som behövs för att utvärdera anbuden. De handlingar som Svevia invänt mot har inte heller en sådan adekvat koppling till upphandlingens föremål eller ändamål utan rör allmänna myndighets­ uppgifter om leverantören. Ule anser att ansökan ska avslås och anför i huvudsak följande. Bolaget har lämnat in samtliga handlingar som har begärts av Trafikverket i upphancl­ lingsförfarandet. Tillsammans med sitt anbud lämnade bolaget ett utdrag ur det estniska handelsregistret som visar bolagets rättsliga ställning och där uppgifter om konkurs, likvidation eller omorganisation skulle framgå om det förelåg sådana omständigheter. Det bekräftas även av kreditrappotten från Creditinfo. När det gäller att alla anbudsdokument ska lämnas in på svenska finns även en regel i upphandlingsdokumentet om att relevanta be­ vis och intyg som utfärdats av organ i EES-staten också godtas. Eftersom det är uppenba1t att utländska myndigheter inte utfärdar dokument på svenska ger elen regeln anbudsgivaren rätten att lämna in handlingar som ut­ färdats av utländska myndigheter på ett språk som den upphandlande myn­ digheten förstår. Språkkravet måste innebära en skyldighet för anbudsgivare att lämna anbud på svenska men att certifikat utfärdade av utländska myn- Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 9 15-19 I FALUN digheter kan vara på ett annat språk som den upphandlande myndigheten ac­ cepterar. Svevias klagomål avseende språket i de handlingar som lämnats med anbud är lokalt och diskriminerande vilket strider mot praxis från EG­ domstolen. Uteslutning på de skäl som Svevia anger i sin ansökan skulle även strida mot principerna om öppenhet och likabehandling. Detta eftersom en anbudsgivare ska få tillfälle att yttra sig över de omständigheter som be­ ställaren anser utgör skäl för uteslutning enligt upphandlingsdokumentet. Upphandlande myndighet får också tillåta eller begära att en leverantör rät­ tar en felskrivning, felräkning eller något annat fel i en handling som getts in av leverantören. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Utgångspunkterför rättens prövning Förvaltningsrätten har att pröva om det på grundval av vad Svevia anfö1i är visat att Trafikverket brutit mot någon av de grundläggande principerna eller någon annan bestämmelse i LOU och att detta har medfört att Svevia lidit eller kan komma att lida skada (20 kap. 6 § LOU). De grundläggande princi­ perna innebär att upphandlande myndighet ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt, genomföra upphandlingar på ett öppet sätt samt iaktta principerna om ömsesidigt erkännande och proport­ ionalitet (4 kap. 1 § LOU). Upphandlingsdokumenten I de administrativa föreskrifterna punkten AFB.31 anges bl.a. följande. AFB.31 Anbuds form och innehåll Anbud och samtliga hanillingar som inges med anbud ska, om inte annat anges under denna kod och rubrik, vara på svenska och läsbara i program från Microsoft Office-paketel alternativt vara i pdf-format samt endast avges i digital form genom upphandlingssystemet. I upphandlingssystemet anges samtliga uppgifter som anbudsgivare ska inge i anbud för att kunna antas. Samtliga kravfrågor ska. vara besvarade i upphandlingssystemet. I nl::,-g och ccrtit1lrat sum dlcrfråga,s i upphandHngsdukumentcn avs.er .svcllskll föd1åltaml.t-n. Mol�varnnde intyg od1 c�rtifikat utt1kd3t m· organ som är ctllbkrade i ett EES-lnnd god111s" Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 9 15-19 IFALUN Förvaltningsrättens bedömning I en upphandling utgör upphandlingsdokumenten en central del av förfaran­ det. En förutsättning för att underlaget ska kunna fylla sin konkurrensuppsö­ kande funktion är att potentiella leverantörer kan vara säkra på att obligato­ riska krav som ställs i underlaget upprätthålls under hela förfarandet. En upphandlande myndighet måste därför redan vid framställandet av upphand­ lingsdokumenten se till att de krav som ställs är proportionerliga i förhål­ lande till föremålet med upphandlingen på så sätt att kraven är adekvata och relevanta och inte går utöver vad som rimligen bör krävas av den som vill lämna ett anbud. När en upphandlande myndighet har kommit fram till att en viss uppgift eller ett visst bevis måste finnas i anbudet och därför ställt ett obligatoriskt krav ska potentiella leverantörer kunna utgå ifrån att kravet är så viktigt att den som anser sig inte kunna, eller inte vilja, uppfylla kravet avstår från att lämna ett anbud (se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2016 ref. 37). Av upphandlingsdokumentet framgår att anbud och samtliga handlingar som inges med anbud ska vara på svenska. Enligt förvaltningsrättens me­ ning framgår det tydligt att det är ett obligatoriskt krav i upphandlingen. Det är således fråga om ett tydligt och transparent krav. Språkkravet får vidare anses adekvat och rimligt mot bakgrund av att utvärdering och bedömning ska kunna ske i förhållande till de krav som ställts upp på svenska i upp­ handlingen. Enligt förvaltningsrättens mening är således språkkravet fören­ ligt med proportionalitetsprincipen. Av handlingarna i målet framgår att 0-le bl.a. har lämnat in en kreditrapport som är på engelska. Trafikverket har uppgett att någon svensk översättning inte har lämnats och detta har inte bestridits av 0-le. Mot bakgrund av kravet på att samtliga handlingar som inges med anbudet ska vara på svenska, och då dokument inte heller kommer från ett organ inom ett EES-land, skulle Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 915-19 IFALUN Oies anbud redan på denna grund ha förkastats. Att de huvudsakliga uppgif­ terna enligt Trafikverket går att utläsa utan att använda andra språkkun­ skaper än svenska ändrar inte denna bedömning. Obligatoriska krav som är bristfälligt uppfyllda i det ursprungliga anbudet får inte heller kompletteras i efterhand så att de efter kompletteringen är uppfyllda. Eftersom det inte gäl­ ler uteslutning av anbudet från Ole i enlighet med punkt AFB.51 i de admi­ nistrativa föreskrifterna föreligger inte heller någon skyldighet att ge Ole tillfälle att y1tra sig över skälen för uteslutning. Vad Trafikverket och Ole anfört i övrigt medför enligt förvaltningsrätten inte skäl att göra en annan bedömning. Mot bakgrund av ovanstående ska upphandlingen rättas på så vis att en an­ budsutvärdering ska genomföras varvid anbudet från Ole inte får beaktas. Vid denna utgång saknas skäl att pröva Svevias övriga invändningar. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (FR-05). Lennart Andersson rådman tIl!� SVERIGES DOMSTOLAR Bilaga 1 FR-05 Närmare regler finns i den lag som gäller för målet, se rutan längst ner på nästa sida för hänvisningar. Gör så här cC fi Hur man överklagar Den som inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan överklaga. Här framgår hur det går till. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Tidenräknasoftastfråndendagsomnifick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet. För myndigheten räknas tiden alltid från beslutets datum. Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut. 1. 2. 3. 4. 5. Skrivförvaltningsrättensnamnoch målnummer. Förklara varför ni tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner). Tala om vilka bevis ni vill hänvisa till. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om ni har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten - adressen finns i beslutet. Vilken dag går tiden ut? Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om ni exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars. Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs­ afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag. Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter 10 dagar från det att domstolen avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut, och i vissa fall får myndigheten ingå avtal omedelbart. Efter att avtal har slutits får kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden för överklagande fortfarande gäller. Vad händer sedan? Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan­ det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten. Sida 1 av 2 www .domstol.se Har ni tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt. Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammar­ rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall. • Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings­ rätten dömt rätt. • Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet. •· Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts­ tillämpningen. • Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om ni inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt ni vill föra fram. Vill ni veta mer? Ta kontakt med förvaltningsrätten om ni har frågor. !\dress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet. Mer information finns på \V\V\v.domstol.se. För fullständig information, se: • hg (2016:1145) om offentlig upphandling, 20 kap. • hg (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, 20 kap. • lag (2011:l029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 16 kap. • lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner, 16 kap. • lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 20 kap. • lag (2016: 1146) om upphandling inom försörjningssektorn, 20 kap. ------------------------------------' Sida 2 av 2 www .domstol.se