Dok.Id 1176672 Postadress 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen I Telefon Telefax 08-561 680 00 E-post: avd3 l.fst@dom.se \-VWW. domstol.se/förvaltningsratt Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:00 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM 2020-03-11 Mål nr 23462-19 Sida 1 (16) Avdelning 31 SÖKANDE Meddelad i Stockholm Stockholms Stadsmission, 802003-1954 Ombud: Advokaterna Amir Daneshpip och Christian Martinsson Reuterman Advokatbyrå AB Drottninggatan 22 411 14 Göteborg MOTPART Arbetsförmedlingen 113 99 Stockholm SAKEN Offentlig upphandling FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår ansökan om överprövning. FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM BAKGRUND DOM Sida 2 23462-19 Arbetsförmedlingen genomför en upphandling benämnd Arbetsintegreran­ de övningsplatser nationell, Af-2018/0046 3654. Upphandlingen genomförs som ett förenklat förfarande enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphand­ ling (LOU). Upphandlingen avser samtlig'a län i Sverige förutom Gävle­ borgs län och varje leveransområde ska enligt upphandlingsdokumentet uppfattas som en egen upphandling. Arbetsförmedlingen avser att teckna ramavtal med samtliga leverantörer vars anbud uppfyller ställda krav. I punkt 3.3 i upphandlingsdokumentet anges bl.a. följande. Upphandlingen är reserverad för leverantörer som uppfyller nedanstående krav, vilka ska vara uppfyllda vid anbudslämning. Leverantören ska utgöra en skyddad verkstad eller vara en leverantör vars främsta syfte är social och yrkes­ mässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden (verksamhetskrav). Minst 30 procent av de som sysselsätts i den skyddade verkstaden, hos leveran­ tören eller i programmet för skyddad anställning, är personer med funktions­ nedsättning eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden (andelskrav). Anbudsgivaren ska styrka att denne är kvalificerad att delta i denna reserverade upphandling genom att bifoga till exempel stadgar, bo­ lagsordning eller motsvarande styrdokument, årsredovisning eller annan lämplig dokumentation till anbudet. Dokumentationen ska visa att leveran­ tören uppfyller såväl verksamhetskravet som andelskravet. Stockholms Stadsmission (Stadsmissionen) har lämnat anbud för leverans­ område Stockholm. Arbetsförmedlingen har bedömt att Stadsmissions anbud inte uppfyller verksamhetskravet och förkastat anbudet. Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 23462-19 I STOCKHOLM YRKANDEN Stadsmissionen ansöker om överprövning av upphandlingen och yrkar i första hand att upphandlingen ska rättas genom en ny utvärdering där anbudet från Stadsmissionen ska ingå. I andra hand yrkas att upphandlingen ska göras om. Arbetsförmedlingen yrkar att ansökan ska avslås. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Utgångspunkter för prövningen Enligt 4 kap. 1 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Av 20 kap. 6 § LOU framgår att om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § LOU eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts. Prövningen i förvaltningsrätten utgör en kontroll av om det på grund av vad sökanden har framfört i målet finns grund för att ingripa mot upphandlingen enligt 20 kap. 6 § LOU. Det är den som ansöker om överprövning som på ett klart och tydligt sätt ska ange vilka omständigheter talan grundas på och visa att upphandlande myndighet har agerat i strid med LOU Ufr RÅ 2009 ref. 69). För att ett ingripande ska bli aktuellt är det inte tillräckligt att sökanden anser sig lida skada eller kunnat komma att lida skada, utan Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 23462-19 I STOCKHOLM sökanden ska också visa att så varit fallet på grund av de brister som påtalats (HFD 2013 ref. 53). Enligt 4 kap. 18 § LOU får en upphandlande myndighet för en upphandling 1. reservera deltagandet för skyddade verkstäder eller för leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, eller 2. föreskriva att ett kontrakt ska fullgöras inom ramen för ett program för skyddad anställning. En förutsättning för att en leverantör ska få delta i en sådan upphandling är att minst 30 procent av dem som sysselsätts i den skyddade verkstaden, hos leverantören eller i programmet för skyddad anställning är personer med funktionsnedsättning eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Genom 4 kap. 18 § LOU genomförs artikel 20.1 i direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (LOD-direktivet). Av förarbetena till paragrafen fram­ går bl.a. följande. När det gäller leverantörens syfte med verksamheten uppställer inte direktivet något krav på att leverantören ska ha en särskild associationsrättslig form eller företagsstruktur. Enligt direktivet ska social och yrkesmässig integration vara leverantörens främsta syfte. Det får därför inte råda några tveksamheter om att verksamhetens övergripande syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Bedömning­ en av om villkoren är uppfyllda ska göras utifrån det underlag som leveran­ tören har gett in i form av exempelvis bolagsordning eller stadgar. Bedöm­ ningen av om andelskravet är uppfyllt ska göras i förhållande till leveran­ törens verksamhet i dess helhet (se prop. 2015/16:195 s. 461-462). Vidare anges i förarbetena att ordalydelserna i direktivets artiklar inte ger stöd för något annat än att kravet på verksamhetens syfte tar sikte på verksamheten i dess helhet. Detta innebär att även om det rör sig om en leverantör där Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 23462-19 endast 30 procent av arbetstagarna är personer med fönktionsnedsättning ska verksamheten i dess helhet ha det ovan beskriva syftet som det främsta syftet (se SOU 2014:51 s. 55). Vad innebär verksamhetskravet? Stadsmissionen har framfört att Arbetsförmedlingen har gjort en felaktig bedömning avseende innebörden av verksamhetskravet. Förvaltningsrätten har därmed inledningsvis att pröva om Arbetsförmedlingens tolkning av verksamhetskravet (punkt 3.3 i upphandlingsdokumentet) är i enlighet med LOU. Staclsmissionen har i denna del anfört bl.a. följande. Stadsmissionen bedriver flera verksamheter i form av sociala företag med målet att få människor att närma sig arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens tolkning av verksamhetskravet, dvs. att kravet ska gälla hela den juridiska personens verksamhet och att det därför inte är möjligt att dela upp verksamheten, har inte stöd i LOU eller dess förarbeten. Vad som anges i SOU 20 14:51 avseende "verksamheten i dess helhet" ska förstås som att andelskravet ska sättas i relation till den aktuella verksamheten vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration. I förarbetena anges tydligt att det inte krävs att hela syftet med verksamheten är social och yrkesmässig integration utan att det som förenar leverantörerna är syftet med deras verksamheter, hela eller delar av dem. Arbetsförmedlingen har satt likhetstecken mellan begreppet "leverantör" och "juridisk person" på grund av uppfattningen att verksamhetskravet omfattar hela den juridiska personens verksamhet. Leverantör i LOU motsvarar begreppet ekonomisk aktör i LOD-direktivet och ska därför tolkas mycket vitt. Arbetsförmedlingens tolkning innebärande att en leverantör måste vara en juridisk person, dvs. att en leverantör inte kan vara I STOCKHOLM Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 23462-19 I STOCKHOLM en verksamhet inom en juridisk person, är felaktig. Detta blir särskilt tydligt när det i LOU-direktivet anges att andra former av enheter som inte är fysiska personer, alldeles oavsett om de är juridiska personer, offentliga eller privata, omfattas av begreppet ekonomisk aktör. Det framgår inte heller i direktivet att skyddade verkstäder eller sociala företag ska vara juridiska personer. En enhet som bedriver en viss verksamhet behöver inte heller vara en egen juridisk person för att klassificeras som ett företag. Ett företag kan mycket väl vara en del av en juridisk person. Detta innebär att en avgränsad enhet inom en juridisk person, där verksamheten skiUer sig från vad den juridiska personen gör i övrigt, ska klassificeras som en leverantör enligt 4 kap. 18 § LOU. Arbetsförmedlingens tolkning av begreppet leverantör har begränsat konkurrensen på ett otillbörligt sätt i strid med LOU. Med den tolkning som Arbetsförmedlingen gör beträffande verksamhets­ kravet hade Stadsmissionens sociala företagsverksamheter erhållit till­ delning om verksamheterna hade bedrivits i egna juridiska personer. Detta innebär att potentiella anbudsgivare behöver se över sin organisations­ struktur och anpassa redan fungerade verksamheter. Detta kan inte ha varit lagstiftarens mening. Arbetsförmedlingen har anfört bl.a. följande. Kravet i punkt 3.3 i upphand­ lingsdokumentet har formulerats i enlighet med 4 kap. 18 § LOU. Såväl LOU-direktivet som LOU och förarbetena till bestämmelsen ger stöd för att det är verksamheten som helhet som ska bedömas när det avgörs om verksamhetskravet är uppfyllt. I 4 kap. 18 § LOU och i artikel 20. l i LOU­ direktivet anges att det är verksamhetens främsta syfte som avses. I förar­ betena används också begreppet övergripande syfte. Detta kan inte tolkas på annat sätt än att den verksamhet som utgör social och yrkesmässig inte­ gration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden måste vara så pass omfattande att Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 23462- 1 9 den kan anses utgöra verksamhetens främsta syfte i förhållande till hela verksamheten. Möjligheten att reservera kontrakt innebär ett avsteg från likabehandlings­ principen eftersom ett stort antal leverantörer inte kan komma ifråga för det aktuella kontraktet. Detta innebär en positiv särbehandling av vissa leverantörer. Mot den bakgrunden finns det skäl att göra en restriktiv tolkning av vad som krävs för att uppfylla kraven för att vara ett socialt företag. Det förefaller därmed mest förenligt med de grundläggande principerna att bedöma verksamhetskravet utifrån leverantörens hela verksamhet. Om det skulle vara möjligt för en leverantör att uppfylla verksamhetskravet genom att endast en mindre del av verksamheten uppfyllde kravet, skulle syftet med reserverade kontrakt riskera att gå förlorat. Ett företag skulle då kunna ha en enda person som har till sin uppgift att arbeta med social och yTkesmässig integration och definiera denna verksamhet som en egen enhet och på så sätt uppfylla kravet. Arbetsförmedlingen har inte uppställt något krav på att leverantören ska ha en associationsrättslig form eller företagsstruk1ur. Detta innebär dock inte att en mindre del av verksamheten kan anses uppfylla verksamhetskravet. En verksamhetsdel omfattas inte av begreppet ekonomisk aktör enligt LOU­ direktivet och kan därför inte betraktas som en leverantör i upphandlings­ rättslig mening. Begreppet leverantör har inte getts en snävare innebörd än vad som följer av lagtexten och konkurrensen har inte heller begränsats på ett otillbörligt sätt. Även om Stadsmissionens sociala verksamhet skulle vara en leverantör i upphandlingsrättslig mening, vilket bestrids, är det Stadsmissionen som har lämnat anbud varför det är Stadsmissionens verksamhet som ska bedömas. Det relevanta är således att avgöra om Stadsmissionens främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. I STOCKHOLM Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 23462-19 Förvaltningsrätten gör följande bedömning. Förvaltningsrätten konstaterar att verksamhetskravet i punkt 3.3 i upp­ handlingsdokumentet är ett obligatoriskt krav som leverantören måste uppfylla för att kunna kvalificeras i upphandlingen. Kravet är vidare till sin ordalydelse i överensstämmelse med bestämmelsen i 4 kap. 18 § LOU. Redan av bestämmelsens ordalydelse framgår att den avser bl.a. skyddade verkstäder och leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning och av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det framgår vidare uttryckligen av förarbetena att det inte får råda något tvivel om att verksamhetens över­ gripande syfte är social och yrkesmässig integration av de grupper som anges i bestämmelsen. Bestämmelsen innebär att vissa leverantörer av sociala hänsyn får positivt särbehandlas och har som syfte att möjliggöra för de leverantörer som åsyftas att tilldelas kontrakt som de annars skulle sakna möjlighet till att få under normala konkurrensförhållanden Ufr skäl 36 i LOD-direktivet). Med hänsyn till vad som anges i direktivet och förarbetena till lagen anser förvaltningsrätten att lagstiftarens syfte med verksamhets­ kravet måste vara att det ska gälla leverantörens verksamhet i sin helhet. Vad Stadsmissionen har anfört utgör inte skäl för en annan bedömning. Enligt förvaltningsrättens mening utesluter dock verksamhetskravet inte automatiskt leverantörer som även bedriver annan verksamhet, så länge leverantören kan visa att det främsta syftet med leverantörens verksamhet är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning och personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Stadsmissionen har även gjort gällande att Arbetsförmedlingen har gett begreppet leverantör en alltför snäv innebörd och att detta begränsar konkurrensen på ett otillbörligt sätt. Förvaltningsrätten konstaterar att det är Stadsmissionen som har gett in anbudet, varför frågan om verksamhets­ kravet är uppfyllt ska prövas mot Stadsmissionens hela verksamhet. Vad I STOCKHOLM Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 23462-19 I STOCKHOLM Stadsmissionen har anfört i denna del innebär således inte att det finns skäl för ingripande enligt LOU. Är verksamhetskravets utformning i strid med LOU? Stadsmissionen har också framfört att upphandlingen ska göras om i det fall rättelse inte kan ske, på grund av att verksamhetskravet är otydligt och i strid med transparensprincipen. Förvaltningsrätten har därmed att pröva om utformningen av verksamhetskravet kan anses vara i strid med LOU mot bakgrund av vad Stadsmissionen har framfört. Stadsmissionen har anfört bl.a. följande. Det är oklart vilka leverantörer som kan anses uppfylla verksamhetskravet och på vilket sätt detta ska styrkas. Även om det är lagtexten i 4 kap. 18 § LOU som anges kan inte en otydlig lagtext, införd som ett obligatoriskt krav i ett förfrågningsunderlag, anses uppfylla kravet på transparens. Det måste av förfrågningsunderlaget framgå vad det är som efterfrågas och vad som har betydelse för den bedömning som ska göras. De många turerna beträffande kvalificering och diskvalificering av anbudsgivare samt rättade tilldelningsbeslut som Arbetsförmedlingen har gjort kan inte förstås på annat sätt än att även Arbetsförmedlingen har varit osäker på hur punkt 3.3 i upphandlings­ dokumentet och 4 kap. 18 § LOU ska förstås. För det fall Arbets­ förmedlingen hade klargjort vad som avsetts med kravet hade anbuds­ givarna kunnat anpassa sin verksamhet och upprättat ett anbud som hade uppfyllt verksamhetskravet. I förevarande fall har den otydliga krav­ formuleringen gett Arbetsförmedlingen ett stort utrymme för godtycklighet och i princip fri prövningsrätt. Arbetsförmedlingen har anfört bl.a. följande. Verksamhetskravet i upphandlingsdokumentet är inte otydligt. Formuleringen av kravet är direkt Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 23462-19 I STOCKHOLM hämtad från 4 kap. 18 § LOU och är således ingen formulering som Arbets­ förmedlingen har tagit fram på egen hand. Av kravet går inte att utläsa att det är tillräckligt att en delverksamhet hos en leverantör har det aktuella syftet. Stadsmissionen har inte heller ställt en fråga om detta under tiden för "Frågor och svar". Även om kravet skulle anses som något otydligt, måste även förfrågningsunderlag som inte är optimalt utformade godtas under förutsättning att det inte bryter mot de principer som bär upp det upphand­ lingsrättsliga regelverket. Förvaltningsrätten gör föijande bedömning. Kraven i punkt 3.3. i upphandlingsdokumentet anger de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att få lämna anbud i en reserverad upphandling såsom de anges i 4 kap. 1 8 § LOU. Det framgår även tydligt att leverantören ska visa att kravet uppfylls genom att bifoga exempelvis stadgar, bolags­ ordning, årsredovisning eller liknande dokument. Kravet kan enligt förvaltningsrättens mening inte anses stå i strid med transparensprincipen. Det finns därmed inte skäl för ingripande enligt LOU mot bakgrund av vad Stadsmissionen har anfört i denna del. Uppfyller Stadsmissionen verksamhetskravet? Stadsmissionen har för att visa att kravet uppfylls, till sitt anbud bifogat bl.a. dokumenten "Reserverad upphandling" och "Årsredovisning 20 1 7". Av det första dokumentet framgår bl.a. att Stadsmissionens sociala företags främsta syfte är att arbeta med arbetsintegration och att få människor med fönktions­ nedsättning eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden att närma sig den. Av Stadsmissionens årsredovisning framgår bl.a. följan­ de. Stadsmissionen är en ideburen organisation som bedriver verksamheter för människor i hemlöshet och missbruk, barn, ungdomar och äldre. Även skolverksamhet och sociala företag bedrivs. Utifrån en kristen grundsyn Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 23462-19 utövar Stadsmissionen social hjälpverksamhet bland ensamma och utslagna, för äldre och sjuka samt verkar för barns och ungdomars vård, utbildning och fostran. Stadsmissionen bedriver även sociala företag i form av second hand-butiker, Remake, Grillska Huset och Matmissionen där människor får möjlighet att närma sig arbetsmarknaden via arbetsträning. Frågan är om Stadsmissionen genom de till anbudet bifogade dokumenten visat att verksamhetskravet i punkt 3.3 i upphandlingsdokumentet är uppfyllt. Stadsmissionen har anfört bl.a. följande avseende kravets uppfyllelse. Stadsmissionens arbetsintegrerande sociala företagsverksamhet utgör en leverantör i LOU:s mening. Verksamhets- och andelskriterierna i 4 kap. 18 § LOU ska bedömas i förhållande till den verksamhet som den arbets­ integrerande sociala företagsverksamheten bedriver och inte övriga verk­ samheter som Stadsmissionen bedriver i egenskap av juridisk person. Det är ovidkommande huruvida Stadsmissionen även bedriver annan verksamhet, som inte omfattas av verksamhetskravet. Stadsmissionen har genom de bifogade dokumenten "reserverad upphandling" och "årsredovisning" visat att verksamhets- och andelskravet uppfylls. Stadsmissionen är vidare registrerad som ett socialt företag hos Sofisam, som är ett samarbete mellan Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Tillväxtverket och Sofisam administrerar sedan år 2007 en frivillig lista över arbetsinte­ grerande sociala företag i Sverige. Företag som vill finnas med på listan fyller i ett formulär och skickar med stadgar/bolagsordning till Tillväxt­ verket som sedan avgör om företaget motsvarar definitionen av arbetsinte­ grerande sociala företag. Stadsmissionens sociala företagsverksamheter går i linje med såväl det bakomliggande skälet till bestämmelsen om reserverade upphandlingar, regeringens handlingsplan med tillhörande krav och de krav som ställs i punkt 3.3 i upphandlingsdokumentet. I STOCKHOLM Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 23462-19 I STOCKHOLM Stadsmissionens arbetsintegrerande sociala företagsverksamhet kan mycket väl även utgöra skyddade verkstäder. I svar på fråga 26 i "Frågor och svar" har Arbetsförmedlingen bl.a. angett att en skyddad verkstad kan avse en arbetsplats som är speciellt anpassad för personer med fimktionsnedsättning men att det också kan vara en arbetsplats anpassad för personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden av andra skäl än en funktionsned­ sättning. Detta är Arbetsförmedlingens definition av skyddad verkstad och som utgör en del av förfrågningsunderlaget. På motsvarande sätt skulle Stadsmissionens arbetsintegrerande sociala företagsverksamhet kunna ut­ göra en skyddad verkstad. Arbetsförmedlingen har anfört bl.a. följande. Den av Stadsmissionen bifogade årsredovisningen ger visserligen stöd för att vissa av de verksam­ heter som anges i det underlaget kan bedömas uppfylla verksamhetskravet. Emellertid utgör dessa verksamheter endast en del av Stadsmissionens hela verksamhet. Av de bifogade handlingarna framgår inte att Stadsmissionens främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funk­ tionsnedsättning eller av personer som har svå1i att komma in på arbets­ marknaden eller att den skulle utgöra en skyddad verkstad. Stadsmissionen har genom de bifogade handlingarna inte styrkt att verksamhetskravet är uppfyllt. Att Stadsmissionen är registrerad som ett socialt företag hos Sofisam ändrar inte denna bedömning då det av Sofisams hemsida tydligt framgår att listan är ett frivilligt register där företagen anmäler sig själva. Listan kan fungera som vägledning men innebär inte att företag per auto­ matik uppfyller kravet för att kunna tilldelas ett reserverat kontrakt enligt 4 kap. 18 § LOU. Förvaltningsrätten gör följande bedömning. Förvaltningsrätten konstaterar att det i målet är ostridigt att vissa av Stadsmissionens sociala företag i och för sig skulle kunna uppfylla Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 23462-19 verksamhetskravet. Som ovan angetts ska emellertid leverantörens främsta syfte vara social och yrkesmässig integration av de grupper som anges i bestämmelsen. Förvaltningsrätten noterar att Stadsmissionen framfört att det är Stadsmissionens sociala företagsverksamhet som uppfyller kravet. Att Stadsmissionens hela verksamhet skulle uppfylla verksamhetskravet har inte påståtts av Stadsmissionen och framgår inte heller av de handlingar som bifogats anbudet. Eftersom det är Stadsmissionen som i egenskap av leve­ rantör har lämnat anbud anser förvaltningsrätten att det i målet inte är visat att leverantörens främsta syfte är social och yrkesmässig integration av per­ soner med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Stadsmissionen har vidare angett att Stadsmissionens sociala företags­ verksamhet mycket väl kan vara en skyddad verkstad. Förvaltningsrätten konstaterar att det varken i lag eller förarbeten finns någon definition av vad en skyddad verkstad är. Förvaltningsrätten anser dock att Stadsmissionen genom det underlag som bifogats anbudet inte visat att Stadsmissionens verksamhet utgör en skyddad verkstad i enlighet med LOU. Sammanfattningsvis anser Förvaltningsrätten att Stadsmissionen genom det bifogade underlaget inte visat att verksamhetskravet i punkt 3.3 i upphandlingsdokumentet är uppfyllt. Arbetsförmedlingen har därför rätteligen uteslutit Stadsmissionens anbud. Det finns därmed inte grund för ingripande mot bakgrund av vad Stadsmissionen har anfört i denna del. Har Arbetsförmedlingen handlat i strid med likabehandlingsprincipen? Stadsmissionen har gjort gällande att Arbetsförmedlingen har handlat i strid med likabehandlingsprincipen och har i denna del anfört bl.a. följande. Ett flertal anbud har erhållit tilldelning i olika leveransområden trots att anbuden inte kan anses uppfylla verksamhetskravet och andra obligatoriska I STOCKHOLM Sida 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 23462-1 9 krav. Ett flertal anbudsgivare har vidare inkommit med nya uppgifter till Arbetsförmedlingen efter anbudstidens utgång vilket inte ryms inom ramen för vad som är tillåtet enligt 4 kap. 9 § LOU. Flera anbudsgivare har på eget initiativ kontaktat Arbetsförmedlingen och därvid getts möjlighet att för­ tydliga eller komplettera sina anbud för att påvisa att verksamhetskravet uppfylls. Flera anbudsgivare som först diskvalificerats på grund av att de inte ansetts kvalificerade har efter förtydligande eller komplettering ansetts uppfylla kravet och därvid kvalificerats. Arbetsförmedlingen har i strid med principen om likabehandling inte gett Stadsmissionen, som befunnit sig i samma situation, någon möjlighet att förtydliga eller komplettera sitt anbud på samma sätt. Arbetsförmedlingens agerande i form av ett stort antal rättelser genom nya tilldelningsbeslut visar på den godtycklighet som har präglat upphandlingen. Arbetsförmedlingen har anfört bl.a. följande. Bedömningen av anbuden har inte varit godtycklig. Eftersom varje fall måste bedömas utifrån förutsättningarna för just den verksamheten som är aktuell i den enskilda upphandlingen, har bedömningen av andra anbudsgivares förutsättningar att erhålla kontraki ingen relevans för bedömningen av Stadsmissionens anbud och förutsättningar. Bedömningen av övriga anbud påverkar dessutom inte bedömningen av Stadsmissionens anbud eftersom samtliga anbud som uppfyller kraven har antagits. Detta innebär att Stadsmissionen inte kan anses ha lidit skada av hur andra leverantörers anbud har bedömts. Förvaltningsrätten gör följande bedömning. Likabehandlingsprincipen innebär att lika situationer inte får behandlas olika och att olika situationer inte far behandlas lika, såvida det inte finns sakliga skäl för en sådan behandling. Om den upphandlande myndigheten tillåter att en leverantör fö1tydligar en viss punkt i sitt anbud, ska den tillåta samtliga leverantörer i samma situation att göra motsvarande förtydligan­ den. I STOCKHOLM Sida 15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 23462-19 Förvaltningsrätten konstaterar att det i upphandlingsdokumentet anges att varje leveransområde ses som en egen upphandling och anbuden utvärderas var för sig för respektive del. Arbetsförmedlingen avser vidare att teckna avtal med samtliga leverantörer vars anbud uppfyller ställda krav. Stads­ missionen har lämnat anbud för leveransområde Stockholm. Stadsmissionen kan därför endast anses lida eventuell skada i förhållande till Arbetsförmed­ lingens agerande avseende anbud som lämnats för leveransområde Stock­ holm. Förvaltningsrätten har som ovan angivits bedömt att Arbetsförmed­ lingen rätteligen har förkastat Stadsmissionens anbud. En anbudsgivare vars anbud rätteligen har förkastats kan, enligt förvaltningsrättens mening, nor­ malt sett inte anses lida skada till följd av felaktigheter begångna i ett upp­ handlingsförfarande. Det kan emellertid finnas skäl att pröva den sökande anbuclsgivarens invändningar även i ett sådant fall om invändningarna skulle medföra att det inte finns något annat anbud att anta Ufr EU-domstolens dom i mål C-100/12, Fast\veb SpA och Kammarrätten i Stockholms dom den 13 oktober 20 1 5 i mål nr 6420-15). En sådan situation skulle möjliggöra en ny upphandling där Stadsmissionen skulle ha möjlighet att inkomma med ett nytt anbud. Stadsmissionen har invänt mot Arbetsförmedlingens agerande avseende fyra antagna anbud för leveransområde Stockholm. Förvaltningsrätten konsta­ terar att det emellertid finns ett flertal andra antagna anbud som Stads­ missionen inte har framfört några invändningar mot. Vad Staclsmissionen har anfört om att Stadsmissionen har behandlats felaktigt i förhållande till andra anbudsgivare kan därmed inte föranleda att Stadsmissionen ska anses ha lidit eller riskerat att lida skada, eftersom resultatet av Arbetsförmed­ lingens agerande inte kan bli att upphandlingen ska göras om. Vad Stads­ missionen har anfört i denna del kan därmed inte ligga till grund för ett ingripande enligt LOU. I STOCKHOLM Sida 16 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 23462-19 I STOCKHOLM Sammanfattning Sammantaget anser förvaltningsrätten att församlingens anbud inte kan anses uppfylla kraven i punkt 3.3 i upphandlingsdokumentet och att kraven är förenliga med LOU. Arbetsförmedlingen har därmed rätteligen förkastat anbudet. Stadsmissionen kan inte heller anses ha lidit eller riskerat att lida skada av Arbetsförmedlingens bedömning av andra anbud. Ansökan om överprövning ska därmed avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga (FR-05). Johan Lundmark Chefsrådman Föredragande juristen Narin Demirel har föredragit målet. I., CC fi SVERIGES DOMSTOLAR Hur man överklagar Den som inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan överklaga. Här framgår hur det går till. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Tiden räknas oftast från den dag som ni fick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet. För myndigheten räknas tiden alltid från beslutets datum. Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut. FR-05 Närmare regler finns i den lag som gäller för målet, se rutan längst ner på nästa sida för hänvisningar. Gör så här 1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer. 2. Förklara varför ni tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande (läs mer om prövningstillståndlängrener). 3. Talaomvilkabevisnivillhänvisatill. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. 4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om ni har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter. 5. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten - adressen finns i beslutet. Vad händer sedan? Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan­ det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten. t!li Vilken dag går tiden ut? Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om ni exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars. Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs­ afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag. Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter 10 dagar från det att domstolen avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut, och i vissa fall får myndigheten ingå avtal omedelbart. Efter att avtal har slutits får kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden för överklagande fortfarande gäller. Sida 1 av 2 www .domstol.se Har ni tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt. Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammar­ rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall. Vill ni veta mer? Ta kontakt med förvaltningsrätten om ni har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet. Mer information finns på WW\v.domstol.se. För fullständig information, se: • lag(2016:1145)omoffentligupphanclling,20kap. • lag(2016:1146)omupphancllinginom försörjningssektorerna, 20 kap. • lag (201 1 : 1 029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 16 kap. • lag(2016:1147)omupphandlingavkoncessioner, 16 kap. • lag(2016:1145)omoffentligupphandling,20kap. • lag(2016:1146)omupphancllinginom försörjningssektorn, 20 kap. • • • • Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings­ rätten dömt rätt. Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet. Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts­ tillämpningen. Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. X i'1 Om ni inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt ni vill föra fram. Sida 2 av 2 www.domstol.se