�� KA�.11\iIARRÄTTEN
DOM
2016-01-05
Meddelad i Jönköping
Mål nr 3506-14 KONKURRENSVERKET
'!!:- I JÖNKÖPING :fe �:>> Avdelning 1:3
1-
Dok.Id 179940
Postadress·
Box 2203
550 02 Jönköping
Besöksaclress
Slottsgatan 5
Telefon Telefax
036-156800(vx) 036-161968 E-post; kammarrattcnijonkoping@dom.sc www.kammarrattenijonkoping.domstol.sc
Expcditionsticl
måndag - fredag 08:00-16:00
Borås Lokaltrafik AB, 556043-2246 KSnr Svenljungagatan 39
507 63 Borås
1
 KLAGANDE
Avd Dnr
t''-� ""1-
7-.
Aktbll
,; ;'
0
 Ombud: Advokaten Kaisa Adlercreutz ochjur. kand. Amir Daneshpip Gärde Wesslau Advokatbyrå AB
Kungstorget 2
411 17 Göteborg
MOTPART
Västtrafik AB, 556558-5873 Box 123
541 23 Skövde
Ombud: Advokaterna Anders Nilsson och Shervin Shikhan Advokatfirman Lindah1 KB
Box 11911
404 39 Göteborg
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Jönköpings dom den 20 november 2014 i mål fil' 4119-14, se bilaga A
SAKEN
Överprövning enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF)_
 �IMARRÄTTENSAVGÖRANDE
Kammarrätten avslår överklagandet.
    ·w �...;

 KAMMARRÄTTEN DOM I JÖNKÖPING
Avdelning 1 :3
BAKGRUND
2
Västtrafik AB (Västtrafik) genomför en upphandling av trafik.tjänster ("Trafik 2014,,). Upphandlingen är uppdelad i olika anbudsområden (trafik­ åtaganden, TÅ). Borås Lokaltrafik AB (BLAB) lämnade anbud vad gäller TÅ 50 Borås stadstrafik. En annan aubudsgivare antogs som leverantör. Vid anbudsutvärderingen placerade sig BLABs anbud på tredje plats.
Sedan BLAB ansökt om överprövning av upphandlingen beslutade förvalt­ ningsrätten den 23 januari 2014 (mål nr 3020-13) att upphandlingen skulle göras om. BLAB överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten som den 27 augusti 2014 (mål nr 461-14) upphävde förvaltningsrättens dom och återfö1visade målet till förvaltningsrätten för fortsatt handläggning. I skälen för avgörandet angavs bl.a. följande.
Det står upphandlande myndigheter och enheter fritt att välja vilka utvärderings­ kriterier dessa vilt tillämpa vid tilldelning av kontrakt, så länge som kl'iteriema syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga kontraktet och inte är hänförliga till kvalificeringsfasen (se bl.a. EU-domstolens dom i mål C-532/06 Lianakis). Kammarrätten kan inte finna något principiellt hinder mot att upp­ handlande enhet i den typ av verksamhet som upphandlingen avser använder sig av ett kvalitetskriterium som det aktuella (verksamhetsutveckling), så länge som det uppfyller de nyss nämnda kraven. [...}De tillämpade utvärderingskriterierna får enligt kannnarrättens mening anses ha koppling till kontraktsföremålet och ha till syfte att identifiera det ekonomiskt mest filrdelaktiga anbudet. Användandet av kriterierna ka11 inte anses medföra en otillåten sammanblandning av kvalificerings­ och utviirderingsfosen. [...] Kammarrätten anser att förfrågningsunderlagets redogörelse för de akh1ella utvärderi.ngskriterierna, inklusive frågeformuläret med en övergripande definition av va1je kriterium samt information om vad som Västtrafik anser viktigt att beskriva beträffande respektive kriterium, innebär att förfrågningsunderlaget i denna del är tillräckligt tydligt och fömtsebart för att en rimligt upplyst aktör på den aktuella marknaden ska kunna bilda sig en tillräckligt klar uppfattning om vad det är som efterfrågas.
Mål nr 3506-14

 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 1 :3
DOM
3 Mål nr 3506- 1 4
BLAB hade i sin ansökan om överprövning även invändningar beträffande för­ frågningsunderlagets förutsebarhet när det gäller poängsättningen, Västtrafiks faktiska tillämpning av VT-modellen, vad gällde bl.a. utvärdedngsprocessen och poängsättningen vid denna. BLAB ansåg också att den tillämpade utväl'deringsmo­
dellen strider mot likabehandlingsprincipen. Förvaltningsrätten har inte tagit ställning till dessa invändningar. Kammarrätten ska inte som första instans pröva invändningarna i fråga.[ ...] Förvaltningsrättens dom ska således upphävas och målet återförvisas till forvaltningsrätten för fortsatt handläggning.
BLAB överklagade kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen som den 3 oktober 201 4 (mål nr 5038-14) beslutade att inte meddela pröv­ ningstillstånd.
Förvaltningsrätten har genom nu överklagat avgörande prövat de återför­ visade delarna och avslagit BLABs ansökan om överprövning av upphand­ lingen.
YRKANDEN M.M.
BLAB yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och beslu­ tar att upphandlingen ska göras om.
Västtrafik motsätter sig ändring av fö rvaltningsrättens dom.
Kammanätten har den I 0 och 17 september 2015 hållit muntlig förhandling i målet, varvid vittncsförhör har hållits på BLABs begäran med
  •
system hos SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut)
Kerstin Ekebom Lindblom (biträdande sektionschefpå lednings­
•
SIQ)
Fredrik Lundgren (verksam vid Institutet för Kvalitetsutveckling-
 •
•
• Ann Strandberg (upphandlingsstrateg hos Västtrafik)
Anders Kling (biträdande affärschef hos Västtrafik) Jörgen Aderstedt (ingår i BLABs ledningsgrupp)

 KAMMARRÄTTEN DOM I JÖNKÖPING
Avdelning 1:3
VAD SOM ANFÖRS I MÅLET BLAB
4 Mål nr 3506-14
Förutsebarheten gällande poängsättningen i upphandlingen liksom til1ämp­ ningen av VT-modellen vad gäller utvärderingsprocessen och poängsätt­ ningen har inte varit transparenta. Utvärderingsmodellen strider också mot likabehandlingsprincipen. Det faktum att tidigare anbudsgivare haft sär­ skilda kunskaper om hur ett anbud ska formuleras för att erhålla bäst utfall i upphandlingen har inte garanterat att likabehandlingsprincipen upprätthållits vid anbudsutvärderingen. Med anledning av- detta har BLAB lidit skada och konkurrensen har snedvridits. Det är inte förenligt med likabehandlings­ principen att större och mer erfarna företag premieras utan att deras anbud är mer fflrdelaktiga. Nobina, Keolis och Veolia har haft know-how om SIQ:s modell för kundorienterad verksamhetsutveckling (SIQ-modellen) vilket lett till en otillbörlig fördel vid tillämpningen av VT-modellen i nu aktuell upphandling. Det har därför inte varit möjligt för Västtrafik att göra en objektiv värdering av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördel­ aktiga.
Till följd av att anställda hos Keolis och Veolia deltagit som examinatorer vid utmärkelsen Svensk Kvalitet har de byggt upp ett know-how kring SIQ­ modellen. Nämnda företag har haft ett ointagligt försprång gällande til­ lämpningen av språkbrnket i VT-modellen då denna modell bygger på SIQ­ modellen. Genom vittnesförhör med Ann Strandberg har visats att Nobina, Västtrafik och SIQ några månader innan upphandlingen haft ett samver­ kansprojekt i form av ett seminarium under Almedalsveckan 20 1 2 på temat "Hur kan vi utveckla kvaliteten i upphandlingen". Detta styrker att även Nobina haft försteg i nu aktuell upphandling.
Enligt SIQ:s regler om jäv ska examinatorer endast bedöma verksamheter till vilka de inte har en nära relation. Anders Kling, som medverkade som
 
 KAMMARRÄTTEN
I JÖNKÖPING
Avdelning 1:3
D OM
5
examinator i upphandlingen, är avtalsansvarig gentemot BLAB. Detta var han även vid tidpunkten för upphandlingen. Det kan inte garanteras att Anders Kling varit opartisk. Att han deltagit i anbudsutvärderingen strider mot såväl SIQ:s jävsregler som mot likabehandlingspr.incipen.
En av de viktigaste hörnstenarna i SIQ-modellen är det verifieringsbesök som genomförs av de personer som gör bedömningarna. Vedfieringsbesöket görs för att validera de bedömningar som gjorts baserat på den skriftliga redovisningen och syftar till att minimera risken att anbudsgivarna lovat för mycket. Vidare kan eventuella missförstånd elimineras. I aktuell upphand­ ling har utvärderingslaget fattat beslut om tilldelning utan att verifiera att de tolkningar som gjorts överensstämmer med vad anbudsgivarna anfö1t i sina anbud. Det innebär att det inte kunnat bekräftas att vad som sagts i t.ex. återföringsrapporten stämmer överens med verkligheten.
Fredrik Lundgren och Anders Kling har uppgett att det uppförts brnttolistor inför konsensusmötena. Dessa brnttolistor ska ha utgjort underlag till återfö1fogsrapp01ien. Genom att inte bevara bruttolistorna har Västtrafik brntit mot sin dokmnentationsskyldighet.
Det är omöjligt att utröna hur poängsättningen har gått till. Fredrik Lundgren har uppgett att systematiken i värderingen av angreppssätten väger tyngst. Detta framgår dock inte av förftågningsunderlaget. Dessutom har Anders Kling och Ann Strandberg uppgett att samtliga tre underkatego­ rier "systematik, integration och förebyggande" väger lika tungt. Det inne­ bär att det bland examinatorerna finns olika uppfattningar om hur utvärde­ ringsmodellen ska tolkas. Dessutom har Fredrik Lundgren sagt att vissa plus väger tyngre än andra plus vilket inte ens har varit fömtsebart för alla examinatorer. I sådana fäll finns det ytterligare en dimension som utvärde­ ras som inte framgår av förfrågningsunderlaget. Vidare har Fredrik Lundgren uppgett att en anbudsgivare får fem poäng för ett del.kriterium om beskrivningen är "heltäckande systematisk" vilket gäller för såväl ut-
Mål nr 3506-14
 
 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 1:3
D OM
6
värderingsdimensionen "Angreppssätt" som "Utvärdering och förbättring". Begreppet "heltäckande systematisk" finns inte i VT-modellens utvärde­ ringsmatris. Det framgår inte heller att det skulle vara felaktigt eller med­ föra en lägre poäng att i sitt anbud, såsom BLAB gjort, beskriva utvärdering och förbättring på ett mer sammantaget sätt och för flera angreppssätt gemensamt. Detta visar att Västtrafik lagt in parametrar i sin bedömning som inte redovisats på förhand. Genom vittnesförhöret med Fredrik Lundgren har också framkonunit att i utvärderingsdimensionen '1Utvärde­ ring och förbättring" ska vaije enskilt angreppssätt utvärderas och förbättras var för sig. Detta framgår inte av förfrågningsunderlaget. Återföringsrap­ porten visar också att Västtrafik tillfört vissa dimensioner till frågeställ­ ningarna som inte framgår av förfrågningsunderlaget. Vidare tycks Freddk Lundgren ha jämfört BLABs anbud med Nobinas anbud trots att ett sådant förfarande inte är förenligt med en absolut 1.1tvärderingsmodell såsom VT­ modellen. BLAB har lämnat sina beskrivningar på ett sådant sätt att full poäng borde ha erhållits.
Endast två personer från SIQ har deltagit i respektive utvärderingsgmpp. En normal sammansättning enligt SIQ är fem till sju personer. Utöver att förfrågningsunderlaget är otydligt består vatje utvärderingsgrnpp av ett litet antal utbildade examinatorer. Dessa omständigheter gör tillsammans att VT­ modellen och tillämpningen av modellen är mycket bristfällig. Det kan inte säkerställas att det verkligen är kvalitet som premieras i upphandlingen.
De begrepp som används för de olika poäng11ivåerna i utvärderingsmatrisen är mycket vaga och oprecisa. Det går inte baserat på vanligt språkbrnk att hitta några klara skiljelinjer mellan poängnivåema. Det saknas vägledning för vad Västtrafik anser vara systematisk, i huvudsak systematisk, delvis systematisk etc. Västtrafik har förbehållit sig en fri prövningsrätt och en i princip obegränsad valfrihet.
Mål nr 3506-14
    
 KA M M A R R ÄT T E N I JÖNKÖPING Avdelning 1:3
D O M
7
 Trots att BLAB i sitt anbud utlovat att certifiera sin verksamhet efter vissa ISO-standarder, vilket borde ha resulterat i maximal poäng för ,,Utvärdering och förbättring,\ synes det vara så att utvärderingslaget inte tagit hänsyn till detta.
Nobina, Keolis och Veolia har haft kunskap om vad som förväntas i VT­ modellen, vilket språkbruk som ska användas, hur enskilda angreppssätt ska utvärderas och förbättras samt hur utvärderingsmatrisen ska tolkas. Med hjälp av denna know-how har nämnda anbudsgivare lyckats konstmera anbud i linje med vad som förväntas av utvärderingslaget. För det fall utvärderingsmodellen hade varit mer transparent och rättvisande hade BLAB haft större möjlighet att beskriva sin verksamhet på ett sätt som medfört högre poäng.
BLAB har inte behandlats lika jämfört med övriga anbudsgivare vilket påverkat BLABs möjligheter att tilldelas kontraktet i negativ riktning. Till följd av att de gnmdläggande principerna inte har iakttagits kommer BLAB att lida skada om upphandlingen inte görs om.
Västtrafik
Samtliga anbudsgivare har haft samma möjlighet att lämna konkurrenskraf­ tiga anbud. Även om det skulle vara så att en anbudsgivare på gnmd av
s ä r s k i l d k o m p e t e n s , i n s i k t e r o c h e r fa r en h e t e r h a r s t ö r r e m öj l i g h e t a t t l ä m n a bra anbud innebär detta inte att utvärderingsmodellen strider mot likabe­ handlingsprincipen. Det skulle i så fall itmebära att upphandlande enheter vid va1je upphandling måste skapa nya unika utvärderingsmodeller.
Västtrafik bestrider att Keolis och Veolias medverkan som examinatorer i utmärkelsen Svensk Kvalitet gett företagen försteg vid upprättande av anbud i upphandlingen. BLAB har dessutom inte lidit skada på gmnd av eventuella försteg som nämnda anbudsgivare haft eftersom vare sig Keolis eller Veolia tilldelats kontraktet.
Mål nr 3506-14
     
 KAMMARRÄTTEN
I JÖNKÖPING
Avdelning 1 :3
DOM
8
Att Nobinas, Västtrafiks och SIQ:s deltagande på ett seminarium i
A lmedalen skulle leda till försteg för Nobina i upphandlingen saknar gmnd. Innehållet i seminariet, som mer generellt rörde frågan om värdet av att ta hänsyn till kvalitetsaspekter vid upphandlingar, har inte varit sådant att det kunnat ge Nobina några försteg i upphandlingen.
BLAB åberopar nu en helt ny grund för varföt upphandlingen stl'ider mot lik:abehandlingsprincipen. Denna grund är att av Västtrafik anställde Anders Kling, som deltagit i utvärderingsarbetet, genom sitt arbete haft en sådan relation till BLAB att det inte kan garanteras att utvärderingen varit objektiv och rättvis samt i enlighet med likabehandlingsprincipen. Eftersom det rör sig om en ny omständighet som åberopas först i detta skede i processen så ska den avvisas. För det fall kammarrätten väljer att pröva omständigheten bestrider Västtrafik att Anders Klings relation till BLAB skulle innebära ett brott mot likabehandlingsprincipen. Förntom det orimliga i resonemanget kan det konstateras att Anders Klings medverkan i upphandlingen inte inneburit att anbudsgivarna behandlats olika. Ett av många moment som säkerställer detta är de konsensusmöten som ägt rum. Det finns inga om­ ständigheter som pekar på att Anders Klings relation till BLAB inneburit ett brott mqt likabehandlingsprincipen.
Utvärderingen har skett av en gmpp bestående av fyra personer, varav två från SIQ och två från Västtrafik. Efter att var och en av de fyra personerna själva gått igenom anbudet och gjort noteringar har de samlats i ett s.k. konsensusmöte. Detta för att gemensamt bestämma koll'ekt poängnivå.
BLAB drar långtgående slutsatser av det faktum att vittnen vid de genom­ förda förhören inte uttryckt sig likadant i alla avseenden eller att det finns marginella diskrepanser i deras minnesbilder. Att så är fallet är ofrånkomligt och naturligt med hänsyn till den avsevärda tid som gått sedan utvärde­ ringarna genomfördes. Att ta detta till intäkt för att de enskilda examinato-
Mål nr 3506-14
  
  KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 1 :3
DOM
9
rerna lagt in olika värderingar i begreppen låter sig inte göras. Bedömning­ arna har gjorts i konsensus vilket utesluter att någon enskild faktor eller examinator haft ett bestämmande eller avgörande inflytande.
När det gäller återföringsrapporten har Västtrafik tidigare i processerna redogjort för syftet med rapporten. Den har presenterats för anbudsgivarna efter att tilldelningsbeslut meddelats och det har aldrig varit Västtrafiks avsikt att den skulle utgöra en fullständig utvärderingsrapport. Tilldelnings­ beslutet i sig innehåller Västtrafiks motivering till resultatet i upphand­ lingen. Som förvaltningsrätten konstaterar i sin dom har poängsättningen skett i enlighet med vad som anges i förfrågningsunderlaget. Västtrafik har tillämpat VT-modellen som det beskrivs i förfrågningsunderlaget och förfrågningsunderlaget har i detta avseende varit transparent. Västtrafik har tillämpat modellen på sannna sätt gentemot samtliga anbudsgivare.
När _det gäller avsaknaden av verifieringsbesök har det inte varit aktuellt med sådana besök då utvärderingen avsett offererad framtida kvalitet i den kommande verksamheten och inte den kvalitet som t.ex. BLAB utför nuvarande trnfik med. Vad gäller BLABs resonemang om ISO-standarder har BLAB angett att certifiering enligt särskilda ISO-standarder ska komma att ske. Detta har dock skett på annan plats i anbudet än i svaren på de frågor som enligt förfrågningsunderlaget ska utvärderas. Dessutom har
Västtrafik inte möjlighet att själv dra slutsatser av vilka effekter sådan certifiering skulle kunna få på de olika frågorna i upphandlingen.
VittnetKerstin Ekebom Lindblom
Hon har arbetat med SIQ-modellen sedan år 1996. Inför aktuell upphandling har hon varit expert åt BLAB. Hon har värderat BLABs beskrivningar och poängbedömni11ga1·. Då det är svårt att veta om de skrivningar som lämnats har tolkats rätt kan det behövas verifieringsbesök. I aktuell upphandling har Västtrafik inte varit lika noga med +/- kommentarerna och ingen verifiering har skett som kan bekräfta eventuella svagheter eller styrkor. Det framgår
Mål nr 3506- 14
      
   KAMMARRÅTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 1:3
DOM
10 Mål nr 3506-14
t.ex. inte heller vad som är skillnaden mellan delvis och huvudsak systema­ tiskt. H�n ifrågasätter bedömningen avseende flera av konunentarerna i äte1föringsrapporten.
Vittnet Fredrik Lundgren
De har varit fyra personer i varje utvärderingslag. Han har svårt att komma ihåg exakt hur respektive angreppssätt har utvärderats. När de utvärderade anbuden satt de i två till tre dagar. Det är en beprövad metodik som har använts. Först har fyra individuella kommentarer skickats in och därefter har dessa sammanställts infor konsensusmötet. En bruttolista togs fram som sedan bantades ned. Han vet inte om bmttolistorna finns kvar. De har använt den utvärderingsmatris som finns. Antalet +/- har inte i sig val'it avgörande. Systematiken väger nog lite tyngre, men det går inte att sätta någon siffra. Med systematisk menas heltäckande. Det var stora skillnader mellan Nobinas och BLABs anbud. De har dock utvärderat en organisation i taget.
Vittnet Anders Kling
Han har ingått i ett av utvärderingslagen i upphandlingen som utvärderat bl.a. BLABs anbud. Han har även varit avtalsansvarig gentemot BLAB, men har inte känt sigjävig. Gentemot Nobina har han inte varit avtalsansva­ rig. Den dokumentation som finns kvar är återföringsrapporten. Vad han känner till har bruttolistorna förts in i denna. Det finns ingen absolut logik i antalet +/-. Det är ingen matematisk förklaring utan det är kommentarerna som bedöms. De underdime1isioner som utvärderas är lika mycket värda. Det görs en sammanvägd bedömning där de har ungefär samma tyngd. Han kommer inte ihåg hur de resonerade kring de enskilda kommentarerna.
Vittnet Jörgen Aderstedt
Han arbetar på BLAB sedan år 1973 och ingår i ledningsgruppen. Inför aktuell upphandling granskade de tidigare upphandlingar. Hösten 201 1
   
 KAMMARRÄTTEN
DOM
11 Mål nr 3506-14
I JÖNKÖPING Avdelning 1:3
bötjade de förbereda sig inför upphandlingen och anlitade bl.a. Askengren & Co. som utvärderade BLABs verksamhet och gjorde en handlingsplan. De började arbeta med verksamhetsbesk.rivningen. De vände sig även till SIQ för att .fa göra en fiktiv utvärdering, vilket de inte fick. Istället genom­ gick de en utbildning hos SIQ. Det framkom att personal från Keolis och Veolia hade deltagit som examinatorer hos SIQ. BLAB bedriver ett mål­ medvetet förbättringsarbete och i den senaste kundundersökningen var över 97 procent nöjda. Inför upphandlingen anlitades även Kerstin Ekebom Lindblom. Det verkar som att examinatorerna inte har förstått BLABs beskrivning vilket kunde ha retts ut genom platsbesök. I anbudet angav BLAB att det skulle vara certifierat. BLAB använder processanalys som verktyg för utvärdering och förbäth'ing} men fick bara tre poäng för det.
Vittnet Ann Strandberg
Hon var upphandlingsstrateg i upphandlingen och har varit en av flera som tagit fram VT-modellen. Hon har deltagit i ett seminarium med Nobina och SIQ och hon var en av fyra deltagare. Verifieringsmomentet finns inte med eftersom det är fråga om en kommande verksamhet. Det fanns därför ingen verksamhet att besöka. Underdimensionerna har samma vikt. Hon har inte deltagit vid anbudsutvärderingen. Vad hon vet finns det ingen annan doku­ mentation än återföringsrapporten.
SKÅLEN FÖR KAMMARRÅTTENS AVGÖRANDE
Inledande a11märknb1gar
I målet hos förvaltningsrätten yrkade BLAB att fötvaltningsrätten skulle förelägga Västtrafik att lämna ut de handlingar som utvisar hur BLABs anbud bedömts samt Nobinas anbud vad avser kvalitet och verksamhetsut­ veckling. Vidare begärde BLAB muntlig förhandling. Genom beslut den 20 oktober 2014 avslog fö1valtningsrätten BLABs yrkanden om editionsföre­ läggande och muntlig förhandling.
  
 KAMMARRÅTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 1:3
DOM
12 Mål nr 3506"14
BLAB har även i kammarrätten yrkat att muntlig förhandling ska hållas. För det fall yrkandet härom skulle avslås yrkar BLAB istället att kammarrätten genom edition ska förelägga Västtrafik att lämna ut anbudet från Nobina vad avser kvalitet och verksamhetsutveckling, de handlingar som utvisar hur Nobinas anbud bedömts samt de handlingar som utvisar hur BLABs anbud bedömts. Eftersom muntlig förhandling nu hållits saknas skäl att pröva yrkandet om edition.
Med hänsyn till att BLABs invändningar mot upphandlingen primärt inte tar sikte på innehållet i Nobinas anbud och då BLABs anbud placerat sig först på tredje plats vid anbudsutvärderingen är det enligt kammarrättens m.ening inte nödvändigt att begära in Nobinas anbud för att kunna utsätta förfarandet för en effektiv granskning. Det finns inte heller i övrigt skäl for kammarrät� ten att komplettera utredningen i målet.
Förfrågni11gs1111derlaget
Kanunanätten har tidigare bedömt att de tillämpade utvärderingskriterierna får anses ha en koppling till kontraktsföremålet och ha till syfte att identi" flera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och att användandet av kriterierna inte kan anses medföra en otillåten sammanblandning av kvalifi­ cerings- och utvärderingsfaserna. Kammarrätten har också bedömt att förfrågningsunderlagets redogörelse för de aktuella utvärderingskriterierna, inklusive frågeformuläret med en övergripande definition av varje krite­ rium, innebär att förfrågningsunderlaget i denna del är tillräckligt tydligt och förntsebart för att en rimligt upplyst aktör på den akh1ella marknaden ska kunna bilda sig en tillräckligt klar uppfattning om vad det är som efterfrågas. Det saknas skäl att nu frångå dessa bedönmingar.
Mot bakgnmd av hur aktuella avsnitt i förfrågningsunderlaget (inklusive frågeformuläret) är formulerade borde anbudsgivarna ha förstått att de ska erbjuda så mycket kvalitet i alla avseenden utifrån vad som efterfrågas. Även om det inte finns en detaljerad beskrivning över exakt vad som krävs
   
 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 1 :3
D OM
13 Mål nr 3506-14
fö1· en viss poäng tär den information som lämnas ändå anses vara tillräcklig för att vmje anbudsgivare ska kunna ge in ett konkurrenskraftigt anbud. Vid utvärderingen av kvalitetskl'iterier av den typ som är aktuella to1·de det vidare vara svårt att komma ifrån att det finns ett visst bedömningsutrymme när poängen sätts. Det utrymme som finns får dock anses hålla sig inom ramen för vad som är godtagbart i upphandl ingar av aktuellt slag. Förfråg­ ningsunderlaget och utvärderingsmodellen skulle visserligen kunna varn något tydligare i vissa delar, exempelvis nät· det gäller skillnaderna mellan de olika poängnivåerna och poängmatrisens koppling till de grundläggande värderingarna. Bristerna är dock inte av sådan art eller omfattning att upphandlingsförfarandet strider mot upphandlingslagstiftningen.
Tillämpningen av VT-mode/len - utvärderingsprocessen
Av förfrågningsunderlaget framgår hur utvärderingsprocessen ska gå till. Förfrågningsundedaget är inte otydligt i dessa delar. Kammarrätten in­ stämmer i förvaltningsrättens bedömning att BLAB inte har visat att utvär­ deringsprocessen avvikit från vad som anges i förfrågningsunderlaget. Varken sammansättningen av eller stol'leken på de grupper som utvärderat anbuden eller avsaknaden av verifteringsbesök utgör brister som medför att upphandlingsförfarandet strider mot upphandlingslagstiftningen. Det kan här konstateras att utvärderingen avse1· offererad framtida kvalitet i den kommande verksamheten och inte den kvalitet som redan finns i befintlig verksamhet hos anbudsgivarna. Vad BLAB anfört om att Västtrafik åsido­ satt sin dokumentationsskyldighet föranleder ingen annan bedömning. Det saknas således skäl för ingdpande enligt LUF i denna del.
Tillämpningen av VT-modellen -poängsättningen
Enligt kammarrättens mening går det att, utifrån tilldelningsbeslutet och åte1föringsrapporten skapa sig en tillräckligt kla1· bild över varför BLAB har tilldelats en viss poäng.
    
 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 1 :3
DOM
14 Mål nr 3506-14
 Av tilldeh1ingsbeslutet framgål' inte annat än att anbudsutvärderingen skett i enlighet med förfrågningsunderlaget. Med hänsyn till att återföringsrappor­ ten inte enbart syftar till att utgöra underlag för poängsättningen går det inte att utifrån enskilda kommentarer i rapporten dra den slutsatsen att Västtrafik på ett otillåtet sätt har lagt till nya utvärderingsdimensioner eller parametrar vid anbudsutvärderingen eller att ovidkommande hänsyn tagits vid poäng­ sättningen. Inte heller de vittnesförhör som hållits på BLABs begäran i kaimnarrätten eller åberopad rapport från Askengren & Co. ger tillräckligt stöd för en sådan slutsats. Detta gäller även med beaktande av att Fredrik Lundgren uttryckt sig något annorlunda än vad Anders Kling och Ann Strandberg gjort när det gäller t.ex. värderingen av vissa underkategorier och vad som krävs för att få fem poäng i vissa fäll. I det sammanhanget ska emellertid nämnas att fyra examinatorer gemensamt vid s.k. konsensus­ möten har bestämt den slutliga poängen. Detta minskar risken för att olika eller subjektiva uppfattningar hos enskilda examinatorer får genomslag vid anbudsutvärderingen.
Mot bakgmnd av vad som anförts ovan har BLAB inte gjort sannolikt att Västtrafik avvikit från vad som ryms inom ramen för förfrågningsunderlaget när det gäller hur poängsättningen ska gå till eller vad som ska tillmätas betydelse vid poängsättningen. Inte heller har BLAB gjort sannolikt att BLABs anbud tilldelats för låga poäng i en sådan utsträckning att det framstår som troligt att BLAB skulle ha tilldelats kontraktet. Här ska fram­ hållas att BLABs anbud placerade sig först på tredje plats vid anbudsutvär­ deringen och att det finns en förhållandevis stor skillnad mellan det slutliga jämförelsetal som BLABs anbud fått och de anbud som placerat sig bättre än BLABs anbud. Det finns därmed inte på denna gnmd skäl för ingripande enligt LUF.
Likabehandlingsprincipen - e1farenhet av VT-modellen
Det kan inte uteslutas att anbudsgivare som har deltagit i tidigare upphand­ lingar med liknande utvärderingsmodeller har en viss fördel genom den
 
 15 Avdelning1:3 Målnr3506-14
KAMMARRÄTTEN DOM I JÖNKÖPING
erfarenhet som de skaffat sig. Detta är dock inget unikt förjust i målet aktuell upphandling utan det ligger i sakens natur att anbudsgivare som har tidigare erfarenhet av upphandlingar elle1· utvärderingsmodeller av liknande slag kan ha en viss fördel jämfört med anbudsgivare utan sådan erfarenhet. Detta utgör emellertid i sig inget brott mot likabehandlingsprincipen. I förevarande fall är utvärderingskriterierna inte utformade på ett sådant sätt att det krävs att anbudsgivarna har tidigare erfarenhet av SIQ-modellen eller liknande utvärderingsmodeller för att kunna lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Inte heller medför utvärderingsmodeUen att stora företag gynnas på ett sätt som strider mot likabehandlingsprincipen. Det finns således inte skäl för ingripande enligt LUF.
Likabehandling.sprincipen -jäv
BLAB har först i kammarrätten gjort gällande att Nobina, Västtrafik och SIQ har deltagit i ett seminarium i Almedalen 2012 samt att A nders Kling haft en sådan relation till BLAB att hans opartiskhet inte kunnat garanteras. De nya omständigheter som BLAB åberopar innebär inte att saken ändras varför det inte finns hinder att pröva dessa i sak.
Enbart den omständigheten att Nobina, Västtrafik och SIQ ska ha deltagit i ett seminarium under Almedalsveckan 2012 på temat "Hur kan vi utveckla kvaliteten i upphandlingen" kan inte anses innebära en presumtion för att Nobina haft en otillbörlig konkmrensfördel i upphandlingen eller utgöra en sådan omständighet som påkallar en fördjupad undersökning. Inte heller kan det förhållandet att Anders Kling som i sin anställning hos Västtrafik har varit avtalsansvarig gentemot BLAB i sig medföra att det förelegat en sådan intressekonflikt eller jävssituation att han av detta skäl varit ilirhindrad att delta vid anbudsutvärdedngen. Någon annan omständighet som ger anled­ ning att ifrågasätta Anders Klings opartiskhet har inte framkommit. Vid angivna förhållanden har BLAB inte gjort sannolikt att Västtrafik brutit mot likabehandlingsprincipen.
    
 KAMMARRÄTTEN DOM I JÖNKÖPING
Avdelning 1:3
Sammanfattande bedömning
16
Må1 m 3506-14
BLAB har inte visat att det finns skäl tor ingripande enligt LUF på de grnnder som BLAB åberopat. Överklagandet ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 9).
Kanunai·rättsrådet Bengt Green (ordförande), kammanättsrådet Anders Davidson (referent) och tf. kammarrättsassessorn Kristina Linderoth hm· deltagit i avgörandet.
Föredragande: Mattias Håkansson /Ji;A.
  
  FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM
I JÖNKÖPING 2014-11-20 Meddelad i
Jönköping
SÖKANDE
Borås Lokaltrafik AB, 556043-2246 Svenljungagatan 39
507 63 Borås
Mål nr 4119-14
B"ilaga A
    Ombud: Advokaterna Kaisa Adlercreutz och Joel Gustafsson MAQS Law Firm Advokatbyrå AB
Box 11918
404 39 Göteborg
MOTPART
Västtrafik AB, 556558-5873 Box 123
541 23 Skövde
Ombud: Advokat Anders Nilsson Advokatfnman Lindahl KB
Box 11911
404 39 Göteborg
SAKEN
Överprövning enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF
   Dok.Id 142573
Besöksadress Hamngatan 15
Telefax
Expeditionstid måndag-fredag 08:00-1 6:00
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avslår ansökan om överprövning. Förvaltningsrättens beslutade avtalsspärr ska upphävas.
    Postacll'ess
Telefon
036-156600
E-post: forvaltningsrattenij01Ikoping@dom.sc www.forvaltningsrattenijonkoping.domstol.se
 Box220l
550 02 Jönköping
036-156655
 
  FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4119-14 I JÖNKÖPING
BAKGRUND
Förvaltningsrätten i Jönköping beslutade i dom den 23 januari 2014 såvitt avser Trafikåtagande 50, Borås stadstrnfik att upphandlingen skulle göras om. Förvaltningsrättens dom överklagades till Kammanätten i Jönköping, som i dom den 27 augusti 2014 mål nr 46 1 -14 upphävde förvaltningsrätt­ ens dom och återförvisade målet till förvaltningsrätten för fo11satt hand­ läggning. Skälen för kammanättens beslut var i denna del att förvaltnings­ rätten inte tagit ställning till Borås Lokaltrafik AB:s (bolagets) invändning­ ar beträffande förfrågningsunderlagets förntsebarhet när det gäller poäng­ sättning, Västtrafik AB:s (Västtrafiks) faktiska tillämpning av VT­ modellen, vad gäller bl.a. utvärderingsprncessen och poängsättningen av denna samt att den tillämpade utvärderingsmodellen strider mot likabe­ handlingsprincipen. Kammarrättens dom överklagades till Högsta förvalt­ n i n g s d o m s t o l e n s o m d e n 6 o k to b e r 2 0 1 4 i " m å l 5 0 3 8 - 1 4 b e s l u t a d e a t t i n t e meddela prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande står därför fast. Kammarrättens dom har bilagts i sin helhet till denna dom, se bilaga 1.
Förvaltningsrätten har i beslut den 29 augusti 2014 förordnat om förlängd avtalsspän tills annat beslutats samt den 20 oktober 2014 avslagit yrkanden om edition och muntlig förhandling.
YRKANDE l\iI.M.
Bolaget yrkar att upphandlingen ska göras om. Västtrafik anser att ansökan ska avslås.
2
                
  3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM . 4119-14
 I JÖNKÖPING
SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
  Förutsebarhet av poängsättningen
Bolaget har anfö1t att deri. poängskala som används vid .kvalitetsutvärde­ ringen endast beskrivits i allmänna ordalag och samma beskrivningar har använts generellt för de olika frågeställningarna. Det finns ingen vägled­ ning av vad som ger en viss poäng avseende en viss specifik frågeställning,
Västh·aflk har anfört bl.a. att bedömningen har skett utifrån två olika di­ mensioner; Angreppssätt samt Uh;ärdering ochförbättring. Principerna för poängsättningen av de olika dimensionefaa och den inbördes viktning av underkriterierna finns noggrant besktivna i förfrågningsunderlaget. Det språkbrnk som använts i Västtrafiks utvärderingsmatris är ett beprövat språkbrnk som används i SIQs (Institutet för kvalitetsutveckling) modell och som ligger till gmnd för utvärderingarna i utmärkelsen Svensk Kvali­ tet. Liknande begrepp används i kvalitetsutvärderingsmodeller över hela världen nä1: kvalitetsutmärkelser delas ut, jfr den europeiska kvalitetsmo­ dellen EFQM eller den amerikanska .kvalitetsmodellen Malcolm Baldrige.
Avfö1frågni11gsunderlaget framgår bl.a. att vid anbudsutvärdering tilläm­ pas tilldelningsgrnnden ekonomiskt mest fördelaktigt anbud. Dä1vid gäller förimåletaktuellaTÅ50följande, SomutvärderingsgrnndgällerattLägst S lutligt Jämförelsetal (LSJ) utgör vinnande anbud. LSJ utgörs av summan av utvärderingspris och kvalitetsbristpåslag. För att bestämma kvalitets­ bristpåslag genomförs en kvalitetsutvärdering. Dä1vid tillämpas en metod som beskrivs i Bilaga C3 Kvalitet och verksamhetsutveckling (.kvalitetsbi­ lagan). Kvalitetsutvärderingen resulterar i en totalpoäng soni utgör den fastställda kvalitetsnivån. Totalpoängen kan ha ett värde mellan 60 och 300. Om den fastställda kvalitetsnivån är 300 poäng bestäms kvalitetsbrist-
      
  FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOl\tl 4119-14 I JÖNKÖPING
pås_lag till 0. För va1je poäng som den fastställda kvalitetsnivån understiger 300 poäng görs ett kvalitetsbristpåslag med 130 000 kr per poäng.
Utvärderingskriteriema enligt kvalitetsbilagan är Organisation och Led­ ning, Medarbetare; Etablering inför trafikstmt, Attraktiv och kostnadsef­ fektiv trafikförsö1jning, Fordonsförsö1jning och trafiksäkerhet, Kund - fler ochnöjdareresenärer.Utvärderingsktiteriernaärindeladeimerdetaljerade frågeområden som bedöms ur dimensionerna Angreppssätt och Utvärde­ ring ochförbättring.
I utvärderingsdimensionen Angreppssätt bedöms om angreppssätten ge­ nomsyras av de Grundläggande Värderingarna enligt punkt 2.4 i kvalitets­ bilagan och i vilken man de uppvisar systematik, integration och förebyg­ gande.
Med systematik avses att rntiner, metoder, system och organisation är eta­ blerade för medvetet valda angreppsätt.
Med integration avses att angre_ppsätten stöder verksamhetsplaner och samverkar med andra angreppssätt.
Medförebyggande avses att angreppsätten förebygger fel, problem och risker genom framsynthet, förutseende och planering.
I utvärderingsdimensionen Utvärdering ochförbättring bedöms om det finns systematik, dvs. medvetet valda, genomarbetade och organiserade angreppssätt och metoder för utvärdering av de valda angreppssätten och metoderna samt om det finns systematiska angreppssätt och metoder för förbättringsarbete baseratpå genomförda utvärderingar och dragna lärdo­ mar.
Bedömning av de båda utvärderingsdimensionema sker enligt poängskala 1 -5, se nedanstående tabell.
4
         
 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I JÖNKÖPING
5
4 1 19-14
       Utvärderings-
Dimensioner
Poängskala
   1
 3
4
 5
L Angremissätt a) Systematik
Systematik saknas
Påbörjat sys� tematiska
Delvis sys- tematiska
I huvudsak systematiska
Systematiska
b) Integration
Integration saknas
Integration saknas i huvud- sak
Delvis inte- grerade
I huvudsak integrerade
Integrerade
c) Förebyggande
Reaktiva
I huvudsak mer reaktiva än förebyg- gande
Delvis före- byggande
I huvudsak ftircbyg; gande
Förebyg- gande
2. Utvärdering och förbättring a) Systematik
 Utvärdering ochfdrbätt- ring saknas
Utvärdering och förbättring saknas i hu- vudsak
Delvis sys- tematisk utvärdering och fö1:bätt- ring
I huvudsak systematisk utvärdering och ftirbätt- ring
Systematisk utvärdering och f<lrbätt- ring
             Poängsammanställningen och fastställande av kvalitetsnivå kan beskrivas enligt följande:
- För varje frågeområde erhålls i kolumncma B (Angreppssätt) och E (Utvärdering & förbättring) en poäng 1-5
-
-
-
-
Vatje poäng multipliceras med vikten som anges i respektive kolunm C (0,4, Angreppssätt) eller F (0,6, Utvärdering och förbättring) Resultaten skrivs in i kolumnerna D och G
För va1je frågeområde adderas värdena i kolumnema D och G Delsumman skrivs in i kolumn H
- För varje frågeområde multipliceras värdena i kolumn H med vikten som anges i kolumn I samt 10. Vikttalen i kolumn I varierar mellan 0,2 och 0,5.
- Resultaten skrivs in i kolumn J
- Summoma i kolumn J adderas och summan anges längst ned till höger
(min 60, max 300 poäng)

   FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 41 19-14 I JÖNKÖPING
Av nedanstående tabell framgår hur poängsammanställningen och faststäl­ lande av kvalitetsnivå görs.
6
        Angreppssätt
  Utvärdering och Förbäth'ing
Delsumma A
Summa
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
Poäng
Vikt
B*C
Poäng
Vikt
E*F
D+G
Vikt
H*I*lO
1.1
0,4
0,6
0,2
1.2
0,4
0,6
0,2
1.3
0,4
 0,6
0,2
1.4
0,4
0,6
0,2
 0,4
0,6
0,2
2.1
0,4
0,6
0,3
2.2
0,4 .
0,6
2.3
0,4
0,6
0,2
2.4
0,4
0,6
0,2
3.1
0,4
0,6
3.2
 0,4
0,6
0,5
4.1
0,4
0,6
0,3
4.2
0,4
0,6
0,3
4.3
0,4
 0,6
0,4
0,4
0,6
0,5
5.2
0,4
0,6
0,5
6.1
0,4
0,6
0,3
6.2
0,4
0,6
0,3
6.3
0,4
0,6
0,4
Total
                                        1.5
0,3
0,5
5.1

 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I JÖNKÖPING
DOM
7
  Förvaltningsrättens bedömning
Enligt fö1valtningsrätten framgår det av för.frågningsunderlaget hur kvali­ tetsarbetet kommer att bedömas och poängsättas. Det framgår också hur poängsättningenpåverkarp1iset.Attdetdäremotkanförefallamindretyd­ ligt hur den upphandlande myndigheten kommer att bedöma anbudsgiv a­ rens redovisning; ligger i sakens natur att detta inte alltid kan vara helt klart
· för anbudsgivama eftersom det i viss mån handlar om bedömningar, j:fr även i detta sammanhang Kammm:rätten i Stockholms dom den 3 juli 2009 i mål 3014-09. Poängsättningen får därmed anses uppfylla kravet på trans­ parens.
Tillcimpningen av VT-modellen - utvärderingsp!·ocessen
Bolaget har anfört bl.a. följande. Olika personer synes ha utvärderat de olika anbuden. Det kan ifrågasättas hur utvärderingen har kunnat genomfö­ ras likvärdigt. Endast två personer från SIQ har deltagit i respektive utvär­ deringsgrnpp. En normal sammansättning enligt SIQ är att ett team om 5-7 examinatorer utvärderar en verksamhet. Att olika personer utvärderar an­ buden och att va1je utvärderingsgrnpp består av ett litet antal utbildande examinatorer gör att tillämpningen av VT-modellen är bristfällig. Det kan inte säkerställas att det verkligen är kvalitet som premieras i upphandling­ en. Att alla examinatorer deltagit i en gemensam utbildning botar inte de brister som nu beskrivs. Bolaget har vidare fått kännedom om att det vid de konsensusmöten som sker vidutvärderingen av anbuden är svårt att komma överens. Den som är bäst på att argumentera har mest att säga till om vad gäller grnppens slutliga poäng. VT-modellen är bristfällig då V äst­
trafik inte genomför några verifieringsbesök. På så vis kan inte Västtrafik säkerställa att den bedömning som görs under utvärderingen stämmer överens med det som anbudsgivama velat fö1medla.
              
 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 41 19-14
I JÖNKÖPING
Västtrcifik l1ar anfört bl.a. följande. Utvärderingen av kvalitetskriteriet verksamhetsutveckling har genomförts av en grnpp bestående av elva per­ soner; sex från SIQ med stor erfarenhet av utvärderingsarbetet och fem erfarna medarbetare från Västtrafik. Vaije anbud har utvärderats av ett team bestående av två personer från SIQ och två från Västtrafik. För att säkerställa likabehandling och kalibrering av utvärderingsmetoden och nivåbedömningar har samtliga i gruppen deltagit i en två och en halv dag lång utbildning som bl.a. omfattar genomgång av utvärderingsmodellen, metoder för utvärdering samt enskild och gemensam utvärdering av prak­ tikfall. Utvärderingen av verksamhetsutveckling har genomförts enligt en på förhand bestämd procedur i två steg. Det första steget har bestått i att va1je medlem i teamet gjort en individuell utvärdering av anbuden utifrån kriterierna i förfrågningsunderlaget. Detta arbete innefattar nedtecknande av kommentarer .for va1je dimension för samtliga frågeområden. Kommen- . tarer utgör underlag för poängbedömningen. De individuella utvärdering­ arna har sammanställts till brnttolistor som innehåller samtliga kommenta­ rer och poäng. Det andra steget består i ett gemensamt möte, ett så kanat konsensusmöte) där teamet enas om vilka kommentarer som är relevanta. Utifrån dessa görs en gemensam poängsättning. Konsensus ska uppnås för
va1je kommentar och poäng. Objektiviteten och likabehandlingen i utvär­ deringen har inte påverkats av att det är olika personer som deltar i olika utvärderingsteam. Metodiken och systemet som tillämpas medför att samma resultat erhålls även om teamen är delvis olika. I detta fall förtjänar dock att noteras att samma personer ingått i de utvärderingsteam som ut­ värderat Nobinas och bolagets anbud. Länsrätten i Stockholm fann i mål 2305-08 att s.k. konsensusmöten minimerat· risken för subjektiva bedöm­ ningar. Vid de konsensusmöten som ägt rum i upphandlingen och i vilka Västtrafik men inte bolaget deltagit, har inte varit svårt att nä konsensus. Några veri:fieringsbesök är inte aktuella eftersom det i detta skede inte finns något att verifiera. Den kvalitet som ska offereras är den kvalitet som ska gälla under avtalstiden och inte nuvarand e eller historisk kvalitet.
        
FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 4119-14 I JÖNKÖPING
Av kvalitetsbilagan framgår att Kvalitetstvärderingen sker i utvärderings­ lag som sammansätts av Västtrafik i samråd med SIQ och som normalt omfattar 2 - 5 personer. Till examinator kan utses medarbetare inom SIQ - Institutet för_kvalitetsutveckling eller annan examinatorskompetens som godkänns av SIQ.
I punkt 4.3 kvalitetsbilagan anges beskrivning av processen för anbudsut­ värderingen. Av processbeskrivning framgår att för respektive frågeområde bedöms dimensionen angreppsätt och utvärdering och förbättring enligt en skala 1-5. Motivering skrivs i form av kommentarer kring funna styrkor och förbättringso1måden. Bedömningarna vägs samman till en total nivå­ bedömning per frågeområde med motivering. Den sammanvägda nivåbe­ dömningen multipliceras med den vikt som tilldelats frågeområdet varefter en totalpoäng erhålls.
I Upplysningar och skälför beslut om tilldelning av upphandling framgår av punkten 5.4.4 bl.a. att utvärderingspris respektive kvalitetsbristpåslag bedömts var för sig. Utvärderingarna har genomförts av två särskilda ut­ värderingsgrnpper, prisgrnpp respektive kvalitetsgrnpp, helt oberoende och utan insyn i varandras arbete. För ledning och ansvar för kvalitetsgruppens arbete har särskild expertkompetens tillförts i fonn av externa kvalitetsex­ aminatorer från SIQ. Gruppen har sammansatts för att tillgodose en bred kompetens av trafikverksamhet, avtalsuppföljning och kvalitetsrevisioner. Efter utbildning i utvärderingsmetodik, genomförd av kvalitetsexaminator, har värdering gjo11s och slutligt resultat har beslutats i konsensus. För re­ spektive anbud och trafikåtagande har därefter utvärderingspris och kvali ­ tetsbristpåslag summerats och ett slutligtJämförelsetal erhållits.
I tilldelningsbeslutet anges vidare sammanfattande kommentarer for re­ spektive anbudsgivare.
9
                 
 FÖRVALTNINGSRÄTTEN . I JÖNKÖPit�G
DOM
 Förvaltningsrättens bedömning
Kvalitetsbilagan innehåller uppgift om att utvärderingslag om normalt 2-5 personer ska genomföra anbudsutvärderingen och att sammanställningen av dessa sker i samråd mellan Västtrafik och SIQ. Till examinator kan godkännas medarbetare inom SIQ eller annan som har examinatorskonipe­ tens som godkänts av SIQ. Västtrafik har uppgett att utvärderingslagen.liar beståttavfyrapersoner,tvåfrånSIQoch·tvåfrånVästtrafik, vilkasamtliga har genomgått en särskild utbildning för att kunna utvärdern anbuden enligt VT-modellen. I övrigt framgår att bedömningen av de två olika bedöm­ ningsdimensionema vägs samman till en total nivåbedömning per frågeon1- råde med motivering. Respektive anbudsgivare har fått sammanfattande kommentarer for respektive anbud. Förvaltningsrätten anser inte att vad bolaget anfört visar att utvärderingsprocessen avvikit från vad som står i förfrågningsunderlaget.
Tillämpningen av VT-modellen -poängsättningen
Bolaget har i denna del i huvudsak anfö1t följande. Trots att bolaget fått del av återföringsrappo1ten finns ingen möjlighet att dra tillräckliga slutsatser för att kunna bedöma om upphandlingen är genomförd i enlighet med LUF. Det går inte heller, baserat på antalet positiva och/eller negativa kommentarer, att förstå vad som faktiskt varit poänggrnndande, eftersom kommentarema saknar förankring i den poängsskala som Västtrafik på förhand presenterat. I flera fall är också bedömningen som Västtrafik gjort oförenligt nied vad som angetts i bolagets anbud. I satmnanhanget är vik" tigt att poängtera att utvärderingen av anbudsgivarnas verksamhetsbeskr.iv­ ning varit helt utslagsgivande, detta eftersom Nobina - trots att bolaget lämnat ett lägre pris - tilldelats kontrakt i upphandlingen m e d hänsyn till att Nobina tilldelats högre ,,kvalitetspoäng". Bolaget har lämnat sina be­ skrivningar på ett sådant sätt att fu11 poäng borde ha erhållits. Till och med
          10 4119-14

 11 FÖRVALTNJNGSRÅTTEN DOM 4119-14
 I JÖNKÖPING
  den av bolaget anlitade konsulten kan i efterhand inte förstå hur Västtrafik genomfört bedömningen av bolagets anbud och varför Västtrafik anser att det saknas systematik. Enligt rättspraxis är för.frågningsunderlag som med­ ger sådan fri prövningsrätt inte förenligt med 1 kap, 24 § LUF (se avgö­ rande från KammaITätten i Göteborg från den 2 1 december 2012 i mål m 5823-13). Bolaget bestrider att det går att utläsa av det material som getts ut i samband med tilldelningen varför bolaget tilldelats en viss poäng.
Västtrafik har i denna del i huvudsak anfört följande. En otydlig poängsätt­ ning kan enligt praxis vara tillåten förntsatt att anbudsgivama fått ledning avseendevilkafötväntningarochmålmyndighetenharmedupphandling­ en. Genom att ta del av förfrågningsunderlaget har anbudsgivarna känt till Västtrafiks målsättning med upphandlingen samt att poäng skulle komma att tilldelas i förhålande till hur väl anbudsgivamas beskrivningar anslutit sig till de i förfrågningsunderlaget angivna bedömningsgrnnderna. Poäng­ sättningen har skett i enlighet med vad som angivits i förfrågningsunderla­ get och därmed inte varit godtycklig. Återföringsrappotten har inte utgjort en del av tilldelningsbeslutet. Rapporten har som syfte att utgöra grnnden för Trafikföretagets f01isatta utvecklingsarbete och för Trafikföretagets och beställarnas fortsatta utveckling av affären enligt avtalet. Även om innehål­ let i rapp01ten i och för sig innehåller gott stöd för den poängsättning som gjordes i samband med utvärderingen av anbuden är det således inte möj­ ligt att enba1t baserat på innehållet i rapporten dra den typ av slutsatser som bolaget gjort. Antalet k01mnentarer kring+/- är inte relevant for den samlande poängen. Poängen som tilldelas vaije delkdterium är satt efter en värdering av hela beskrivningen i anbudet baserat på poängmatrisen. Av det material som Västtrafik på begäran av anbudsgivare, tillhandahåIIit efter att tilldelningsbeslutet meddelades kan anbudsgivama för va1je .fråge­ ställning utläsa vilka poäng anbudet tilldelats och därefter dra slutsatser om utvärderingen med hjälp av de utvärderingstablåer som framgår av kvali­ tetsbilagan. Bolagets anlitade konsultutlåtande, oavsettkonsultens erfaren-
         
 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 4119-14
het, har ringa v�rde: Konsulten har utfö1t sin värdering ensam, medan den vede1tagna metoden vid denna typ av utvärderingsmodell är konsensusme­ todik.
Förvaltningsrättens bedömning
Kammarrätten har i den återförvisade domen konstaterat att frågefonnulä­ ret är tillräckligt tydligt och ilirntsebait för att en rimligt upplyst aktör på
den aktuella marknaden ska kunna bilda sig en tillräckligt klar uppfattning om vad det är som efterfrågas. Fö1valtningsrätten har också funnit att po­ ängsättningen är transparent men att det är ofrånkomligt att det ingår en subjektiv bedömning i sammanhanget. Fö1valtningsrätten anser inte att vad bolaget anfört visar att tillämpningen av poängsättningen strider mot för­ frågningsunderlaget.
Likabehandlingsprincipen - erfarenhet av VT-modellen
Bolaget har anfört bl.a. följande. Bolaget har en nackdel jämfört med andra anbudsgivare som mer regelbundet lämnar anbud där liknande typ av ut­ värderingsmodell används. I modellen ingår en återkoppling som innebär att anbudsgivarna får veta vilka styrkor och svagheter som finns i deras verksamhetsbesk.rivning, vilket kan användas för att förbättra sina poäng i nästa uppdrag som använder en liknande utvärderingsmodell. Bolaget har inte haft möjlighet att delta i tidigare upphandlingar där saimua eller lik­ nande utvärderingsmodeller som VT-modellen tillämpats. Skälet till detta är att bolaget är begränsad till att utföra trafik och däm1ed också att lämna anbud inom och kring Borås kommun. Bolaget har därmed inte k unnat skaff� sig den erfarenhet som bolagets konkm1·enter har. Exempelvis har Keolis gått från 64 procent av maximal poäng i upphandling av Trafik­ tjänster 2010 till 98 procent av maximal poäng i denna upphandling. Bola-
I JÖNKÖPING
         
  13 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 4119-14
I JÖNKÖPING
get har i annan avslutad upphandling vägrats testutvärdering av SIQ för att
 utjämna denna erfarenhetsskillnad.
V ä s t t r afi k h a r a n f ö r t b l . a . fö l j å n d e . V a r j e a n b u d s g i v a r e h a r m ö j l i g h e t a t t ·lägga framgångsrika anbud 1 en upphandling där VT-modellen används
även om anbudsgivaren inte har deltagit i en sådan upphandling tidigare. Förfrågningsunderlaget är tillräckligt tydligt för att så ska kunna ske. Väst­ trafik kan inte anpassa en utvärderingsmodell efter en specifik leverantör.
. Västtrafik: har inte heller möjlighet att ta hänsyn till en viss anbudsgivares fötmåga eller möjlighet att delta i upphandlingar. VT-modellen tillämpades inte i upphandlingar som genomfördes under 2010. Metodik och bedöm­ ningsgrnnder och vad modellen fokuserade på är av annan karaktär och inriktning än de senare upphandlingarna. Några återföringsmöten ägde inte rum och återföringsrapporter upprättades inte. Av upphandlingar som ge­ nomfördes under åren 20 1 2 -20 14 kan konstateras att Keolis endast margi­ nellet förbä.ttrat sitt resultat och att Nobina försämrat sitt. Detta efter att bolagen haft erfarenhet av upphandlingar där VT-modellen använts. För­ hållandet stöder inte bolagets tes att tidigare deltagande i upphandlingar med VT-modellen skulle vara av avgörande betydelse för utvärderingen. SIQ har även inför upphandlingen levererat en generell grundkurs i SIQs modell och hur den används vid utvärdering till bolaget. Grundkursen in­ nefattar bl.a. en noggrann genomgång av SIQ-modellens kriterier, värde­ ringar, vad som är ett angreppsätt och vad som menas med utvärdering och förbättring av angrepssätt. Såvitt Västtrafik känner till har ingen annan anbudsgivare investerat i en sådan utbildning i samband med upphandling­ en. Enligt Västtrafik har bolaget haft lika goda förntsättningar som någon annan anbudsgivare att prestera ett ändamålsenligt anbud. Det är lätt att förstå att SIQ vägrat att testutvärdera bolaget. Det vore mycket olämpligt om SIQ hade hjälpt en potentiell anbudsgivare att förbereda sitt anbud, dessutom hade risken för jäv varit uppenbar om SIQ hade biträtt bolaget inför upphandlingen.
         
  14 F Ö RV AL T N ING S R Ä T T E N D O M 4 1 1 9 - 1 4
I JÖNKÖPI�L G
Förvaltningsrättens bedömning
Fö1valtningsrätten anser �tt tidigare deltagande i andra upphandlingar som bygger på liknande modeller som VT-modellen visserligen kan innebära en fördel genom att man har förståelse för vad som eftetfrågas. Men eftersom frågorna och bedömningskriterierna är utfomiade .så att alla leverantörer med ett aktivt kvalitetsarbete kan uppnå höga värden utan att tillämpa en speciell metod har någon olika behandling av leverantörerna inte skett.
Vad bolaget anfört i övrigt föranleder ingen annan bedömning.
Likabehandlingsprincipen -jäv
Bolaget har anfört att anställda hos Keolis och Veolia, som deltagiti upp­ handlingen,' även verkat som examinatorer i Utmärkelsen Svensk kvalitet som genomförs av SIQ. Keolis, som deltagit i upphandlingen har erhållit högsta poäng av anbudsgivama. Västtrafik har inte visat att åtgärder vidta­ gits för att säkerstä11a att ingen anbudsgivare fått några fördelar. Detta del­ tagande ger mycket stort försprång vad gäller den systematik och det språkbruk som ska användas för att få höga poäng. Genom att Västtrafik tillämpar en modell baserat på SIQ�modellen, trots denna uppenbara fördel för en anbudsgivare, har Västtrafik agerat i sh'id med LUF.
Västtrafik har varken kommenterat ovanstående eller anfört att n.ågot skulle ha gjorts för att förhindra att Keolis och Veolia har haft fördelar som an­ budsgivare av att vara examinatorer.
Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten konstaterar att anställda hos såväl Keolis som Veolia hardeltagitsomexaminatorervidutmärkelsenSvenskKvalitet2012rc-
            
 15 FÖRVALTNINGSRÅTTEN DOM 4119-14
I JÖNKÖPING
spektive�013.PrisetkvalitetutdelasavInstitutetförkvalitetsutveckling, Den utvärderingsmodell, VT-modeJlen, som Västtrafik tillämpar är en för­ enklad modell baserat på Institutet för kvalitetsutvecklingsmodell - SIQ­ modellen. Västtrafik har inte visat att Keolis och Veolia inte haft fördelar av att vara anbudsgivare i upphandlingen under dessa förhållanden. Med hänsyn härtill anser förvaltningsrätten att Västtrafik inte fö1mått säkerställa att principen om likabehandling enligt 1 kap. 9 § LUF upprätthållits i upp­ handlingen.
Fråga är dock om bolaget lidit skada till följd av detta. Varken Veolia eller Keolis har utsetts till vinnande leverantör. Följaktligen anser förvaltnings­ rätten att bolaget inte förmått visa att det lidit skada i detta hänseende. An­ sökan om överprövning ska därför avslås,
HUR 1\IIAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3109/1 D LOU)
Susanne Karlberg
Johanna Löfgren har varit föredragande.
                    
 I
•
oo·M
2014-08-27 Meddelad i Jönköping
Bilaga ·1 Bilaga 1
Mål m461-14 .
JONKOR!NG
2014 -08" t8 Målnr: Ull \9 - I'-1
K.AMtVIARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 2
KLAGANDE
Västtrafik: AB, 556558-5873 Box123
541 n Skövde
Ombud: Advokat Anders Nilsson Advokatfirman Lindahl KB Box11911
404 39 Göteborg
MOTPART
Aktbil: ?
Enhet:21'2.
  Klagand!!iyombudet Motparten/ombudet Försäkringskassan Föivaltningsråtten Socialstyrelsen
För kännedom För åtgärd
För delgivning
torÅ&..l!Jh.7,:.;�1
Dok.Id 159196 Posl!ldress
Box 2203
550 02 Jönköping
Ombud: Advokaterna Kaisa Adlercreutz och Joel Gustafsson MAQS Law Firm Advokatbyrå AB
Box 11918
40439Göteborg
ÖVER.KLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Jönköpings dom den 23 januari 2014 i mål nr 3020-13,sebilagaA
SAKEN
Öveiprövningenligtlagen(2007:1092) omupphandlinginomområdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF)
KAMNIARRÅTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten upphäver forvaltningsrättens dom och återförvisar målet till förvaltningsrätten för fortsatt handlä�gning.
Borås LokaltrafikAB, 556043-2246 Svenljungagatan 39
507 63 Borås
  Besöksadress Slottsgatan 5
Telefax
036-15 68 00 (vx)
E-post: kammarrattenijonkoping@dom.se www.kammanattcnijonkoping.domstol.se
Ex)?ed{tionstid måndag- fredag 08:00-16:00
Telefon
036-16 19 68
 FÖRVA(-:TNIN�$.f.lÄ.TTEN I

  KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 2
DOM ·
BAKGRUNJ;>
2
Mål m 461•14
    Västtrafik AB (Västtrafik) genomför en upphandling av trafiktjänster f1'rafik 20 l 4'l Upphandlingen är uppdelad i olika anbudsområden (trafik• åtaganden, TÅ) . Borås Lokaltrafik AB (BLAB) ingav anbud vad gäller TA
50 Borås stadstrafik. En annan anbudsgivare antogs som leverantör.
BLAB ansökte om överprövning av upphandlingen. BLAB uppgav att Västtrafik hade brutit mot de grundläggande principerna för upphandling genom att vid utvärderingen använda sig av en modell - 11VT-modellen" - som
a) till sin beskrivning och tillämpning· inte är tillräckligt tydlig och förutse­ bar och därmed oförenlig med principen om transparens ! 1 kap. 24 § LUF, b) innehållerkriteriersom inteärkoppladetillsjälvakontraktsföremåletoch
innebärensammanblandningavkvalificeringsfasenochutvärderingsfasen och
c) strider mot likabehandlingsprincipen eftersom den ger k1ara fördelar till dels sådana anbudsgivare som tidigare deltagit i upphandlingar med samma eller liknande utvärderingsmodeller och dels sådana anbudsgivare vars
anställda anlitas av SIQ (Institutet för Kvalitetsutveckling) för deltagande som examinatorer vid utmärkelsen Svensk Kvalitet.
BLAB uppgav att bristerna i förfrågningsunderlaget medfört att BLAB har lidit eller kan komma att lida skada, eftersom BLAB betagits sin möjlighet att lämna ett så konkurrenskraftigt anbud som möjligt. Genom att BLAB
inte heller hade behandlats lika jämfört med övriga anbudsgivare hade detta vidare negativt påverkat BLAB:s möjligheter att tilldelas kontraktet.
Förva11ningsrätten har bifallit ansökan och bestämt att upphandlingen ska göras om såvitt avser Trafikåtagande 50 Borås stadsrrafik.
    
  K A '1MARRÄi TT E N D O M I JÖNKÖPING
Avdelning 2
YRKANDEN M.M.
3
Mål nr 461-14
Västtraftlc yrkar att kammarrätten ändrar förvaltningsrättens dom och avslår BLAB:s ansökan om överprövning.
BLAB motsätter sig ändring av förvaltningsrättens dom. BLAB yrkar i andra hand att kammarrätten återförvisar målet till forvaltningsrätten för fomyad handläggning. För det fall kammarrätten kommer till en annan
slutsats än fdrvaltningsrätten i de frågor som förvaltningsrätten prövat och väljer att inte återförvisa målet till förvaltningsrätten yrkar BLAB att muntlig förhandling ska hållas i målet.
UTREDNINGEN I KA�IMARRÅTTEN
Västtrafik anförföljande
Allmänt:
Västtrafiks upphandling åvser ettuppdrag som omfattar, utöver ansvar för drift av trafiken, inkluderande tillhandahållande av fordon och personal, bl.a.medverkandevidtidtabellarbetet,denkort-ochlångsiktigatrafikplane­ ringen och i marknads- och informationsarbetet. Uppdraget är omfattande
och komplext och gäller under en lång avtalstid. Västraftk har mycket höga ambitioner när det gäller att skapa transparenta och väl fungerande modeller för att utvärdera kvalitet, men också för att säkerställa att offererad kvalitet upprätthålls under hela avtalstiden.
Den efte1'frågade kvaliteten i den aktuella UJ>phandlingen avser anbudsgi� varnas arbete med att säkerställa en god verksamhetsutveckling under avtalstiden.Kvalitetsk:riterietharidennaöverprövningsprocessbenämnts Verksatnhetsutveckling.
     
   KAMMARRÅTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 2
DOM
4
Kxavet på koppling till kontraktsftiremålet och gränsdragningen 1J1ellan kvalificeri11gskriterier och utvärderingskriterier:
Förvaltningsrätten har felbedömt gränsdragningsfrågan om en omst!ndighet huvudsakligen är hänforlig till kvalificeringen av en anbudsgivares all­ männa förmåga att utföra uppdraget eller om omständigheten har en sådan koppling till kontraktsföremålet �tt den är ägnad att mäta anbudets mer­
värde/kvalitet.
Västtrafik har i samarbete med SIQ i ett omfattande arbete utvecklat den modell för utvärdering av anbud som benämns VT-modellen, Västtrafik har tillämpat VT-mode!Jen i fem upphandlingar.
VT-modellen bygger på att på ett systematiskt sätt mäta och utvärdera hur Västtrafiks utövare under avtalstiden arbetar med att säkerställa en god verksamhetsutveckling. Det som bedöms vid anbudsutvärderingen är anbudsgivamas planerade angreppssätt och hur dessa angreppssätt kommer
att utvärderas och förbättras under avtalstiden. Det är således anbudsgivar­ nas fönnåga att under avtalstiden säkerställa den goda verksamhetsutveck­ ling som erbjuds i anbudet som utvärderas i upphandlingen och revideras
under avtalstiden och inte nivån på anbudsgivarnas nuvarande eller histo� riska kvalitetsarbete som bedöms.
Detta innebär att utvärderingskriteriet Verksamhetsutveckling är ägnat att mäta den kvalitet, det vill säga mervärden, som offereras i anbudet och att
utvärderingskriteriet dänned har-en tydlig och omedelbar koppling till kontraktsföremålet på det.sätt som förutsätts i 12 kap. 1 § LUF.
Västtrafik har vid utvärderingen av kvalitetskriteriet Verksamhetsutveckling använt sex underkriterier. Dessa är ,;Organisation och ledning'>, ,,Medarbe­ tare'\ "Etablering inför trafikstart", "Attraktiv och kostnadseffektiv trafik­ forsörjning11, 11Fordonsförsörjning och trafiksäkerhet'' och "Kund - fler och
Mål nr 461-14
          
   KAMMARRÅTIEN DOM I JÖNKÖPING
Avdelning 2
5 Målnr 461-14
nöjdareresenärer11• Beträffandevartochettavkriteriernaharett.antal frågor, som inleds med "hurl>, ställts.
Förfrågniugsunderlaget med biJagor innehåller en utforlig och tydlig beH skrivning av- vad den verksamhetsbeskrivning, som ska ligga till grund för utvärderingen av de sex underkriteriema, ska im1ehålla och hur den ska utformas. Detta har också gjorts särskilt tydligt genom ett detaljerat frågeH formu lär som bilagts ilirfrågningsunderlaget. Formuläret innehå11er en
övergripande definition av varje delkriterium samt information om vad som är viktigt att beskriva beträffande respektive kriterium. I :företag som arbetar med trafikuppdrag på entreprenad är det uppenbart att de sex kriterier som Västtrafiks utvärderingsmodell mäter på ett tydligt sätt tar sikte på kvalitet i organisationenochdärmeddirektpåkvalitetidetrafikuppdragsomutilirs. Detförhållandetattvissaavkriteriernaavnaturligaskälävengälleran­
budsgivarnas organisation diskvalificerar inte de kriterierna som utvärde­ ringskriterier. Sammantaget ges härigenom en mycket tydlig bild av kriteriH ernas innebörd samt framgår det att de har en tydlig och omedelbar kopp­
ling till kontraktsföremålet.
Underkriteriema tar direkt sikte på hur man uppnår kvalitet som trafikut­ övat·e av kollektivtrafik. De tar inte sikte på anbudsgivamas fönnåga att överhuvudtaget utförn uppdraget på ett godtagbart sätt, utan på hur väl de kanutföradet.Attbegränsautrymmetförattutvärderakvalitettillfaktorer som bussars bekvämlighet och inredning samt chaufförers bemötande är
felaktigt och i högsta grad olämpligt.
Av EU-domstolens dom i mål C-225/98 NordHPas-de-Calais framgår att utvärdering av leverantörers policys för bekämpning av arbetslöshet är ett tillåtet utvärderingskritel'ium. Avgörandet talar för att kriteriet Verksam� hetsutveckling tveklöst har en koppling till kontraktet och är tillåtet att
utvärdera.
       
   6
Andra modeller som uppvisar stora principiella likheter med VT-modellen har tidigare val'it föremål för domstolsprövning. En modell har använts av AB Storstockholms Lokaltrafik för upphandling av tunnelbaneverksamhet och bygger på SIQ:s modell för kundorienterad verksamhetsutveckling och
har prövats av Kammarrätten i Stockholm i mål nr 3014-09. En am1an gäller Skånetrafikens upphandling av busstrafik och har prövats av Förvalt­ ningsrätten i Malmö i mål nr 1 1 846- 1 3 . Kammarrätten i Göteborg (mål nr
1568-14)_ochHögstaFörvaltningsdomstolen(mål nr2861-14) beslutade efter överklagande att inte meddela prövningstillstånd. I båda fallen ansågs att de aktuella utvärderingskdterierna hade koppling till upphandlingsföre­ målet och att någon sammanblandning av kvalificerings- och utvärderings­ fasen inte skett.
Kravet på transparens:
Som Västrafik har uppfattat det har förvaltningsrätten bedömt att utvärde­ ringskriteriet Verksamhetsutveckling brister i transparens. Om utvärde­ ringskriteriet, som Västtrafik g6r gällande, är kopplat till kontraktsföremålet
och dänned tillåtet vid utvärderingen, torde förvaltningsrättens resonemang i transparensfrågan falla.
Utvärderingskriteriet Verksamhetsutveckling med underkriterier uppfyller välkravetpåtransparens.Beträffandevarjeunderkriteriumställsettantal frågor. Genom dessa framgår den närmare innebörden av underkriterienia. Vidare anges för varje underkriterium vad som är viktigt att beskriva och att
anbudsgivaren ska ange hur kriteriet uppfylls. Med hur avses det arbetssätt och den metod som anbudsgivaren avser att använda för att uppfylla under­ kdteriet. Innebörden av hur utvecklas ytterligare i punkt 2.2. i bi1aga C3 till förfrågningsunderlaget. De ställda frågorna är relevanta, tydliga och lätta att
förstå.
 KAJ.'1MARRÅTTEN DOM
I JÖNKÖPING
Avdelning2 Målnr461-14
     
    KAMMARRÅTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 2
DOM
7 Mål nr 461-14
Bedömningen av underkriteriema har skett med utgångspunkt i respektive anbudsgivares verksamhetsbeskrivning och hur innehållet i dessa svarar mot de olika frågeställningarna. Precis som. i tunnelbaneu.{)phandlingen har bedömningenskettutifrån·tvådimensioner,nämligenangreppssättsamt utvärdering och förbättring. Innebörden av dessa dimensioner finns nog­
grant beskrivna i förfrågningsunderlagets bilaga C3, punkt 4. Även princi- · pema fikpoängsättning av de olika dimensionerna och den inbördes vikt­ ningen av de olika underkriterierna finns noggrant beskrivna. Sammantaget har utvärderingsmodellen, utvärderingskriteriema, poängsättningen och utvärderingsprocessen beskrivits på ett tydligt och detaljerat sätt i förfråg­
ningsunderlaget.
BLAB :s yrkande om återförvisning:
Förvaltningsrätten har bedömt de av BLAB åberopade grunderna bristande transparens och sammanblandning av kvalificerings- och utvärderingsfasen. BLAB åberopade även brottmot likabehandlingsprincipen.
Kammarrätten bör pröva samtliga i förvaltningsrätten åberopade grunder. Någonåterförvisningbehöveralltsåinteske.Instansordningsprincipen utgör inget hinder mot en sådan prövning,
Av rättsfallet HFD 201 3 ref. 5 framgår att saken i ettupphandlingsmål omfattar alla de omständigheter som kan leda till ett ingripande enligt LOU. Vidare uttalade Högsta förvaltningsdomstolen att kammru.Tätten har att avgöra om en först i kammarrätten åberopad omständighet ska prövas direkt
av kammarrätten eller om målet ska återförvisas till förvaltningsrätten. Av en dom från Kammarrätten i Göteborg i mål nr 7224-13 framgår att
..
kamma_rrätten har möjlighet att själv pröva sådana grun4er �om förvalt- ningsrätten underlåtit att pröva.
      
  KAMMARRÄTTEN DOM
I JÖNKÖPING
Avdelning2 Målnr461-14
Detta mål har i förvaltningsrätten föranlett e n omfattande skri:ftväxling. Dennaärisinhelhetprocessmaterialikammarrätten.BLABharredani förvaltningsrätten haft möjlighet a� argumentera även beträffande icke tidigare prövade grunder. BLAB:s intresse av rättssäkerhet måste dänned
8
    anses tillgodosett. Med hänvisning till målets omfattning och den tidskrä­ vande processen i förvaltningsrätten talar såväl effektivitetsskäl som billig­ hetsskälförattkammarrättenprövarsamtligagrunderoch inteåterfilrvisar målet.
BLAB a,iförföljande
Kravet på koppling till kontraktsföremålet och gränsdragningen mellan kva1ificeringskrlterier och utvärderingskriterier:
Förvaltningsrätten h ar konstaterat att föremålet :llir upphandlingen är till­ handahållande av tjänster i fonn av transporter (inklusive fordon och perso­ nal).Västtrafikharintepånågotsättförklaratvilkenkopplingdenefterfrå­ gade Verksamhetsutvecklingen bar till själva kontraktsföremålet. Västtrafik har inte exemplifierat vilka a.vparametrarna i offererad verksamhetsut�
veckling som h_ar direkt koppling till kontraktsföremålet. Det :finns ingen direkt koppling mellan de svenska och ·EU�rättsliga avgöranden som Väst­ trafik hänvisar till och den utvärderingsmodell Västtrafik tillämpat.
Kravet på transparens:
Detärintekorrekt,såsomVästtrafikgörgällande,attförvaltmngsrättens slutsats kring sammanblandningen varit en förutsättning för slutsatsen kring bristande transparens. Förvaltningsrätten skriver att domstolen även finner att de aktuella föreskrifterna inte uppfyller tydlighetskraven i enlighet med princip·ema om öppenhet och likabehandling.
                
     KAl\lIMARRÄTTEN DOM I JÖNKÖPlL'lG
Avdelning 2
9 Målnr461-14
  Västtrafikharintely?katskonkretiserapåvilketsättförfrågningsunderlaget faktisktharuppfylltkravetpåtransparens.Västtrafikharinteensiefterhand kunnat redogöra för hur poängsättningen skett i förhållande till kriterierna i förfrågningsunderlaget.
Yrkandet om återförvisning:
Förvaltningsrätten har inte prövat samtliga invändnmgar mot upphandlingen som BLAB gj9rt gällande. Skulle kammarrättenkoi;nma till en annan slutsats än vad förvaltningsrätten gjort avseende de omständigheter som förvaltningsrätten bedömt bör målet återilirvisas eftersom kammarrätten inte som första instans kan bedöma resterande invändningar. Rättsfallet HFD
2013 ref. 5 ger endast stöd för att kammarrätten kan pröva nya omständig­ heter i kammarrätten som inte tidigare åberopats i förvaltningsrätten.
SKÄLENFÖRKAf\,IMARRÅTTENSAVGÖRANDE
Kravetpåkopplingtillkontraktsföremåletochgränsdragningenmellan kvalificeringskriterier och utvärderingskriterier:
Av forfrågningsunderlaget framgår bl.a. att det aktuella upphandlingsföre­ målet består av att leverantören ska ansvara för drift av trafiken, medverka aktivt i tidtabellsarbetet och den långsiktiga trafikplaneringen samt med­ verka vid lokala marknads- och infonnationsinsatser rörande trafikåtagan­
det. Leverantören ska ansvara för personal, fordon och övrig utrustning som krävs för att fullfölja åtagandet.
Vidare framgår att det kvalitetsarbete som anbudsgivaren offererar för genomförande av trafikuppdraget enligt förfrågniugsunderlaget ska syfta till attförbättradenlevereradetjänstensåattdentillfredsställerkundernaskrav och forväntningar (kundorienterad verksamh.etsutveckling). Den av Väst­ trafik tiUämpade modellen för kvalitetsutvärdering uppges ha till syfte att
        
   KAMMARRÄTTEN DOM I JÖNKÖPING
Avdelning 2
10 Målnr461-14
   både sälcra en planerad kvalitet/kvalitetsnivå i samband med upphandlingen och säkerställa denna under avtalstiden samt stimulera till ständig förbätt• ring. Modellen innehåller kvalitetskriterier som en del av anbudsutvärde­ ringen och utgör samtidigt ett verktyg för både leverantören och Västtrafiks kundansvariga att arbeta med utvecklingsarbete under perioden.
Det b akomliggande syftet med de i enlighet med VT-modellen använda utvärderingskriteriema framgår således av förfrågningsunderlagets ovan redovisade delar. UtvärderingskriterietVerksamhetsutveckling är uppdelat i sex delkriterier, "Organisation o ch ledning", "Medarbetare'', "Et�blering
inför trafikstart", ,,Attraktiv och kostnadseffektiv trafikförsörjning", "For­ dons:försörjning och traflksäkerhee' och "Kund - fler och nöjdare resenä­ rer''. Vart och ett av delkriterierna har i sin tur två till fem underlaiterier med information om vad anbudsgivaren ska redogöra för.
Exempelvis anges vad gäller delkriteriet "Organisation och ledning,, föl­ jande,
»Redogör därför for
1.1 Hur verkstätlande ledning och ledare skapar en kultur där kundernas (,esenäreruas) krav1 behov och förväntningar är viktigast. 1.2Hurverkställandeledningochledarepåallanivåerföljeruppverksam­ hetens olika resultat1 inte bara de ekonomiska. 1.3Hurnibryternerochsynliggörövergripandestrategier,målochhand­ lingsplaner för olika ansvarsområden och for enskilda medarbetare.
1.4Hurniorganiserarverksamhetenmedavseendepåansvarochbefogen­ heter för styrning och utveckling av verksamhetens processer.
1 .5 Hur ni ser till att infonnation som behövs för verksamheten är relevant och tillförlitlig och hur den görs lättillgänglig för användare inom och utom organisationen/'
I det frågeformulär som anbudsgivaren ska fylla i lämnas i anslutning till respektive dellaiterium information om vad upphandl ande enheten anser är
viktigt att beskriva. Vad gäller delkriteriet "Organisation och ledning" uppges följande.
       
  11 Avdelning2 Målnr461-14
KAMMARRÅTIEN DOM I JÖNKÖPING
 "Här är det viktigt att beskriva hur ni som ledare avser att bedriva verksam­ h eten såväl mer övergripande i företaget, som mer direkt för genomförande av Trafikuppdraget enligt förfrågningsunderlaget, dvs . hur aktiviteterna hänger ihop, att de ingår i ett medvetet valt angreppssätt och att de är fotegrerade i verksamheten."
Vidare uppges att med verkställande ledning avses den som kommer att ansvara för verksaUlheten tillsammans med en eventuell ledningsgrupp. Med ledare avses alla som har. en arbetsledande roll i den genomförande organisationen för trafikuppdraget enligt förfrågningsunderlaget.
Vad gäller delkriteriet ,.Medarbetare» anges följande.
"Redogör därför för
2. 1 Hur ni tar fram måt strategier och handlingsplaner för utveckling av verksamhetens samlade kompetens för att klara den kommande verksam­ hetenpåkortochlångsikt.
2.2 Hur ni genomför individuell kompetensutveckling i enlighet med mål, strategier och handlingsplaner för den samlade kompetensen. 2.3Hurniskaparförutsättningarförmedarbetarnaattvaradelaktigaiverk­
samheten och dess förbättringsarb�te.
2.4 Hur ni skapar och upprätthåller en god fysisk och psykosocial arbets­ miljö som präglas av hälsa, säkerhet och arbetstillfredsställelse/'
I anslutning härtill ges lliljande information.
"Här är det viktigt att beskriva hur strategier, mål och handlingsplaner tas fram och hur ni avser att genomföra dessa för medarbetare som berörs av Trafikuppdraget enligt förfrågningsunderlaget."
Övriga delkriterier är utfonnade på motsvarande sätt. Kammarrätten gör följande bedömning.
Det står upphandlande myndigheter och enheter fritt att välja vilka utvärde­
ringskriterier dessa vill tillämpa vid ti�delning av kontrakt, så länge som . kriterierna syftar till att faststäHa det ekonomiskt mest fördelaktiga kon-
        
   KAl\l.IMARRÅTTEN
I JÖNKÖPING
Avdelning 2
D OM
-12 Mål nr 461-14
traktetochinteärhänförligatillkvalificeringsfäsen(sebl.a.EU-domstolens dom i mål C-532/06 Lianakis).
Kammarrättenkanintefinnanågotprincipiellthindermotattupphandlande enhet i den typ av verksamhet sol)l upphandlingen avser använder sig av ett kvalitets.kriterium som det aktuella (verksamhetsutveckling)) så länge som det uppfyller de nyss nämnda kraven.
Vad gäller- framförallt"d.elkriteriei;na "Organisation och ledning" och "Med-
•• 4•
arbetare" med underkriterier skulle dessa i och för sig kunna uppfattas som i första hand hänförliga till kvalificcringsfasen. Mot bakgrund av den infor­ mation som ges i anslutning till kriterierna i fråga framgår emellertid att dessa syftar till att anbudsgivaren ska redogöra för hur man ska gå till väga förattfullföljadetspecifikauppdraget) inklusivesäkerställande) utveckling
och uppföljning av det kvalitetsarbete som uppdraget innefattar. Detsamma gäller de övriga utvärderingskriteriema. De tillämpade utvärderingskrite­ rierna får enligt kammarrättens mening anses ha koppling till kontraktsn föremålet och ha till syfte att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga
anbudet. Användandet av kriterierna kan inte anse-s medföra en otillåten sammanblandning av kvalificerings- och utvärderingsfasen.
Kravetpå transparens:
Kammarrättenanserattförfrågningsunderlagetsredogörelseför_deaktuella utvärdedngskrite.rierna, inklusive frågefonnuläret med en övergripande definition av varje kriterium samt infonnation om vad som Västtrafik anser viktigtattbeskrivabeträffanderespektivekriterium) innebärattförfråg­
ningsunderlagetidennadelärtillräckligttydligtochförutsebartforatten rimligt upplyst aktör på den aktuella marknaden ska kunna bilda sig en tillräckligt klar uppfattning om vad det är som efterfrågas.
     
   KAl\'IivIARRÅ'ITEN DOM I JÖNKÖPING
Avdeln.ing 2
Frågan om återförvisning:
13 Mål nr 461-14
  Det ovan anförda innebär att kammarrätten, i motsats till förvaltningsrätten, anser att BLAB inte fönnått visa att Västtrafik genom att använda sig av de aktuella utvärderingskriteriema i VT-modellen har använt sig av kriterier som inte är kopplade till kontraktsföremålet eller innebär en sammanbland­ ning av kvalificerings- och utvärderingsfasema, BLAB har inte heller förmått visa att förfrågningsunderlaget i den delen strider mot principen om
transparens i 1 kap. 24 § LUF.
BLAB hade i sin ansökan om överp rövning även invändningar beträffande förfrågningsunderlagets förntsebarhet när det gäller poängsättningen, Västtrafiks faktiska tillämpning av VT-modellen, vad gällde bl.a. utvärde­ ringsprocessen och poängsättningen vid denna. BLAB ansåg också att den tillämpade utvärderingsmodellen stridermotlilcabehandJingsprincipen.
Förvaltningsrätten h ar inte tagit ställning till dessa invändningar. Kammar­ rätten ska inte som första instans pröva invändningarna i fråga. Det av VästtrafikåberopaderättsfalletHFD2013ref.5ärenligtkammarrättens
mening inte direkt tillämpligt på en situation som den förevarande. Förvaltningsrättens dom ska således upphävas och målet återförvisas till
förvaltningsrätten för fortsatt handläggning.
HU R MANe Ö V E RKL A G A R , s e b i l a g a B ( fo r m u l ä r 9 ) . /7
Gert Svenson Evalotta Grip} 1/ Ha Franke referent / ., skiljaktig mening
   /4,) ��1/1/,�(), < 0,;�-��,

  AWIIARRÄTT K
EN
EmiliaFrankes kiljakti sm
aenng gi
Ilikht d jri
emma eonerja
Vätt fikh
BL tarrrnå
h isaa
v
ra ara ssv
änaer
framförtifö ltni as
ngräeno
tenae asg
t
ig iterisomnteärkppe joadtkntra
l
fö o­
i
rnre reeeenebänannd
mål t ll
Tillkill d ri s n fråmj
Prt ätt äk in aashill
vi må
ttillfö l tni
salana
bnig cergs-­
anaoeennerj m tta
sarea
g d ä
o t a
mm arr ätt en kao
kc
sm ningre
o alt sä n teharpröa
v
tgo todgndha
o
e
eareifr grgim
aaoafös
å såvä an ngrä e a
erssere
m öjli h t tt
trser sesansseema
maätt .Såld ä i b
rre mndi
k
ngarkr aäeieer­
neesreönm mn
km sa
saleansr gäuta:s
Götebo d d 8
m m20m 24 rgsoer.
enna
n s14iå a
1l-
)
l lti ttnsm o­
vg ngar BL ö a vändin
out
åt
n
h
I JÖNKÖP
G
Avdel ni ng
2
D OM
14
M ål 4 61 1 4
-
äd in fa ll förfr gn g v r er s r e a
o
gseneråiun s n s d er a i e a
a
e r m ltddidt
i
ä
böödövrii �ruppanensmLABhar.
rpvae anvndngamot ndgoB rgh
pinci tra il2 rems..
pn nspen o
§
mtu h dlin k oppangenspövsa
k4
L
aravke(ja maänaei
K
ä
n

    I�"�'� f!!,Jit
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Bilaga B Bilaga
  SVERIGES DOMSTOLAR
    Den som vill övet·klaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltnings­ domstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men sk(t skickas eller llimnas till kflmmarrlltten.
Överklagandet ska ha kommit in till kamma1·1·ätten "inom.tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig fö1•haudling, eller det vid en sådan förhandling Ilar angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom fre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades.
Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- . eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.
För att ett överklagande ska kunna tas- upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstitlstånd om det är av vikt för ledning av·rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grnnd för resning eller att målets utgång i kammar- rätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varfor man anser att prövningstillstånd bör meddelas.
I mål om öve1prövning cnligtlage1;1 (2007:1091) om offentligupphandling, lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, ene1·gi, transporter och posttjänster eller lagen (20 1 1 : 1 029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet får avtal slutas imian tiden för överklagande av rättens dom eller beslut har löpt ut. Vanligtvis far, då katmnanätten inte har fattat något interimistiskt beslut om att upphandlingen inte fär avslutas, avtal slutas omedelbait. 1 de fall d!l1· kammanätteu har fattat ett intel'imistiskt beslut om att flvtal intefår ingås, får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upphävt det interimistiska beslutet. Ett överklagande av rättens avgörande far inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig info1mation finns i 16 kapitlet i de ovan angivna lagarna.
      Skrivelsen med övet'klagande ska innehålla följande up1>glfter;
l. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom·ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen.
2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet.
3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att ta prövningstitlstånd.
4.- denändringavkamman-ättensbeslutsomklagandenvillfåtills_tåndochskälenfördetta. 5. debevissom.klagandenvillåberopaochvadhan/honvillstyrkamedvarjesärskiltbevis.
      www.domstol.se