Dok.Id 268132
Postadress
Box45
S-791 21 Falun
Telefax
E-post: forvaltningsrattenifalun@dom.se
Expeditionstid
måndag-fredag 08:00-12:00 13:00-16:00
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I FALUN
Föredragande
Matilda Skogberg
SÖKANDE
DOM
2019-12-20 Meddelad i Falun
Mål nr 4828-19
Sida 1 (12)
 Tele2 Sverige AB, 556267-5164
MOTPART
Sotenäs kommun
Ombud: Advokaterna Anders Nilsson och Hanna Lundqvist Advokatfirman Lindahl KB
Box 11911
404 39 Göteborg
SAKEN
Offentlig upphandling
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten beslutar att upphandlingen ska göras om.
  Besöksadress
Kullen4
Telefon
19-12-20
ISnr ,,
I:<sn_r___A_kl_,b__u __j
 023-383 00 00 www.förvaltningsrattenifalun.domstol. se

Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4828-19
I FALUN
BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M.
Sotenäs kommun, Lysekil kommun, Munkedals kommun, Strömstad kom­ mun, Vänersborgs kommun och Uddevalla kommun samt de organisationer som ingår i respektive kommuns växel (Kommunerna) gör en upphandling av service och support av gemensam växel och operatörstransmissionstjäns­ ter(dnrKS2018/9219). Upphandlingengenomförsgenomkonkurrenspräg­ lad dialog enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOV. Av till­ delningsbeslutet framgår att ett anbud från Telia Sverige AB antagits. Av ut­ värderingsrappo11en framgår att ett anbud från Tele2 Sverige AB (Tele2) placerat sig på andra plats.
Tele2 ansöker om överprövning och yrkar att upphandlingen ska göras om. Tele 2 anför i huvudsak följande. Upphandlingen avser ett ramavtal med en löptid som överstiger fyra år. Enligt LOV får ett ramavtal endast löpa över en längre tid än fyra år om det finns särskilda skäl, vilket det inte finns i detta fall. Kommunerna har även använt sig av konkurrenspräglad dialog som upphandlingsförfarande trots att förutsättningarna för detta saknats. Vi­ dare har användandet av konkurrenspräglad dialog medfört att förutsättning­ arna för anbudsgivning har blivit så otydliga att upphandlingen kommit att strida mot kraven på transparens och likabehandling.
Kommunerna bestrider Tele2:s yrkande och anför i huvudsak följande. Upphandlingen avser inte ett ramavtal. Avtalets löptid är därför förenligt med LOV. Om upphandlingen skulle avse ett ramavtal finns särskilda skäl för en längre löptid än fyra år. Avtalets löptid är också av det skälet förenlig med LOU. Det föreligger förutsättningar enligt LOV för att använda kon­ kurrenspräglad dialog och upphandlingen har genomfö11s i enlighet med transparens- och likabehandlingsprincipen.

Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4828- 19
I FALUN
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Utgångspunkter för förvaltningsrättens prövning
I mål om överprövning enligt LOU gäller som huvudprincip att den part som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart och tydligt sätt ska ange vilka omständigheter denne grundar sin talan på (RÅ 2009 ref. 69). Av 2 0 kap. 6 § LOU följer att det förvaltningsrätten har att pröva är om det på grundval av vad Tele2 anfört är visat att Kommunerna har brutit mot nå­ gon av de grundläggande principerna eller någon annan bestämmelse i LOU och att detta har medfört att Tele2 har lidit eller kan komma att lida skada. De grundläggande principerna framgår av 4 kap. 1 § LOU och innebär att upphandlande myndighet ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt, genomföra upphandlingar på ett öppet sätt samt
iaktta principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet.
Upphandlingsdokumenten
Av avtalet som bifogats upphandlingsdokumenten framgår bl.a. följande. Avtalstid
4 år från och med 2019-07-04. Därefter har köparen möjlighet att förlänga avtalet med maximalt 2 + I. Begäran om förlängning ska vara skriftlig.
Av dokumenten "Bilaga Redovisningskrav till förfrågningsunderlag" som är en del av upphandlingsdokumenten framgår bl.a. följande.
Vi tror att omvärlden och Kommunernas behov kommer att förändras så mycket under avtaIstiden att kommunikationslösningen och förutsättningarna för den ser annorlunda ut mot slutet av avtalstiden jämfört med idag. Vi kan inte säga exakt hur det kommer att se ut, vilket gör att vi behöver Leverantörens hjälp att kunna förändras med behoven. Det i sin tur ställer höga krav på flexibilitet och en långsiktig gemensam plan för att fatta välgrundade beslut.
Utgör avtalet ett ramavtal?
Vad Tele2 anför
Tele 2 anför följande. Det finns inget åtagande i avtalet för Kommunerna att beställa ett visst antal anknytningar/abonnemang eller övriga funktioner och

FÖRVALTNINGSRÄTTEN IFALUN
DOM
Sida 4 4828-19
tjänster som har efterfrågats i upphandlingsdokumenten och prissatts av le­ verantörerna i anbuden. För att ett vanligt kontrakt, till skillnad från ett ram­ avtal, ska föreligga krävs att den upphandlande myndigheten åtar sig att an­ skaffa en viss prestation eller, med andra ord, att det genom avtalet sker en faktisk anskaffning av en tjänst eller produkt. I ett ramavtal däremot fast­ ställs istället, helt eller delvis, villkoren för framtida anskaffningar under ra­ mavtalets löptid. Själva anskaffningen förutsätter dock ytterligare åtgärd - avrop eller beställning - från den upphandlande myndighetens sida. I praxis har frågan om det upphandlade avtalet garanterar vissa volymer tillmätts särskild betydelse vid distinktionen mellan ett kontrakt och ett ramavtal och det har konstaterats att ett ramavtal typiskt sett kännetecknas av att det inte, i vart fall inte till övervägande del, garanterar några volymer. Levererade vo­ lymer styrs i stället av den upphandlande myndighetens löpande beställ­ ningar och behov. Av praxis föijer att avgörande för frågan om ett avtal ska anses utgöra ett ramavtal eller ett kontrakt är huruvida omfattningen av avta­ lade tjänster är oreglerad eller ej. Om ett avtal till övervägande del inte ga­ ranterar någon volym beträffande det som ska levereras enligt avtalet så är det upphandlingsrättsligt att bedöma som ett ramavtal. Avtalet som upp­ handlingen avser är visserligen inte rubricerat som ramavtal. Det är dock inte avgörande för frågan om avtalet de facto är att betrakta som ett ramavtal i LOU:s mening. De omständigheter som visar att upphalningen avser ett ra­ mavtal är följande. Flera olika kommuner, kommunala bolag och andra kommunala organisationer kan avropa olika tjänster och funktioner under avtalet. Avtalet innebär ingen faktisk anskaffning av de tjänster som är före­ mål för upphandlingen och Kommunerna är inte förpliktigad till viss an­ skaffning enligt avtalet. Anskaffningen av upphandlade tjänster förutsätter avrop från deltagande kommuner och organisationer. Inga volymer garante­ ras i avtalet, tvärt om har Kommunerna uppgett att volymerna kan minska kort efter avtalsingåendet. Sammantaget är således omständigheterna sådana att upphandlingen måste avse ett ramavtal och inte ett kontrakt. Operatörs-

Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4828-19
IFALUN
kostnaderna motsvarar ett mer än dubbelt så högt värde som växelkostna­ derna av anbudssumman. Operatörstjänsterna motsvarar mer än tre gånger så högt värde som den så kallade förändringsresan. Att påstå att avtalets hu­ vudsakliga syfte skulle vara något annat än operatörstjänster är därför miss­ visande.
Vad Kommunerna ariför
Kommunerna lyfter fram följande. Som framgår av avtalet har leverantören ett funktionsansvar som innebär att samtliga arbeten som krävs för att växel­ systemet ska ha beskriven funktionalitet ingår i leverantörens åtaganden. Det är alltså inte korrekt, som Tele2 verkar göra gällande, att leverantören endast ska leverera ett visst antal abonnemang samt service och support­ tjänster. Det framgår tydligt av avtalet inklusive bilagor att Kommunernas kommunikationssystem ska förändras i grunden och att leverantörens åta­ gande omfattar att genomföra den förändringen. Avtalet omfattar en skyl­ dighet för leverantören att utföra vissa prestationer, exempelvis att tillhanda­ hålla en projektledare som arbetar tillsammans med Kommunernas gemen­
samma projektledare, att ingå i olika samverkansformer och att utveckla e n lösning som ger Kommunerna möjlighet att dela personuppgifter m.m. med varandra. Kommunerna har genom avtalet förbundit sig att genomföra den avtalade förändringen av kommunikationssystemet. Det saknas således möj­ lighet för Kommunerna att enligt avtalet avstå från att genomföra de åtgär­ der som omfattas av avtalet. Utöver de optioner som avtalet omfattar förut­ sätter anskaffningen av tjänster eller produkter inte något avrop från Kom­ munerna. Avtalet innebär således konkreta förpliktelser avseende de tjänster och produkter som omfattas av avtalet. Den omständighet att avtalet omfat­ tar flera kommuner medför inte att avtalet utgör ett ramavtal. Om avtalet ut­ gör ett ramavtal eller inte bestäms inte utifrån antalet parter i avtalet utan av­
görs mot bakgrund av om avtalet innebär konkreta förpliktelser eller om det fastställer villkoren i kontrakt som senare ska tilldelas. Som framgår ovan innehåller det aktuella avtalet konkreta förpliktelser och utgör därför inte ett

Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 48 28- 19
IFALUN
ramavtal. Den omständigheten att Kommunerna inte garanterar några voly­ mer i avtalet innebär inte att avtalet utgör ett ramavtal. I den aktuella upp­ handlingen efterfrågar Kommunerna inte endast operatörstjänster och abon­ nemang, som är möjliga att kvantifiera. Avtalets huvudsakliga syfte är att le­ verantören ska utveckla och ta fram en helhetslösning för Kommunernas växelsystem, ett åtagande som är fast, inte går att kvantifiera och som fram­ går av avtalet. Uppdraget enligt avtalet innebär ett förändringsprojekt som ska leda till att Kommunerna ingår i en gemensam växel och teknisk platt­ form. Sammanslagningen av de olika växelsystemen omfattar enligt avtalet bl.a. optimering av hårdvara. Den omständigheten att Kommunerna, på grund av den önskade optimeringen och kostnadseffektiviseringen som är skälet till att förändringsprojektet överhuvudtaget genomförs, minskar sin hårdvara kan inte medför att avtalet utgör ett ramavtal. Utöver att det fram­ går redan av avtalets omfattning att avtalet avser en faktisk anskaffning framgår det också av det sätt på vilket ersättningsmodellen är utformad. Er­ sättningsmodellen gör nämligen skillnad mellan det förändringsprojekt som leverantören har en skyldighet att utföra redan genom avtalet och de opt­ ioner som leverantören har en skyldighet att utföra först efter Kommunernas avrop. Leverantören ska i prisformuläret ange priser för förändringspro­ jektet. Priserna som ska anges inkluderar bl.a. leverantörens arbetstid, inve­ steringsbehov och ytterligare kostnader som krävs för att realisera föränd­ ringen. Leverantören erhåller alltså en ersättning för att genomföra det avta­ lade förändringsprojektet. Det krävs inte något avrop från Kommunerna för att den ersättningen ska utgå.
Kommunerna anför vidare följande. Även om operatörs- och växeltjänsterna till viss del skulle anses utgöra tjänster och produkter som avropas från ett ramavtal, innebär inte det att avtalet som helhet utgör ett ramavtal. Om en och samma upphandling avser både ett ramavtal och ett kontrakt ska ramav­ talsreglerna i LOU endast tillämpas på upphandlingen om avtalet huvudsak­ ligen avser ett ramavtal. Det är alltså upphandlingens huvudsakliga föremål

Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 482 8-19
I FALUN
som, enligt den så kallade huvudsaksprincipen, avgör om avtalet utgör ett ramavtal eller inte. Huvudsaksprincipen innebär inte en rent matematisk be­ dömning utan syftar till att identifiera avtalets huvudsakliga ändamål. Det huvudsakliga ändamålet i den aktuella upphandlingen är att genomföra för­ ändringsprojektet och utveckla samt implementera en gemensam växel för Kommunerna. Det är i sammanhanget inte relevant om operatörskostna­ derna har ett högre värde än förändringsprojektet. Även om värdet av olika delar kan tjäna som en utgångspunkt vid bedömningen är det inte enbart detta som ska beaktas vid en tillämpning av huvudsaksprincipen.
Förvaltningsrättens bedömning
Av 1 kap. 20 § LOU framgår att ett ramavtal är ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren i kontrakt som senare ska tilldelas under en gi­ ven tidsperiod.
I förarbetena till lagstiftningen anges bl.a. att en förutsättning för att ett of­ fentligt kontrakt ska föreligga är att parterna är ömsesidigt förpliktade; den upphandlande enheten åtar sig att anskaffa en viss prestation mot en viss er­ sättning från sin medkontrahent och medkontrahenten (leverantören) åtar sig att tillhandahålla prestationen. Om kontraktet har ingåtts med flera leveran­ törer ska myndigheten vara förpliktad i förhållande till var och en av dem. Definitionen av begreppet ramavtal innehåller däremot inte något krav på ömsesidig bundenhet. (Se prop. 2006/07:12 8s. 160.)
Ett ramavtal syftar till att fastställa villkor som avser tillhandahållandet av varor, tjänster eller byggentreprenader (dvs. materiella villkor) i kontrakt som ska tilldelas under en given tidsperiod. I direktivet anges att detta gäller särskilt i fråga om tänkt pris och, i tillämpliga fall, uppskattade kvantiteter. Ett annat slag av villkor avser hur kontrakten ska fördelas vid tilldelningen

Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 48281- 9
I FALUN
(dvs. formella villkor). Som i nuvarande direktiv anvisas två slag av ramav­ tal : ramavtal som har samtliga villkor för tillhandahållandet fastställda re­ spektive ramavtal som inte har det. Båda slagen av ramavtal kan ingås an­ tingen med en, eller med flera leverantörer. (Se prop. 2015/16:195s. 513.)
Den aktuella upphandlingen omfattar dels arbetet med att slå ihop Kommu­ nernas separata hårdvara för växel till en gemensam växellösning och tillhö­ rande support och administration, dels operatörs- och transmissionstjänster. Kommunerna har angett att operatörstjänsterna kommer att påverkas i form av att antalet anslutningar kommer att minskas och flyttas i och med sam­ manslagningen av de lokala växelstegen. Vidare anger Kommunerna att man tror att omvärlden och Kommunernas behov kommer att förändras så mycket under avtalstiden att kommunikationslösningen och förutsättning­ arna för den ser annorlunda ut mot slutet av avtalstiden jämfört med idag. Kommunerna kan inte säga exakt hur det kommer att se ut vilket gör att de behöver leverantörens hjälp att kunna förändras med behoven.
I prisformuläret ska anbudsgivarna prissätta olika poster kopplat till växel och förändring samt operatörskostnader. I delen operatörskostnader före­ kommer olika antal av de abonnemang m.m. som ska prissättas. I utvärde­ ringsrapporten förtydligas att dessa volymer bygger på nuvarande volymer som Kommunerna har gemensamt samt den förändringsresa som kommer att genomföras rent tekniskt. I utvärderingsrapporten har ersättning för de olika områdena delats upp i växel och förändring samt operatörskostnader. Telia har angett att priset för växel och förändringar är 6 921 043 kr och att priset för operatörskostnader är 13 076 546kr. Tele2 har angett att priset för växelochförändringarär 8534340krochattprisetföroperatörskostnader är 18198600kr.
Avseende delen växel och förändring konstaterar förvaltningsrätten att arbe­ tet med detta synes påbötjas direkt efter avtalsstart och att det således inte

Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4828-19
IFALUN
krävs något avrop. Enligt förvaltningsrättens mening rör det sig om en defi­ nierad prestation med ett ömsesidigt förpliktade från leverantören och Kom­ munerna. Avseende operatörstjänster har Tele2 anfört att det inte finns några åtagande i avtalet för Kommunerna att beställa ett visst antal anknyt­ ningar/abonnemang. Kommunerna har inte visat att ett sådant åtagande finns i upphandlingen. I de delar av upphandlingsdokumenten som Tele2 hänvisat till anges bl.a. att Kommunernas behov kommer att förändras under avtalsti­ den samt att Kommunerna inte kan ange hur behovet kommer att se ut. För­
valtningsrätten anser därmed att delen operatörstjänster inte utgör en defini­ erad prestation eftersom antalet abonnemang och tilläggstjänster till abonne­ mang inte är fastslagen. Eftersom inga fastslagna volymer finns torde det också kräva någon form av avrop eller beställning från Kommunerna för att leverantören ska leverera de varor och tjänster som ingår i denna del.
Kommunerna har gjort gällande att upphandlingens huvudsakliga föremål är delen växel och förändring och att avtalet därför inte ska anses vara ett ram­ avtal. Mot bakgrund av att delen operatörstjänster utgör en väsentligt större del av anbudssumman anser förvaltningsrätten att det inte kan anses sanno­ likt att de tjänster som utgör växel och förändring utgör den övervägande delen av avtalet. Förvaltningsrätten anser därför att avtalet till övervägande del inte garanterar någon volym beträffande de tjänster som ska levereras. Avtalet ska därför anses vara ett ramavtal i den mening som avses i LOU.
Finns det skäl för en längre avtalsticl än fyra år?
Vad Tele2 ariför
Tele 2 uppger följande. Avtalstiden kan uppgå till totalt sju år. När det gäller det så kallade förändringsprojektet så består detta huvudsakligen i att införa och driftsätta en gemensam växellösning istället för Kommunernas nuva­ rande separata telefonväxlar. Tele2 bestrider att detta skulle ta mer än fyra
år att genomföra. Tele2 har exempelvis i sin implementationsplan åtagit sig att införa och driftsätta den gemensamma växellösningen på 3 0 veckor från

Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4828-19
I FALUN
uppstartsmöte till dess att projektet är stängt. Det är oklart vad som i det så kallade förändringsprojektet, förutom införandet av en centralt producerad telefonilösning som alltså kan genomföras på cirka 3 0 veckor, som kommer att ta mer än fyra år att genomföra och dessutom skulle innebära orimligt höga omställningskostnader och orimliga tekniska svårigheter vid ett leve­ rantörsbyte efter fyra år. Det åligger Kommunerna, som bär bevisbördan för att särskilda skäl föreligger, att förklara detta. Det kan särskilt framhållas att det inte är något ovanligt eller tekniskt svårt för en leverantör i branschen att ta över en befintlig växellösning och fortsätta arbetet med att optimera och förbättra denna.
Vad Kommunerna anför
Kommunerna anför följande. Även om avtalet skulle utgöra ett ramavtal finns det särskilda skäl för en längre avtalstid än fyra år. Avtalet avser ett begränsat projekt som beräknas pågå längre tid än f)Ta år och som upphör när avtalet avslutas. Kommunernas bedömning är dock att tiden för att ge­ nomföra det förändringsprojekt som omfattas av avtalet, inklusive arbetet med att driftsätta, optimera och förbättra den gemensamma växelmiljön, kommer att överstiga en fyraårsperiod. De olika beslutsprocesserna som sker i respektive kommun medför att projekt av den aktuella typen regel­ mässigt är tidskrävande. Såväl de tekniska förändringarna av kommunikat­ ionslösningen som förändringar av standarder och rutiner inom många delar av Kommunerna kommer att leda till ett helt annat arbetssätt och förhåll­ ningssätt till kommunikation. Kommunerna uppskattade vid utformningen av avtalet att genomförandet av förändringsprojektet och införandet av nya lösningar skulle ta cirka 3 0 månader. Därefter krävs ett arbete med att den nya tekniska lösningen samt de nya rutinerna och de nya arbetssätten ska landa i organisationen. Mot ovanstående bakgrund krävs för att förändrings­ projektet i praktiken ska medföra elen effektivisering som projektet syftar - samt den investering om Kommunerna gör ska bli lönsam - att Kommu-

Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4828-19
I FALUN
nerna inte kort tid efter genomförda förändringar ska genomföra en ny upp­ handling och eventuellt byta leverantör. Det skulle därmed innebära orimligt höga omställningskostnader och orimliga tekniska svårigheter om Kommu­ nerna hade en kortare avtalstid än den föreskrivna. Det föreligger således särskilda skäl för en längre avtalstid än fyra år.
Förvaltningsrättens bedömning
Av 7 kap. 2 § LOU framgår att ett ramavtal får löpa under längre tid än fyra år endast om det finns särskilda skäl.
I förarbetena till lagstiftningen anges bl.a. föijande. Det ligger i sakens natur att det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för att det finns tillräckliga skäl att tillämpa bestämmelsen och att dessa skäl ska vara hänförliga till föremålet för upphandlingen. Utredningen har ansett att det är svårt att ange något exempel när bestämmelsen kan tillämpas. Enligt rege­ ringens mening kan det vara fråga om ett avgränsat projekt som beräknas pågå något längre tid än fyra år och som inte har något naturlig fortsättning när projektet avslutas. Det kan även vara situationer där föremålet för upp­ handlingen är av sådant slag att det medför stora investeringar för leverantö­ ren vilka skall betala sig under avtalstiden. (Se prop. 2006/07:128 s. 334.)
Av upphandlingsdokumenten framgår att det aktuella avtalet är avsett att gälla fyra år med möjlighet till förlängning med först två och sedan ytterli­ gare ett år. Detta innebär att den avtalstid som kan bli aktuell är totalt sju år.
Kommunerna har gjort gällande att avtalstiden är skälig eftersom det rör sig om ett begränsat projekt som beräknas pågå längre tid än fyra år och som upphör när avtalet avslutas samt att det skulle innebära orimligt höga om­ ställningskostnader och orimliga tekniska svårigheter om Kommunerna hade en kortare avtalstid än den föreskrivna.

Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4828-19
I FALUN
Förvaltningsrätten anser att de delar av upphandlingen som rör själva sam­ manslagningen av de olika kommunernas växelsystem förvisso kan anses vara ett begränsat projekt. Förvaltningsrätten konstaterar dock att Kommu­ nerna själva beräknar att genomförandet av förändringsprojektet och infö­ randet av nya lösningar kommer att ta cirka 3 0 månader, dvs. 2, 5 år. För­ valtningsrätten anser inte att Kommunerna anfört omständigheter som visar att projektet kommer att pågå längre än fyra år. Övriga delar av upphand­ lingen, dvs. operatörstjänster samt kostnader för Trio och Alcatel före och efter genomförd förändring är inte att betrakta som ett begränsat projekt. Förvaltningsrätten anser inte heller att övriga omständigheter som Kommu­ nerna anfört medför att det föreligger skäl för en avtalstid som överstiger fyra år.
Långa ramavtal anses förhindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen. Förvaltningsrätten anser därför att Tele2 får anses ha lidit skada genom att inte ha möjlighet att konkurrera om ett kontrakt under den tid som anses oskälig enligt LOU. Det finns därför grund för att ingripa mot upphand­ lingen. Eftersom överträdelsen hänför sig till det konkurrensuppsökande skedet ska upphandlingen göras om.
Hur man överklagar, se bilaga (FR-05).
Eva Karlsson Helghe rådman

   oc
c\
Ii!!�
SVERIGES DOMSTOLAR
Hur man överklagar
Den som inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan överklaga. Här framgår hur det går till.
Överklaga skriftligt inom 3 veckor
Tidenräknasoftastfråndendagsomnifick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet.
För myndigheten räknas tiden alltid från beslutets datum.
Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut.
Bilaga 'l
FR-05
Närmare regler finns i den lag som gäller för målet, se rutan längst ner på nästa sida för hänvisningar.
Gör så här
1. Skrivförvaltningsrättensnamnoch målnummer.
2. Förklara varför ni tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner).
3. Tala om vilka bevis ni vill hänvisa till. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.
4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer.
Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer.
Om ni har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter.
5. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten - adressen finns i beslutet.
Vad händer sedan?
Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan­ det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller.
Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten.
   Vilken dag går tiden ut?
Sista dagen för överklagande är sarmna veckodag som tiden börjar räknas. Om ni exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars.
Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, rnidsormnarafton, julafton eller nyårs­ afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag.
 Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling
I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter 10 dagar från det att domstolen avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut, och i vissa fall får myndigheten ingå avtal omedelbart. Efter att avtal har slutits får kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden för överklagande fortfarande gäller.
Sida 1 av 2
 www.domstol.se

Har ni tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt.
Prövningstillstånd i kammarrätten
När överklagandet kommer in till kammar­ rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning.
Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall.
Vill ni veta mer?
Ta kontakt med förvaltningsrätten om ni har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet.
rvier information finns på ,V\-vw.domstol.se. --·----------------------------------------------------------------------------
För fullständig information, se:
• lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 20 kap.
• lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorema, 20 kap.
• lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 16 kap.
• lag (2016:1 147) om upphandling av koncessioner, 1 6 kap.
• lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 20 kap. • lag(2016:1146)omupphandlinginom
försörjningssektorn, 20 kap. '------------------------------------------------------
   •
•
•
•
Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings­ rätten dömt rätt.
Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet.
Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts­ tillämpningen.
Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning.
  ci
Om ni inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt ni vill föra fram.
Sida 2 av 2
 www.domstol.se